– Vi är speciellt intresserade av affektiv, känslostyrd, polarisering, eftersom det är den skadliga typen av polarisering, säger Marina Lindell. Hon är akademiforskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi i Vasa och leder projektet Ett polariserat samhällsklimat i Svenskfinland? tillsammans med sin kollega, professorn i statskunskap Kim Strandberg.
Gnistan till projektet fick Lindell när hon märkte att en del ämnen har blivit så känsloladdade att det knappt går att diskutera dem ens vänner emellan om man har olika åsikt. Hon har forskat en hel del om det svenska i Finland och finlandssvensk opinion och har ett stort intresse av att göra aktuell forskning om Svenskfinland. Som ansvarig för den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern, en regelbundet återkommande enkätundersökning till ett urval svenskspråkiga i Finland, ville hon ta tillfället i akt och närmare utreda polariseringen bland finlandssvenskar.
Samtidigt hade den internationella forskningen om polariseringen tagit fart. Kim Strandberg hade forskat i polarisering i Finland som helhet i ett tidigare projekt, men ingen hade tidigare undersökt Svenskfinland specifikt, så de slog ihop sina intressen och fick finansiering för projektet från SLS.
Invandringsfrågan delar åsikterna
I en av delstudierna har projektgruppen undersökt sakfrågor som väcker känslor för att se hur utbredd polariseringen är i Svenskfinland. Forskarna har frågat respondenterna om de gillar eller ogillar personer som delar respektive inte delar deras åsikter om invandring, klimat, sexuella minoriteter och vaccin.
– Hur vi än frågar och i alla våra undersökningar är invandringen den fråga som polariserar mest. Det är ganska lika som i andra länder och vi kan säga att finlandssvenskarna inte skiljer sig så mycket från finskspråkiga.
I samma andetag understryker Lindell ändå att den affektiva polariseringen över lag är ganska låg i Finland.
– Jämfört med andra länder är det ganska bra här fortsättningsvis. Men den har ökat också i Finland på tio år.
En intressant skillnad har forskarna sett i attityderna till personer som är av annan åsikt än man själv.
– Vi har sett att de som är för invandring, alltså de som har en positiv åsikt om invandring, är mer affektivt polariserade än de som är mot invandring. Det betyder att om man är för invandring så tycker man mer illa om dem som är mot invandring än tvärtom. Man skulle tro att de som är mot invandring har mer negativa känslor mot dem som är för, men det är alltså tvärtom.
Finlandssvenskarnas åsikter om finskspråkiga
Projektet har också undersökt finlandssvenskarnas åsikter om finskspråkiga för att utreda hur starkt känslorna för den egna språkgruppen, ingruppen, avviker från känslorna för finskspråkiga, utgruppen. Här handlar det alltså inte om åsiktsgrupper utan snarare om en identitet som man i huvudsak föds med och som man egentligen inte kan påverka.
Forskarna ville komma åt att se i hur stor utsträckning finlandssvenskarna har fördomar mot finskspråkiga, något som på engelska kallas intergroup bias, det vill säga fördomar mellan grupper. De bad respondenter bedöma hur väl olika egenskaper stämmer på den egna gruppen och på utgruppen. Ju större skillnad det är mellan uppfattningarna desto större intergroup bias är det, vilket innebär starkare fördomar gentemot utgruppen.
– Man kan säga att det finns skillnader mellan uppfattningarna om svensk- och finskspråkiga bland finlandssvenskarna, men de är inte speciellt stora. Svenskspråkiga tycker att de själva är mera pålästa, mera öppna, mera pratsamma, mindre inskränkta, mindre fördomsfulla, mindre aggressiva än finskspråkiga, men skillnaderna är alltså inte stora.
Forskarna har också försökt ta reda på vad det beror på att man känner olika för den egna gruppen och för utgruppen.
– De två viktigaste förklaringsfaktorerna är att man har en stark identitet som svenskspråkig och att man upplever hot från utgruppen, att man upplever att det svenska i Finland är hotat. Då ger man mer positiva egenskaper till den egna gruppen.
Det har inte undersökts vilka uppfattningar finskspråkiga har om svenskspråkiga, men Marina Lindell konstaterar att forskarna i projektet definitivt skulle vilja göra det.
– Vi har en panel, en medborgaropinion, för finskspråkiga, så jag tror att vi ska göra det också.
Polarisering mellan kvinnor och män
På senare tid har det talats mycket om att det uppstått en åsiktsklyfta mellan kvinnor och män i synnerhet i de yngre generationerna, och forskarna i Marian Lindells projekt ser samma tendens: Kvinnorna är liberala medan männen är konservativa enligt liknande mönster som forskare har sett överallt i västvärlden.
– I vårt material har männen inte blivit mer konservativa, utan de är ganska på samma linje som de har varit, men det är kvinnorna som blir mer liberala. Därför ökar skillnaden.
Den här åsiktsklyftan gäller framför allt den åldersgrupp som kallas generation Z, det vill säga personer som är födda mellan 1997 och 2009.
– Man ser att kvinnor identifierar sig mer som liberala eller till vänster än män, oavsett vilken generation de tillhör, men skillnaden ökar ju yngre befolkningen är. Skillnaden mellan män och kvinnor är som störst i generation Z. Om man jämför kvinnor sinsemellan är skillnaden störst mellan de yngsta kvinnorna och de äldsta kvinnorna. Det är kvinnorna som har förändrats.
Hett forskningsfält
Polariseringen av samhällsklimatet är ett aktuellt ämne över hela västvärlden på grund av de uttryck den tar inte minst på sociala medier. Det här syns också i forskningen om fenomenet.
– Forskningen om affektiv polarisering har fullkomligt exploderat internationellt. På det viset var det precis rätt tid för det här projektet.
För att sprida kunskapen om sina resultat har forskarna i projektet hållit föredrag för allmänheten och presenterat sin forskning på träffar kallade Fika efter kunskap, som Marina Lindell ordnar tillsammans med Svenska Bildningsförbundet i Vasa.
Också ungdomar har fått ta del av resultaten. Lindell föreläste nyligen om projektet för elever från Vasa övningsskolas gymnasium och berättade då om orsakerna till polarisering, hur man forskar i ämnet och hur polariseringen kan motverkas.
– Samhällsläraren berättade i förväg att eleverna är speciellt intresserade av att polariseringen mellan könen ökat. De har diskuterat det mycket på sina lektioner och ungdomarna är ganska förvånade över det här.
– I samband med föreläsningen kom eleverna med många bra förslag på hur man kan motverka polarisering genom att vara källkritisk, ifrågasätta informationen på sociala medier och prata med människor som har olika åsikter och försöka förstå deras argument, berättar Lindell.
Sista projektåret startar
I de artiklar som projektforskarna hittills har publicerat har de framför allt utrett hur utbredd polariseringen är. Nu arbetar de med artiklar om orsakerna till den polarisering som finns i Svenskfinland, och där kommer de att ytterligare komplettera sina data via den finlandssvenska Barometern.
– Vi planerar en ny datainsamling i början av nästa år. Vi skulle vilja komma åt det här med konservativa män och liberala kvinnor. Vad beror det på egentligen? Vilka värderingar och vilka attityder kan förklara den här trenden? För tillfället planerar vi vilka frågor vi ska ha och hur vi ska ställa frågorna.
Som en sista del av projektet planerar forskarna att under det sista projektåret 2025 också göra intervjuer för att utreda hur polariseringen kunde motverkas.