Skeva naturväsen i folksägner

– Jag undersöker finlandssvenska folksägner där det sker ett erotiskt möte mellan människor och naturväsen. I de här mötena ser jag på sexualitet, erotik och mänsklighet, och hur olika genus- och könsstrukturer konstrueras.

Det säger Catarina Harjunen som är doktorand i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi. Avhandlingen har arbetsnamnet Queera möten mellan människa och naturväsen i finlandssvenska folksägner.

Primärmaterialet Harjunen använder finns i Svenska litteratursällskapets arkiv. Det är fråga om 86 finlandssvenska sägner som upptecknades under tidsperioden 1850–1930. Sägnerna finns i ett kartotek och en del av dem är tryckta i samlingsverket Finlands svenska folkdiktning* (1917–1975). Originalen till de maskinskrivna kartotekskorten finns i form av anteckningsböcker.

Catarina Harjunen visste att hon ville forska i genuskonstruktioner och att hon ville ha med skogsrået i sin avhandling. Hon läste mängder av tidigare forskning om folksägner och ställde sig frågan vad har inte blivit gjort? Många folklorister forskar i nyare material vilket har lett till att Harjunen har fått mycket uppskattning eftersom hon använder sig av och tolkar det äldre traditionsmaterialet ur nya synvinklar.

Väsendena i Harjunens material är skogsrået, sjörået, troll och näcken.

– En del sägner är beskrivande där står till exempel att skogsrået kan man råka ut för och att hon är väldigt vacker frampå men baktill ser hon ut som en rutten trädstam. Oftast är det hennes utseende som beskrivs och när du möter henne så kanske hon är naken eller så blottar hon sig.  

Ett exempel på en uppteckning från Västra Nyland som beskriver skogsrået låter så här:

”Min farfarsfar vaktade kolmilan opp i skogarna och såg då en gång då han kom hem till kolarkojan skogsrået som stod vid eldstaden. Grann var hon framtill men baktill var hon som en gödselgrep. Han vågade inte tala till henne och med ens var hon försvunnen” SLS 1550

Enligt Harjunen finns det sägner om familjefäder som har ett förhållande och en separat familj i skogen tillsammans med skogsrået.

– I sägnerna berättas om män som arbetar i skogen under längre tid, till exempel i  kolmilor och de var tvungna att bo i en koja ute i skogen. Och då uppenbarar sig skogsrået. Skogsrået är dessutom sexuellt framfusig, vilket inte är ett ”kvinnligt” beteende så där kommer genusnormerna tydligt fram.

Queer-och posthumanistiska perspektiv på materialet

Harjunen gör en queerteoretisk läsning av folksägnerna.

– Queerteorin går ut på att sönderfördela det som anses vara normalt och se på det. Ett centralt begrepp är heteronormativitet och det går ut på att det finns ett viss sorts heterosexuellt liv som är det du ska sträva efter. Men du kan vara heterosexuell utan att vara heteronormativ.

”Skev” är ett begrepp som Harjunen hellre använder än ordet ”queer”.

– Queer är inte något du är utan något du gör. Queer är också en identitet och jag kan inte peka på en person i en folksägen och säga att det där är en queer människa. Att skeva innebär att inte följa normerna, antingen medvetet eller omedvetet. I det här sammanhanget kan väsendena ses som skeva. De ser lite ut som människor, uppför sig lite som människor men ändå är de inte riktigt som människor. Å andra sidan om väsendena beter sig på ett heteronormativt sätt förblir de ändå skeva eftersom det inte förväntas av ett skogsrå att det beter sig på samma sätt som människor.

– Sexuella förhållanden mellan människor och väsen är en sorts tidelag eftersom väsendena är närmare djur än människor så det är människorna som skevar. Oftast är det män som har ett förhållande med skogsrået eller trollen.

När Harjunen i våras presenterade sin forskning för etnologerna vid Umeå universitet fick hon tipset om att tillämpa posthumanistiska teorier på materialet.

– Det har visat sig vara väldigt spännande att använda posthumanistiska teorier på sägenmaterialet som återspeglar ett bondesamhälle under tidsperioden 1850–1930. Det var en tid då man levde mer i samklang med naturen, som de facto var människornas arbetsfält. Det har kanske funnits en större förståelse för det som vi i dag upplever som natur. Naturen som en skild enhet från kulturen. Inom posthumanismen finns tankar om att vi inte längre kan dela upp saker och ting i natur och kultur. Tanken med posthumanism är att människan inte är skapelsens krona och människan är vad den är för att hon har levt tillsammans med andra arter. Alla arter har påverkat varandra och med arter menas inte bara djur utan också bakterier och växter. Samhället är konstruerat på det viset att människan är högst upp och ska inte vilja ha meningsfulla förhållanden med alla andra arter. Posthumanismen går ut på en önskan att kunna relatera till och skapa meningsfulla förhållanden med andra arter.

Enligt Harjunen är det mycket möjligt att hitta homosexualitet i folksägnerna.

– Det pratas väldigt mycket om att det i bondesamhället inte fanns några homosexuella och så är naturligtvis inte fallet därför vore det viktigt att på något vis få fram det och faktiskt kunna visa på att allting inte var så heteronormativt. Till exempel den svenska etnologen Inger Lövkrona har skrivit om erotiska gåtor från bondesamhället och i dem finns det referenser till manlig homosexualitet men det finns inte ett ord om kvinnlig homosexualitet.

Censurerat material

Sägnerna som Harjunen läser är de facto mycket äldre än från den tid som de upptecknades. Om en del av materialet är upptecknat runt 1920 så reflekterar det en betydligt äldre tradition.

Svenska litteratursällskapets upptecknare var förutom arkivarier också studenter som fått fältstipendium som åkte i väg ut i bygderna när de hade sommarledigt från studierna.

– Som instruktion fick de att de skulle söka sig till alla byhålor som folk glömt att existerar och att de skulle tala med de allra äldsta i byn för de sitter med de äkta upplysningarna. De minns fortfarande hur det var förr i världen. Insamlingar gjordes under förryskningstiden och man var rädd att den svenskspråkiga folktron skulle gå förlorad ifall vi blev ryssar.

Med tanke på materialets karaktär har det med hög sannolikhet skett en utgallring och censur i  vad som har berättats, nedtecknats och sparats för eftervärlden.

– Det här är något som jag måste problematisera i avhandlingen. Man kan fundera över vilka sägner traditionsbärarna kan ha suttit på som de inte ens har berättat för att ”inte kan vi nu berätta det här åt den här magistern som kommer hit”. Vid en sägen som ingår i Finlands svenska folkdiktning finns det en fotnot där det står att det här är en aning ekivokt men vi anser att den måste finnas med för att visa på helheten att sådant här har minsann berättats. Det var tänkt att Finlandssvenska folkdiktning skulle bli den stora ”kaffebordsboken” för finlandssvenskarna, samtidigt skulle det ju vara sanning i den. Jag tänker mig att det ändå har censurerats en del.

Folktro än i dag

Harjunens material återspeglar folktron i det äldre bondesamhället. I dag är det knappast så många som talar om skogsrået eller trollen i skogen.

– Vi människor tror fortsättningsvis på allt möjligt fastän vi ofta tror att vi är så avancerade, se till exempel på silvervattendebatten, utomjordingar och ”chemtrails”. Det är bara motivet som ändrar, det är kanske inte näcken längre. Trots att man inte tror på att det finns knytt under gräsmattan kanske när man av någon orsak häller ut vatten på gräsmattan säger högt för sig själv ”akta nu kommer det”. Förr i tiden om man kastade ut badvatten så skulle man ropa ”skåd et nu kommer e”. Det finns också en folklig föreställning som säger att du inte ska lägga din nyckelknippa på bordet och en som säger att då du visslar så kallar du på djävulen. Trots att vi inte tror på att djävulen uppenbarar sig kan vi bli irriterade när vi hör någon vissla. Vi lever kvar med många folkliga föreställningar. De gamla bergtagningsmyterna går igen i berättelserna om människor som blivit bortrövade av utomjordningar.

I bloggserien SLS stipendieforskare presenteras doktorander som har fått forskningsfinansiering av SLS.

* Finlands svenska folkdiktning OBS! Webbplatsen förnyas som bäst och kommer senare att omfatta alla volymer.

Källa

SLS Arkiv

SLS 1550