På expedition i Estlands svenskbygder

Under de tre senaste åren har SLS arkiv digitaliserat arkivets estlandssvenska samlingar och nu är alla samlingarna digitaliserade och största delen av dem är tillgängliga på nättjänsten Finna. I samlingarna kan man hitta uppteckningar om bland annat estlandssvenska dialekter, byggnadskick, textilier, jordbruksarbete och årets högtider. Materialet innefattar över 800 fotografier och teckningar.

De äldsta samlingarna är från 1800-talets senare hälft och är insamlade av språkforskarna Herman Vendell och Axel Olof Freudenthal. De estlandssvenska dialekterna ansågs vara ålderdomliga och exotiska och väckte därför 1800-talets språkforskares intresse. Bland annat dialekterna på Runö, Ormsö och Nuckö är dokumenterade i arkivets samlingar. Förutom att dokumentera de estlandssvenska dialekterna skrev Herman Vendell också reseberättelser om sina insamlingsresor. Så här beskriver han sin avfärd från Reval till Riga sommaren 1879.

Morgonen därpå kl. 8 köpte jag mig biljett på första klassens plats till Riga med Alexander II (8 rubel) men fick det oaktadt icke hyttplats- de voro alla upptagna, sades det; dock lovade kapten ombord- en german med långt rött skägg och dito hår samt dito näsa att jag skulle erhålla sådan från Hapsal. Med resignation slog jag mig ned på akterdäck och beaktade min omgivning. (SLS 182b Reseberättelse Herman Vendell, 1879)

Från Riga fortsätter Vendells resa till Runö på jakten Katarina.

Vinden blåste alt mera upp från SO och vid solgången hade vi full storm, som åstadkom svår slingring för vår lättfotade Katarina och slungade ej lite saltstänk ombord. Kl. 9 ankrade vi väster om Runö och uppsatte signalflagg. […]Snart syntes en liten julle-jag skulle nog längre fram erfara deras bräcklighet och i den en man, han snart hakade sig fast vid Katarinas läsida. Hälsningar och likaså tobak och flytande varor utbyttes; snart dock fördes jag och mitt gods till stranden mellan de väldiga böljorna på Anders Tomas ”huap”; som saknade varje tillstymmelse till sittbräde. (SLS 182b Reseberättelse Herman Vendell, 1879,)

Bland de digitaliserade samlingarna finns också ett mångsidigt material från 1930-talet, som är insamlat på den så kallade Estlandsexpeditionen. Den sjumannade expeditionen finansierades av Svenska litteratursällskapet och leddes av språkvetaren Erik Lagus. Den 4 juni 1932 styrde expeditionen till Lilla Rågö i sydvästra Estland. Förutom Rågöarna gjorde man också uppteckningar på Odensholm, Vippal och Kors socken. Insamlingsområden under expedition var: fonetik och dialektforskning (Erik Lagus), folksed, folktro och sagor (Erla Lund), byggnadsskick och redskap (Arne Appelgren, Sven Andersson och Carol Hedberg), lekar och folklig idrott (Maximilian Stejskal) och textilforskning (Hjördis Dahl). Det insamlade materialet ger en bild av en levande estlandssvensk landsbygd, där man pratade en främmande svensk dialekt. Så här beskriver Erla Lund sina första intryck av dialekten i Helsingfors journalen 1933.

”Folket talade visserligen en svensk dialekt, men den ljöd uråldrig och hednisk i mina öron. Jag började inse, att den uppgift man gett mig, kanske inte var lika lätt, som den var intressant.” Erla Lunds artikel I lära hos svenska trollpackor i Estland är en av de få reseskildringarna från expeditionen.

SLS arkiv hoppas att också estniska och svenska användare hittar materialet. Forska närmare i materialet här.