Månadens forskare: Sofie Strandén-Backa

11.10.2018 - 14:54
Fredrik Hertzberg
Sofie Strandén

- En linje som löper genom hela min forskning är intresset för forskarens närvaro och egen roll i forskningen, säger fil.dr Sofie Strandén-Backa, folklorist och forskare inom projektet Vardagens rum , som finansieras av Svenska litteratursällskapet.

Strandén-Backa studerade svenska vid Åbo Akademi med sikte på att bli modersmålslärare och var redan i full färd med sin avhandling pro gradu, när hon för nöjes och den sociala samvarons skull beslöt att gå en kurs i folkloristik.

- Det var en kurs som hette Folktro och festsed och handlade om tomtar...

Månadens forskare: Andreas Granberg

5.9.2018 - 14:34
Fredrik Hertzberg

I sin avhandling pro gradu intresserade sig Andreas Granberg, historiska nämndens vikarierande forskare, för historiekultur och historiebruk, dvs. hur man använder sig av det förflutna.

- Jag undersökte hur Uleåborg och Vasa uppmärksammade den svenska tiden i sina jubileumsfiranden, berättar han. Städerna grundades med ett års mellanrum, 1605 och 1606. Uleåborg fick en kraftigt finskspråkig nyinflyttning fr.o.m. 1950-talet, medan Vasa är en tvåspråkig stad. För Vasa kom detta till viss del att leda till en motsättning mellan svenskt och finskt, något som inte på...

Kuukauden tutkija Eija Stark

1.8.2018 - 11:06
Fredrik Hertzberg
Eija Stark

- Vaikka laukkuryssät tulivat Karjalasta, kansanomaisessa puhekielessä he usein olivat ”venäläisiä” - etenkin, jos he olivat ortodokseja. Karjalan puolella ortodoksit puolestaan nimittivät luterilaisia suomalaisia ”ruotseiksi”, näin kertoo Eija Stark, joka on tutkijana Svenska litteratursällskapetin rahoittamassa ja dosentti Ann-Catrin Östmanin johtamassa monitieteisessä projektissa Kommunicerande konsumtion .

- Minun tehtäväni tutkimushankkeessa on tarkastella kaupankäynnin kulttuurihistoriaa Suomessa from below -näkökulmasta. Teollinen...

Månadens forskare Eija Stark

1.8.2018 - 10:41
Fredrik Hertzberg
Eija Stark

- Påsaryssarna kom från Karelen men kallades i folkmun för ”ryssar”, särskilt om de var ortodoxa. I Karelen kallades de lutherska finländarna i sin tur för ”svenskar” av de ortodoxa, berättar Eija Stark, forskare i det mångvetenskapliga projektet Kommunicerande konsumtion , som finansieras av Svenska litteratursällskapet. Projektledare är docent Ann-Catrin Östman.

- Min uppgift i projektet är att undersöka handelns kulturhistoria i Finland ur ett underifrånperspektiv. Under den industriella revolutionen ökade konsumtionsvarorna inte bara i samhällets övre skikt utan också...

Skeva naturväsen i folksägner

20.6.2018 - 10:16
Kajsa Rytikoski
Skeva naturväsen i folksägner

I bloggserien SLS stipendieforskare presenteras doktorander som har fått forskningsfinansiering av SLS. I den här artikeln möter du SLS stipendieforskare Catarina Harjunen.

Månadens forskare Sofie Henricson

8.6.2018 - 09:16
Fredrik Hertzberg
Månadens forskare Sofie Henricson

- Att man i Sverige oftare säger ”toppen” och ”jättebra” betyder inte nödvändigtvis att man är mera positiv, utan bara att man där har en annan skala än vi, som i motsvarande situation kanske säger något i stil med ”bra” eller ”helt okej”. Det säger fil.dr Sofie Henricson, Språkvetenskapliga nämndens forskare vid Svenska litteratursällskapet. - Innan jag kom till SLS jobbade jag inom det RJ-finansierade forskningsprogrammet Interaktion och variation i pluricentriska språk - Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP). Tillsammans med andra forskare inom programmet, speciellt Marie Nelson, samlade vi in och analyserade lärandesamtal i Sverige och i Finland. De lärandesamtal vi spelade in bestod av olika typer av situationer där man lär sig vid universitet och högskolor, såsom seminarier, handledningssamtal, kursträffar och grupparbeten utan lärare. - Helhetsramen för forskningsprogrammet IVIP är att undersöka kommunikation i tre domäner: service, lärande och vård, som de flesta människor under sin livstid kommer i kontakt med.

Selfies väcker känslor

31.5.2018 - 10:30
Marika Rosenström
Selfies väcker känslor

De flesta av oss bär nuförtiden alltid en kamera med sig, i mobiltelefonen. Vi kan ta en bild genast då vi får lust till det, och eventuellt publicera den på sociala medier stunden efteråt. Så har det ju inte alltid varit och förändringen har varit mycket snabb.

För att dokumentera hur fotograferingen förändrats och vad fotografering innebär i dag samlar SLS arkiv in erfarenheter av fotografering och bruket av foton. Tillsammans med Lunds universitets folklivsarkiv och Amatörfotografklubben i Helsingfors har arkivet sammanställt frågelistan Fotografering i...

Nordiska Arkivdagar på Island

29.5.2018 - 12:49
Nelly Laitinen
Foto: Nelly Laitinen

De XXV Nordiska Arkivdagarna gick av stapeln i Reykjavik 23 – 25 maj. Kring trehundra personer från Finland, Sverige, Norge, Danmark, Grönland, Färöarna och värdlandet Island deltog i konferensen som hade underrubriken Gemensamma utmaningar – gemensamma lösningar. Arkivdagarna öppnades av riksarkivarie Eiríkur G. Guðmundsson och Islands president Guðni Th. Jóhannesson. ”Ingen annan president i världen har suttit så mycket på arkiv som jag!” hävdade presidenten som före sitt presidentskap var professor i historia.

Konferensens åtta parallellsessioner handlade om digital bevaring,...

Månadens forskare: Bernt Österman

16.5.2018 - 12:06
Fredrik Hertzberg
Bernt Österman

- En intressant sak med Georg Henrik von Wright är att han hade en rigid akademisk, logisk-analytisk sida, samtidigt som han skrev mera livsfilosofiska, världsåskådningsmässiga essäer om bl.a. Dostojevskij och Oswald Spengler.

Det säger filosofen Bernt Österman, som är verksam inom det SLS-finansierade projektet Den okände von Wright.

Georg Henrik von Wright (1916-2003), Finlands genom tiderna mest kända filosof, hade många sidor. Av sin lärare Ludwig Wittgenstein fick han i uppdrag att förvalta och ge ut dennes efterlämnade papper, som han jämte Elizabeth Anscombe och Rush Rhees fick äganderätten till. Själv odlade han en analytisk typ av filosofi, men skrev också essäer, i bl.a. Nya Argus , och trädde mot slutet av 1960-talet fram som offentlig intellektuell. Som ledamot av Finlands Akademi gjorde han en aktiv insats för akademiväsendets utveckling.

”Ingen ting handteras så wårdslöst, som Flickors upfostran”

20.4.2018 - 13:24
Kajsa Rytikoski
Sara Medberg. Foto Gustav Medberg.

Hur uppfostrades flickor på 1700-talet. SLS stipendieforskare Sara Medberg undersöker uppfostringsmanualer för flickor för sin doktorsavhandling i kyrkohistoria.