SLS finansierar forskningsprojekt om lätt finlandssvenska och religiöst liv i Finland under medeltiden

Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) har beviljat projektmedel om sammanlagt 1 miljon euro till två forskningsprojekt.
Det ena projektet kommer att undersöka behovet av och tillgången till lätt finlandssvenska, alltså en språkform som har ett lättare ordförråd och en enklare uppbyggnad än allmänspråket. Det andra projektet undersöker levd religion i det medeltida Finland, med särskilt fokus på helgonkulten.
Lätt språk för minoritet inom minoriteten
Projektet Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter inom minoriteten kommer att studera såväl skriven och talad lätt finlandssvenska som finlandssvenskt teckenspråk. I tre delprojekt undersöker forskarna språkkunskaperna och de språkliga behoven hos personer som behöver lätt språk. Det finns uppskattningsvis 29 000 svenskspråkiga personer med sådana behov i Finland. Som en minoritet inom minoriteten har den här gruppen svårt att få sina språkliga behov tillfredsställda. Den nya kunskap som projektet ger främjar inkluderingen av de här personerna och stärker deras ställning som medborgare.
Projektet är knutet till Tammerfors universitet och leds av Camilla Lindholm, som är professor i nordiska språk. Tre forskare, som fokuserar på var sitt av delområdena talad, skriven och tecknad finlandssvenska, kommer att arbeta inom projektet. Med hjälp av kvalitativa metoder undersöker de tillgången till och produktionen av lätt svenska, språkfärdigheterna hos personer med funktionsnedsättning, kommunikation på lätt språk med personer med demens och behovet av lätt teckenspråk bland äldre döva personer. Projektet beviljades 500 000 euro för tre år.
Religionen som livsstil i det medeltida Finland
Projektet Levd religion i medeltida Finland utgår från tanken om religion som en dynamisk social process som skapas av det som deltagarna aktivt gör, känner och upplever. Religionen betraktas som ett sätt att leva och att delta i samhället och bilda en (kollektiv) identitet. I den europeiska medeltida kulturen var helgonkulter och interaktionen med helgon en viktig del, och genom t.ex. pilgrimsfärder spreds både kulturella och sociala idéer. Genom att analysera kulten kring och interaktionen med helgon som vördades i Finland, av vilka de viktigaste var Maria, Anna, Henrik och Birgitta, strävar projektet efter att belysa både allmäneuropeiska och lokala kulturdrag i den levda religionen i Finland. Förutom att projektet ger en ny helhetsbild över temat, bidrar det också med data till en internordisk databas som ger möjlighet till ytterligare jämförande analys.
Också det här projektet är knutet till Tammerfors universitet. Projektledare är Sari Katajala-Peltomaa, som är universitetsforskare i historia. I projektet ingår fyra forskare. Materialet i projektet består av liturgiska manuskript, predikningar och testamenten samt olika artefakter såsom bilder och föremål med ikonografiska referenser till helgon. Projektet beviljades 500 000 euro för tre år.