Katja Sandqvist studerar släktskapet i Karin Smirnoffs dramatik

När författaren Karin Smirnoff (1880–1973) var ungefär tio år gammal satt hon och hennes syskon Greta och Hans en dag och ritade. Då fadern August Strindberg frågade vad de gör svarade Karin lakoniskt: ”Vi ritar.” Strindberg sade då: ”Karin ska inte rita, Karin ska skriva.” Och så bad han henne skriva en pjäs.

Karin Smirnoff  var dotter till författaren August Strindberg och den finlandssvenska skådespelerskan Siri von Essen. Smirnoff debuterade som författare 1915 med romanerna Vårbrytning och Under ansvar, tre år efter att fadern August Strindberg dött. Hennes första dramatiska verk Makter utkom år 1922. Smirnoff räknas som finlandssvensk författare eftersom hon debuterade i Finland.

Dialog i dramatik

– Anekdoten när Karin ritar har jag läst om i flera av Karin Smirnoffs biografiska verk och den citeras ofta av andra forskare. Därför är min hypotes att det är i dramatiken som den här dialogen äger rum, säger Katja Sandqvist som är doktorand i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi.

Från början hade Sandqvist tänkt sig ett annat perspektiv för sin avhandling. Sin pro gradu-avhandling skrev hon om Strindbergs pjäs Påsk och hade för avsikt att forska vidare om samma ämne i sin doktorsavhandling. Men så bestämde Sandqvist sig för att ta upp Strindbergs dotter, Karin Smirnoff, i stället. När Sandqvist började läsa Smirnoffs dramatik märkte hon att det redan på ett ytligt plan fanns likheter mellan Smirnoff och Strindberg. Hon kallar det ett öppet område på grund av att det inte finns mycket forskning om Smirnoff från tidigare och i synnerhet inte om hennes dramatik.

Sandqvists doktorsavhandling handlar om Smirnoffs dramatik men även Strindberg spelar en stor roll i den. Avhandlingen, som är på slutrakan, har fått titeln Släktskapets makt. Karin Smirnoffs dramatik från naturalism till allegori.

– Uttrycket ”släktskapets makt” syftar dels på Smirnoffs debutpjäs Makter, dels på Strindbergs begrepp ”makterna” som är ett samlingsbegrepp för gud och olika andliga dimensioner. Min hypotes är att Karin Smirnoffs dramatik har släktskap som övergripande tema och det här realiseras på olika nivåer. En del av temat utgörs av en dialog som hon för med Strindberg och det är på det sättet han kommer in i en så stor del av avhandlingen. Ungefär en tredjedel av avhandlingen handlar om hennes dialog med sin far.

Släktskap och arv behandlas på olika nivåer i Smirnoffs dramatiska verk. Till exempel i dramat Makter skildrar Smirnoff äktenskapet mellan två kusiner. Även andra släktskapsrelationer kan finnas med bara för att visa på ärftlighet. Den andra nivån är dialogen som hon för med Strindberg. Den dialogen kan också handla om saker som berör släktskap och arv, förklarar Sandqvist.

– Forskaren Eszter Szalczer menar att Smirnoff i sina biografiska verk för en dialog med sina döda familjemedlemmar. Det är ett sätt att ge dem liv och ett sätt att få ett annat liv själv. Hon gör det explicit i de biografiska verken genom att ge dem röst där, tolka vad de har sagt och skrivit, medan jag i min undersökning försöker se hur hon implicit för en dialog med dem i sin dramatik. Det här stöder jag också på att hon skrev sin dramatik inom en mycket begränsad period.

Karin Smirnoff skrev endast tre dramer som publicerades, senare skrev hon något som förblev i manuskriptversion. Smirnoff gav ut sina dramer 1922, 1923 och 1924. Efter det skrev hon det första biografiska verket om sin mor Siri, Strindbergs första hustru.

Sällan uppsatta pjäser

Smirnoff har kanske inte fått den uppmärksamhet hon förtjänat. Hennes debutpjäs Makter har endast satts upp en gång, i Hamburg 1924. Riddaren och jungfrun från 1924 är Smirnoffs sista publicerade pjäs. Den har aldrig spelats. Smirnoff har fått lite mer uppmärksamhet på sistone i synnerhet med en  samlingsutgåva där hennes debutroman och pjäsen Ödesmärkt ingår. Denna kommenterade utgåva utkom 2013. Ödesmärkt spelades första gången i Sverige under Strindbergsjubileet 1999, då det var 150 år sedan August Strindbergs födelse. Urpremiären var, intressant nog, redan i början av år 1933 i Bryssel. Ödesmärkt var ett av de första dramatiska verken i Norden som tematiserade homosexualitet och blev en banbrytande pjäs.

Namnen på Smirnoffs systrar förekommer i rollistan i Ödesmärkt.

– En av dem är dock en obetydlig person, en biroll som egentligen hade kunnat heta vad som helst. Men det stärker min hypotes om släktskapets betydelse i Smirnoffs dramatik, säger Katja Sandqvist.

Endogama relationer

Under senare hälften av 1800-talet hade äktenskap mellan biologiska släktingar sin blomstringstid framför allt inom borgerskapet, men Smirnoffs dramer skrevs under en tid då äktenskap mellan biologiska släktingar blivit alltmer sällsynta. Katja Sandqvist visar i sin avhandling hur Smirnoffs dramer präglas av samtidens tankar om arv och ärftlighet.

Äktenskapet mellan Strindberg och von Essen var visserligen exogamt men det förekommer många äktenskap mellan besläktade personer i Smirnoffs släkt. Ser man på Smirnoffs egen släkthistoria finns det rikligt med kusinäktenskap i hennes närmaste släkt, såväl på moderns som på faderns sida. Denna typ av så kallade endogama relationer beskrivs ofta i Smirnoffs dramer.

– Det förekommer till exempel kusinäktenskap och det är ingen slump att hon har valt att göra sina huvudpersoner till kusiner. I en annan pjäs är det syskonrelationer; en familj som består av ett vuxet syskonpar som har ansvar för sina systerdöttrar. Det finns ingen förälder där utan allt är bara syskonskap. Jag har närmat mig det här ur ett delvis antropologiskt perspektiv där jag bland annat stöder mig på Edvard Westermarck och Leslie A. White, säger Sandqvist.

Westermarcks tankar om det naturliga urvalet går lätt att applicera på Sandqvists material.

– Personer som växer upp tillsammans känner en sexuell aversion mot varandra som vuxna. Det inte alltid själva släktskapet som är det viktigaste, utan i och med att man har vuxit upp tillsammans blir det naturligt att det är mellan nära släktingar som aversionen uppstår. Westermarck har en darwinistisk syn på det här. De individer som har anammat aversionen är de som har överlevt. Den här tanken tar jag upp i ett kapitel; det är tre kusiner som är huvudpersonerna i pjäsen Makter och två av kusinerna är gifta med varandra. Den tredje kusinen söker sig utåt och hon är den som överlever av de tre. Hon beskrivs också rent fysiskt i pjäsen som stark och frisk.

En av Sandqvists hypoteser är att det i Smirnoffs dramatik sker en utveckling från en endogam relation till en exogam.

– I Smirnoffs sista pjäs Riddaren och jungfrun. Allegoriskt sagospel är det två obesläktade individer som i slutet efter många prövningar får varandra så därför kallar jag det här kapitlet ”Från endogami till exogami”.

– En lustig sak apropå Westermarck är att han också indirekt får en koppling till min egen släkthistoria i och med att Westermarck var mentor för min morfars syster, antropologen Hilma Granqvist och då känns det extra roligt att inkludera honom i min avhandling, säger Sandqvist.

Karin Smirnoffs arkiv förvaras vid SLS arkiv.

I bloggserien SLS stipendieforskare presenteras doktorander som har fått forskningsfinansiering av SLS.