11.4.2019 - 09:00, Nina Edgren-Henrichson

Spelar språket någon roll? Integration i Svenskfinland

Linda Bäckman, forskare. Foto: Janne Rentola/SLS

– Det finns en uppfattning om att det är lättare att komma till en svenskspråkig mindre ort – att det är mer välkomnande – och jag skulle vilja veta hur det ser ut egentligen.

Det säger språkvetaren Linda Bäckman, som undersöker hur invandrare integreras i Svenskfinland och vad både de inflyttade och de gamla ortsborna anser att integration är.

Integration på tre orter

Linda Bäckman har valt ut tre tvåspråkiga orter med svenska som majoritetsspråk för sin undersökning: Närpes, Pargas och Raseborg.

– Från Närpes hade jag ett material från tidigare som studenter har samlat in. Raseborg, närmare bestämt Ekenäs, och Pargas valde jag för att de är ganska tvåspråkiga och majoriteten talar svenska. Båda ligger dessutom nära det finskspråkiga Finland, så jag tänkte att det är särskilt intressant att se hur språkvalet ser ut på de orterna.

Bäckman har redan skrivit två artiklar* tillsammans med Saara Haapamäki, professor i svenska vid Åbo Akademi, utifrån materialet från Närpes. Materialet består av 20 inspelningar med 23 informanter som alla är invandrare bosatta i Närpes.

– I den första artikeln utgick vi från en teori om olika områden som är viktiga för integration och välmående, till exempel sysselsättning, boende, hälsa, språk, kulturkännedom, säkerhet och stabilitet. I intervjuerna framträdde sysselsättningen som mycket viktigt. Det ger säkerhet och stabilitet att man har ett fast jobb och en lön.

– De som hade högre utbildning från tidigare var ändå missnöjda med arbetsmöjligheterna på orten. Då man talar om sysselsättning och integration borde man också beakta de kunskaper och kvalifikationer som immigranter har från tidigare. De tas inte till vara så väl som de kunde.

De intervjuade fick bland annat svara på en fråga om var de ser sig själva om fem år och det visade sig att många med fasta jobb antog att de skulle stanna kvar i Närpes.

– Det var många som sa att de har arbete och att de har köpt hus och kanske satsat mycket på trädgården och en del hade barn som vuxit upp där.

Under de senaste månaderna har Bäckman samlat ihop ett liknande intervjumaterial i Ekenäs och påbörjat insamlingen av intervjuer i Pargas. Tanken är att hon ska intervjua omkring 20 personer per ort.

Tvåvägsprocess

Med sin undersökning vill Bäckman ta reda på hur både infödda ortsbor och ortsbor med utländsk bakgrund uppfattar integration.

– Det talas mycket om integration men vad betyder det för människor som har flyttat från ett annat land och vad betyder det för andra ortsbor? Det talas också om att det är en tvåvägsprocess, och därför vill jag intervjua sådana som inte själva har invandrat om hur de ser på integration.

Intervjumaterialet från Närpes antyder att det finns rätt lite umgänge mellan invandrare och andra ortsbor.

– De flesta sa att de umgås främst med sin familj och få verkade ha täta kontakter med andra Närpesbor. Vi kunde inte se i materialet att den sociala integrationen skulle vara väldigt stark.

De personer som Bäckman intervjuat i Ekenäs har varit både sådana som anlänt nyligen och sådana som bott redan en längre tid i Finland. En del har hon fått kontakt med genom integrationsutbildningarna, men de som kom till Finland redan på 1990-talet eller som barn har hon fått tag på via kontakter.

– Det har egentligen varit svårare att välja ut intervjupersoner som inte själva är invandrare. Om jag sätter ut något allmänt meddelande får jag tag på dem som vill tala om integration på något sätt och då styr det kanske. Hittills har jag gått med snöbollsmetoden via bekanta. Alla har varit sådana som jag inte känner från förr, men som det har funnits någon som har tipsat mig om dem.

Har språkvalet betydelse?

Som språkvetare är Linda Bäckman intresserad av hur och varför nyanlända väljer att integreras på svenska eller finska.

– Det har visat sig att det inte alls är självklart att det erbjuds integrationskurser på svenska även om svenska är majoritetsspråk på orten. Därför säger jag inte integration på svenska utan i Svenskfinland, för det kan hända att språkkursen har gått på finska. Vad har det för konsekvenser och vad tänker människor om det?

I Pargas erbjuds numera integrationskurser endast på finska och detsamma gäller vissa år i Ekenäs. I Närpes erbjuds integrationskurser på svenska, men en förutsättning för att invandrare ska erbjudas språkundervisning är att de är arbetssökande.

– Speciellt om man färdigt har haft en arbetsplats så har man inte haft integrationskursen alls utan då har man jobbat. Många jobbar i växthus, och då kanske svenskan inte finns i deras vardag så hemskt mycket. Det var också en som sa att man pratar med gurkor. Och på språkkurserna kunde det finnas många med samma språkbakgrund, så under pauserna talade man till exempel bosniska.

Integrationskursens språk verkar inte heller vara helt avgörande för hur den invandrade identifierar sig språkligt i sitt nya land.

– Det var till exempel en som före intervjun sa att hon föredrar finska, men hon sa ändå att hon skulle känna sig finlandssvensk mer än finländsk. Det är så komplext det här med identitetskonstruktioner.

Bäckman är också intresserad av om de gamla ortsbornas språkliga vardag har förändrats i och med att invandrarna erbjudits integrationskurser bara på finska. Det här är någonting hon hoppas kunna komma åt genom intervjuer i Pargas.

– I synnerhet efter 2015 har det funnits en ganska stark medborgar- eller frivilligverksamhet där, Skärgård utan gränser. Så vitt jag vet har det varit främst svenskspråkiga personer bakom de här grupperna. Det intressanta är hur det har påverkat deras språkliga vardag. Jag tror att det har lett till att många svenskspråkiga ortsbor, både i Nagu och i Pargas, har börjat tala mera finska än de någonsin har gjort i sitt liv.

Superdiversitet

Ett centralt begrepp i Linda Bäckmans forskning är superdiversitet.

– Ursprungligen var superdiversitet ett begrepp som började användas om London för att beskriva att mångfalden har blivit ännu mer mångfaldig. Där handlar det mest om att invandringen till England tidigare främst var från de gamla kolonierna och sedan 1990-talet från överallt.

Men Linda Bäckman konstaterar att begreppet är användbart eftersom det också har andra betydelser. Det kan vara till hjälp när man vill komma ifrån etnicitet och nationalitet som det avgörande och i stället titta på andra faktorer som påverkar exempelvis integrationen.

– Om det handlar om integration behöver det inte vara så att personer från samma land har samma erfarenhet. Man borde också titta på hur andra faktorer påverkar, till exempel kön, social klass, vilken typ av uppehållstillstånd man har och så vidare. Jag tycker själv att det är intressant att se på vilken faktor som blir mest betydelsefull.

– Och superdiversitet handlar inte bara om invandring utan också om den så kallade icke-invandrade befolkningen. Integration sker inte till en enhetlig massa, utan om man talar om levnadsvanor, traditioner och sånt här varierar ju allt.

– Det är ett användbart begrepp för att komma förbi de kategorier som ofta finns i förgrunden när de kanske inte skulle behöva vara det. Det är också bra att kritiskt granska de diskurser om integration som blivit allmänna. Vad baserar de sig på, och hur positioneras till exempel invandrare i dessa diskurser?

Birmingham, Malmö och Åbo

Linda Bäckman är anställd vid ämnet svenska vid Åbo Akademi med en ettårig postdoktoral befattning som finansieras av SLS. Sin avhandling skrev hon däremot i engelska, även om tematiken liknade hennes nuvarande forskning.

– Jag skrev min doktorsavhandling om den så kallade andra generationen, om språk- och identitetsfrågor. Då gjorde jag intervjuer i Åbo, Malmö och Birmingham. Där var fokus inte på själva invandringen – det var ju människor som var födda i de här länderna. Jag ville titta på vad som händer med föräldrarnas språk i den yngre generationen.

I avhandlingen framkom det klart att andra generationens invandrare oftast övergår till majoritetsspråket även när de talar med generationskamrater med samma bakgrund.

– De flesta talar samhällets majoritetsspråk också med sina syskon.

– Det kan vara viktigt att minnas att integration inte behöver innebära en stor förändring vad gäller nationell identitet. Men jag tycker att det är intressanta frågor, kanske just för att det handlar om tillhörighet och sånt som är jätte viktigt för människor.

 

FOTNOT

* Artiklarna är inlämnade för publicering men ännu inte publicerade.

Lägg till ny kommentar