Inlägg märkta ‘forskning’

VM-guld och nationalism

torsdag, 26 maj, 2011

Den finska nationalismen, identiteten och självkänslan blomstrade upp den 15 maj genom VM-guldet i hockey och inte minst vid segerfesten på salutorget dagen därpå. Två av SLS styrelsemedlemmar, Karmela Liebkind och Henrik Meinander, kommenterade detta i tidningspressen, och frågan rörde sig närmast kring om man kan se en sådan nationalism som farlig eller inte. Liebkind och Meinander hade något olika åsikter. Frågan är intressant och skulle definitivt vara värd att undersökas. Smakade segern extra gott just för att det var Sverige som fick stryk i finalen? För många kändes det säkert extra trevligt att slå grannlandet Sverige, men jag tror att segerfesten hade blivit lika stor även om Tjeckien eller Ryssland hade stått för motståndet. Ifall Ryssland hade besegrats i finalen tror jag inte reaktionerna blivit starka om konferenciern hade sagt att ”ryssät saivat turpiin”. Jag tror att man då hade förstått det som att ”vi klådde ryssarna” eller att ”ryssarna fick stryk”. Jag tror inte att glädjeyran kring hockeyguldet och den stärkta finska självbilden för med sig ett ökat motstånd mot det svenska i Finland. Hoppas jag inte har fel. Vi svenskspråkiga gläds lika mycket över hockeyguldet som de finskspråkiga. Hur man ska få den finska språkmajoriteten att förstå detta är inte lätt. En finskspråkig vän frågade mig vänligt om jag höll på Finland i finalen. Suck! Jag svarade att även min syster håller på Finland trots att hon bott 30 år i Sverige. Ett forskningsprojekt där man undersöker hockeyguldens (1995 och 2011) inverkan på den finska nationalismen, självbilden och självkänslan och där jämförelser görs mellan finskspråkiga och svenskspråkiga skulle vara på sin plats.

Christer Kuvaja
forskningschef

Om böckernas betydelser

måndag, 23 augusti, 2010

Förra veckan hade Svenska litteratursällskapets bibliotek och forskningssektor glädjen att vara medarrangörer i en internationell konferens om författandets, publicerandets och läsandets historia. Särskilt tema för årets SHARP-konferens var Book Culture from Below. Målsättningen var att få nya infallsvinklar på böcker och läsning. På många håll i Norden pågår intensiv forskning om vad man kunde kalla vanligt folks läsande, skrivande och förhållande till böcker. Det var orsaken till att vi valde just detta tema. Tidsperspektivet sträckte sig från medeltiden till dagens e-böcker.

Bokhistorien är snarare ett forskningsfält än en disciplin, eftersom bokhistorisk forskning görs av bland andra litteraturvetare, historiker och folklorister. Därför föll det sig också naturligt för både det finska och det svenska litteratursällskapet i Finland att bidra till arrangemangen. Metoderna inom bokhistorien är många, allt från sociolingvistik till bibliografi, från ekonomisk historia till paleografi och från konsthistoria till litteraturvetenskap. Bibliotekarier, konservatorer, experter på bokband och folksagor och många, många andra från olika länder samlades i Helsingfors för att berika varandras forskning under några vackra sommardagar i augusti. Manuskript, muntliga traditioner, lärdomshistoria, databaser, bibliotekshistoria, tidningar och mycket annat diskuterades under nästan 70 sessioner, som varvades med föreläsningar av prominenta forskare.

Den bokhistoriska forskningen är livlig och den känns också viktig, eftersom vi lever i en tid av stor kulturell brytning. Nu när det tryckta ordets hegemoni är hotad, börjar vi faktiskt se vilken makt själva mediet har haft på vår kultur. I den digitala eran är informationen ymningare än någonsin, kostnaden för publicering försvinnande liten och alla kan därför publicera sig. Texterna är ständigt föränderliga och kriterierna för trovärdighet, upphovsrätt eller för vad ett verk är, är svårare att definiera.

Bokhistoria är ett viktigt specialområde för sällskapets bibliotek, inte minst för att vi har mycket fina bokkollektioner i våra samlingar. En av de finaste, Jarl Pousars samling av bokband, presenterades under en av sessionerna här på SLS av Anna Perälä, som har nyligen har slutfört ett mångårigt arbete av grundlig katalogisering och forskning i samlingen. Ett av resultaten, Jarl Pousar-databasen, lanserades och ett annat, boken Vackert, vittert, lärt, utkommer i höst. Projektet har producerat mycket ny kunskap om den finska bokbranschen under 1800-talet och genom att göra databasen tillgänglig för allmänheten hoppas vi att den kan underlätta ännu ytterligare forskning. Dessutom ger webbgränssnittet möjlighet för var och en att beundra de vackra böckerna i samlingen.

Fri tillgänglighet till forskningsresultat

tisdag, 20 juli, 2010

I Finland finns i dag ett tjugotal öppna publikationsarkiv, som innehåller främst doktorsavhandlingar. Den växande rörelsen för öppna publikationsarkiv tog fart då en deklaration formulerades och skrevs under av ett antal europeiska forskningsinstitut i Berlin 2003. I dag är institutionerna 281 stycken. Rådet för Finlands universitetsrektorer gick med år 2006. I Europa finns 824 öppna arkiv, i Nordamerika 434 och antalet ökar hela tiden. I USA har man också vid Harvard nyligen beslutat sig för öppenhet. Att både vetenskapen och samhället gynnas av fri tillgänglighet har blivit en allt mer accepterad åsikt bland forskare.

Målsättningen med öppna publikationsarkiv är att ta tillvara och tillgängliggöra frukterna av den forskning som bedrivs med offentliga medel. Tanken är att alla i längden vinner på att kunskap och information får flöda fritt i samhället. I Finland har man rekommenderat att högskolor och forskningsinstanser grundar öppna publikationsarkiv och uppmuntrar sina forskare till open access-publicering, och uppmanat vetenskapliga bibliotek att stöda arbetet. I dag förutsätter många universitet och Finlands Akademi i princip att forskning som de finansierat skall publiceras i institutionernas egna publikationsarkiv.

Ett problem som den finska modellen har lett till är att det är svårt att hitta forskning, eftersom den är spridd på så många olika ställen. Många yrkeshögskolor har gått med i det gemensamma Thesus-systemet, vilket gör att det är lätt att söka bland deras forskning. För universitetens del är situationen sämre, men en del har lyckligtvis valt att skapa sina arkiv i Nationalbibliotekets Doria-system.

I framtiden kommer säkert Undervisnings- och kulturministeriets projekt för Det nationella digitala biblioteket att lösa dessa problem. Då skapas ett gemensamt sökgränssnitt för många kataloger och databaser. Vid SLS har vi ändå resonerat så, att det ger användarna betydande mervärde att kunna söka i till exempel Åbo Akademis och vårt publikationsarkiv samtidigt, om man vill. Därför finns nu vårt publikationsarkiv i Doria.

Svenska litteratursällskapets publikationsarkiv är tänkt att så småningom bli en viktig resurs för den som vill hitta vetenskaplig information om den svenska kulturen i Finland. Vid SLS anställda forskare och också annan personal publicerar forskning i Doria. Skillnaden till annan publikation är att dessa texter nödvändigtvis inte publicerats av något förlag. Alla texter är kanske inte slutgiltiga och färdiga, men de ger ändå värdefull information om vad forskarna åstadkommit och arbetar med. För texterna ansvarar respektive författare, både upphovsrättsligt och i andra avseenden.

Vi hoppas att kännedomen om vår mångsidiga verksamhet kan öka också på detta sätt och att kunskapen om vårt samhälle och vår kultur sprids vitt och brett över hela världen, snabbt och förmånligt. Så länka och citera gärna! Arkivet växer hela tiden.