Med anledning av vårt 140-årsjubileum 2025 förevisar vi några av våra intressantaste arkivsamlingar och -objekt under en jubileumsutställning på Nationalbiblioteket i Helsingfors 26.5–18.6.
Utställningen Arkivoriginal belyser historien och vår samtid genom originalmaterial ur SLS arkivsamlingar, såsom brev, fotografier och ljudinspelningar. Teman som behandlas är nationsbyggande, litterära spår, en föränderlig värld samt tradition och nutid. En del av objekten har aldrig tidigare visats för allmänheten.
– Genom utställningen öppnar vi upp SLS verksamhet för alla intresserade och tecknar samtidigt en lång tidslinje av Finlands historia. Att samla in och bevara arkivmaterial har ända från början varit en central del av vår verksamhet. Därför vill vi lyfta fram just arkivsamlingarna och det mångsidiga arbete som utförs vid arkivet som en synlig del av jubileumsåret, säger SLS vd Björn Teir.
– Vi har medvetet försökt välja arkivmaterial som både tids- och innehållsmässigt återspeglar den mångfald och bredd som finns i våra samlingar. Bland det originalmaterial som visas finns handlingar som berättar om såväl kända som okända personer, säger SLS arkivchef Kristina Linnovaara.
Till utställningens mer välbekanta föremål hör nationalskalden J.L. Runebergs originalmanuskript till Vårt land men även journalisten och författaren Zacharias Topelius åskvädersdagbok. Ett exempel ur en nutida arkivsamling är författaren Kjell Westös tankekartor. Bildkonstnärernas material inkluderar brev av Helene Schjerfbeck, Ellen Thesleff och Albert Edelfelt.
– Arkivmaterial ur privata samlingar är en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, och vår uppgift är att bevara dem för kommande generationer. Våra arkivsamlingar utökas kontinuerligt både genom donationer och genom insamlingar som våra arkivarier genomför, berättar arkivchef Kristina Linnovaara.
Utställningen är öppen för allmänheten 26.5–18.6.2025 enligt Nationalbibliotekets öppettider. Fritt inträde.
Må–fre kl. 9–18
Lö kl. 10–16
Utställningen stänger undantagsvis redan kl. 16 onsdag 28.5. Utställningen är stängd torsdag 29.5.
Vi ordnar avgiftsfria introduktioner till utställningen från och med 3.6: tisdagar, onsdagar och torsdagar, kl. 15 på svenska och kl. 16.30 på finska. Under introduktionen berättar en av våra arkivarier om utställningens uppbyggnad och innehåll samt om SLS historia. Introduktionerna tar cirka 15 minuter.
—-
Fotograf: Susanna Kekkonen/SLS
Bild 1: Hornstedts resejournal
Den svenske naturvetaren och läkaren Clas Fredrik Hornstedt gjorde på 1780-talet en forskningsresa till Java. Han samlade in och beskrev djur och växter och dokumenterade den lokala kulturen under ett års tid.
Bildt 2: Maires brev
”I natt drömde jag att mamma kom till Sverige med flygmaskin.”
Maire Westerholm från Helsingfors skickades som krigsbarn till Göteborg. Breven hon skrev till sin mamma ger insyn i ett barns tankar och känslor under svåra omständigheter.
Bild 3: Södergrans dikt
Edith Södergrans dikt ”Landet som icke är” hör till de sista dikter hon skrev. Manuskriptet förvaltades av väninnan, författaren Hagar Olsson och publicerades postumt.
Bildt 4: Edelfelts brev
Albert Edelfelts brev är beskrivande och detaljerade. Han berättar om sitt arbete, dagens aktualiteter och människorna han mötte. En del brev innehåller teckningar, som här: en ögonblicksbild av det han såg och upplevde i Monte Carlo 1886.
Bild 5: Rabbe Wredes anteckningsbok
Rabbe Wrede var en ung soldat som stred på den vita sidan i inbördeskriget 1918. När han stupade hade han en anteckningsbok i fickan. Anteckningsboken genomborrades av kulan som fällde honom.
Bild 6: Kronbröllop
Brudfärd med bil under kronbröllop i Vörå 1925. På äldre tiders bondbröllop bar bruden en storkrona gjord av bladmässing, silverglänsande papper, pärlor, spegelglas och annat glimrande. Traditionen levde kvar längst i svenska Österbotten. Foto: Erik Hägglund
Bild 7: Topelius skioptikon
Zacharias Topelius metar i roddbåt på Alörsfjärden utanför Nykarleby på 1890-talet. Fotot är en skioptikonbild av glas. Man har kunnat projicera bilden och se den i större format med ett skioptikon.
Bild 8: Vårt land
J. L. Runeberg skrev ”Vårt land” med vass fjäderpenna som gjorde att han kunde skriva med oerhört tunn och liten stil. På så sätt utnyttjades pappersarket maximalt.
