3.6.2016 - 11:00, Sara Rönnqvist

Hurja kiva eller gorroligt? Undersök finlandssvenskan med hjälp av Talko

Har du någon gång funderat över vilka förstärkningsord finlandsvenskarna använder för att krydda sitt språk? Med hjälp av SLS talspråkskorpus Talko kan man undersöka och forska i inspelat talspråksmaterial från så gott som hela Svenskfinland.

I SLS talspråkskorpus Talko kan man göra sökningar i inspelat finlandssvenskt talspråk. Inspelningarna ackompanjeras med utskrifter av det som sägs i dem. Som användare får man tillgång till både en ljudenlig utskrift och en standardiserad översättning av talet i fråga. Således kan man behändigt göra sökningar i materialet. Man kan söka på ord- eller ljudnivå, på ung och/eller gammal informant, på kvinna och/eller man samt ort. Merparten av det materialet som finns i Talko är inspelningar gjorda mellan 2005–2008 inom projektet Spara det finlandssvenska talet, men också ett antal inspelningar gjorda 1959–1987 ur publikationen ”Från Pyttis till Nedervetil” finns med. Det ger användaren möjlighet att göra jämförande sökningar mellan talat språk från olika tider. Under hösten 2016 kommer  korpusen att uppdateras med nytt material, bl.a. från Åland.

Ganska, hurja, grymt och gorr

Vilket är då det vanligaste förstärkningsordet till adverbet bra i Svenskfinland enligt Talko?

Gör vi en sökning i Talko visar resultatet att ganska bra är vanligast, med 71 träffar. På andra och tredje plats kommer nog bra (57 träffar) och så bra (52 träffar) och på fjärde plats riktigt bra (37 träffar). De här förstärkningsorden förekommer i hela Svenskfinland både bland äldre och yngre informanter. Lite längre ner i listan dyker bland annat hurja bra (fem träffar) och grymt bra (tre träffar) upp. Också gorrbra (skrivet i ett ord) ger fem träffar.

För att få veta mera om hur ordet hurja (finska för vild, våldsam) används av talarna gör vi en sökning på just det ordet och får då också fram hurja som förstärkning för sjukt och kiva. Någonting kan alltså vara hurja sjukt eller hurja kiva. Dessutom förekommer ordet också som adjektiv: ”Det var hurja”.

Kollar vi på kartan ovan som ger de geografiska platserna för träffarna ser vi att det endast är i södra Finland ordet hurja används i det här materialet. Både östra, västra och mellersta Nyland finns representerade och så även västra och östra Åboland. Det är främst yngre talare, men även någon enstaka äldre talare använder hurja som förstärkningsord.

Tittar vi närmare på grymt bra och förstärkningsordet grymt får vi också fram träffar som grymt inspirerande, grymt mycket, grymt tålmodig osv. De informanter som använder grymt som förstärkningsord kommer uteslutande från Österbotten. Träffarna förekommer främst i norra Österbotten där uttalet av ordet är grömt, men sökningen ger också några träffar i södra Österbotten. Ordet används av både äldre och yngre talare.

Förstärkningsordet gorr (dialektord som förekommer i hela Österbotten med bl.a. betydelsen slemmig, snor, träck, vägsörja) förekommer i ord som gorrbra, gorroligt och gorrenekelt. Ordet används som förstärkning av två informanter i norra Österbotten, en från Öja och en från Nykarleby, båda yngre personer.

Utbredningen av användningen av ”grymt” i Talko
Utbredningen av användningen av ”grymt” i Talko

Exemplen vi presenterat här är ett axplock av de resultat som kommer upp i Talko genom en sökning på adverb som bestämningsord till bra. Ett annat vanligt förstärkningsord som inte syns i den här sökningen är jätte- som i utskrifterna i Talko har skrivits som ett ord, jättebra, och som sådant har 67 träffar. Sammansättningen jättebra precis som sammansättningen med gorr- kom vi åt i materialet genom att göra en sökning med -bra som slutled. För att hitta så breda resultat som möjligt är det alltså bra att testa olika stavningsalternativ för de ord man gör sökningar på. Det är även bra att komma ihåg att det kan vara samma informant som har en förkärlek för ett visst ord, och att de resultat som fås med hjälp av Talko endast är ett urval av finlandssvenskarnas tal, som likväl bär på ”gorrmycket bra”.

Blev du intresserad av att veta mera om korpusen Talko? Information om korpusen och hur man registrerar sig som användare hittar du på www.sls.fi/talko. Korpusen är ett samarbete mellan Tekstlaboratoriet i Oslo och Svenska litteratursällskapet.

Smakprov ur materialet i korpusen finns också tillgängliga för allmänheten på SLS webbplats sls.fi under rubriken Digitalt material: Lyssna på talspråk.

Text: Janina Öhman & Sara Rönnqvist 

Taggar
Talko

Lägg till ny kommentar