Edelfelts värld: Luften i Köpenhamn

13.11.2017 - 15:46
Elisabeth Stubb
Holger Drachmann, av P.S. Kröyer, Wikipedia

”Jag har andats annan luft här än i Stockholm. Redan det att jag är så mycket mera bekant med konstnärer och literatörer här, gör mig betydligt mer hemmastadd,” skrev konstnären Albert Edelfelt från Köpenhamn i november 1879. Både på hemresan och på resan tillbaka till Paris gjorde han det året ett uppehåll i den danska huvudstaden.

”Jag har naturligtvis bott hos Krohn,” tillade Edelfelt i brevet hem till modern Alexandra. Vänskapen som tre år tidigare knutits med dansken Pietro Krohn hade introducerat honom till de danska kretsarna. Krohn hade efter sin mångåriga vistelse i Rom...

På bibliotekets hyllor: De re militari

10.11.2017 - 15:56
Martin Ginström
Vegetius De re militari

Den romerske skriftställaren Flavius Vegetius Renatus verk om krigskonsten brukar vanligen gå under namnet De re militari eller Epitoma rei militaris . Boken behandlar den romerska arméns organisation, utbildning, utrustning och taktik. Vegetius levde på 300- eller 400-talet men i övrigt vet vi inte mycket om honom, utom att han också skrev en bok om veterinärmedicin. De re militari är till största delen kompilerad från äldre källor. Vegetius ville sannolikt peka på det militära förfallet i sin samtid genom att kontrastera det mot en gången tids slagkraft. Senare kom ändå De re militari att uppfattas som en ren handbok i militära frågor. Redan före den första tryckta utgåvan utkom i Utrecht 1473 var den välkänd i medeltida avskrifter – också i översättningar till olika språk – och konsulterades flitigt av tidens generaler och strateger. Exemplaret i SLS bibliotek är en illustrerad utgåva med träsnitt, tryckt i Paris 1553.

Månadens forskare: Jutta Ahlbeck

8.11.2017 - 10:22
Nina Edgren-Henrichson
Jutta Ahlbeck

Hur såg majoritetsbefolkningen på den romska minoritetens sätt att försörja sig under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal? Det undersöker sociologen Jutta Ahlbeck och vill samtidigt utreda vad som uppfattades som ett normalt liv. Hon forskar inom projektet Kommunicerande konsumtion, där hon tillsammans med fem andra forskare undersöker den rörliga handeln, det vill säga marknads- och gårdfarihandeln från mitten av 1800-talet fram till andra världskriget.

En dag i Finland: ett tidsdokument över hur man levde i vårt land 2017

2.11.2017 - 16:14
Pia Uppgård
Dans till orkestern Saku and the Slipper på ungdomslokalen Keltsu i Vasa på 1960-talet. Fotograf: Rafael Olin. SLS/Rafael Olins samling (ÖTA 112)

SLS arkiv är fullt av skatter som berättar för oss hur det var att leva förr. Vad man gjorde, vad man åt, om klädsel, seder och bruk. Genom bevarade dagböcker vet vi också vad människor före oss funderade på, vad som var viktigt för dem och hur de såg på sin omvärld. För att kommande generationer ska kunna veta hur det är att leva idag, dokumenterar vi på arkivet också idag vardagen och traditioner genom insamlingar. Nu vill vi veta vad du gör lördagen den 11.11.2017.

Replotborna samlas vid fiskestranden för återfärd med ”Vågen” hem till Replot efter det att...

Edelfelts värld: Skandinaviska klubben

16.10.2017 - 16:06
Elisabeth Stubb
Skandinaviska konstnärernas frukost i Café Ledoyen, Hugo Birger 1886, Wikipedia/nationalmuseum.se

Paris samlade i slutet på 1800-talet konstnärer från olika håll i världen. Norden var inget undantag. På utrikes ort hände det ofta att landsmän sökte varandras sällskap. Så var det bland finländarna, och banden till andra nordbor gav också ett slags hemhörighet i den internationella smältdegeln.

År 1879 verkade nordborna i Paris ha försökt sig på att ordna inofficiella, men återkommande, tillfällen att träffas. Albert Edelfelt anlände till Paris i mitten av januari efter att han tillbringat föregående höst hemma i Finland. Den 26 januari 1879 skrev Edelfelt att han föregående...

Månadens forskare: Marina Näsman

6.10.2017 - 13:20
Nina Edgren-Henrichson
Marina Näsman, forskare vid SLS samhällsvetenskapliga nämnd. Foto Niklas Klemets

Hur behåller de allra äldsta en positiv livssyn trots att de drabbas av svåra motgångar? Den frågan vill Månadens forskare Marina Näsman ha svar på i sin avhandling i socialpolitik.

Stiftelser för ungdomens väl bland ballonger och bollhav

2.10.2017 - 13:52
Nelly Laitinen
Foto: Nelly Laitinen

Den europeiska stiftelsedagen firades den 1.10 på Narinkens torg i Kampen. Ett femtontal stiftelser ordnade olika program för allmänheten under fyra livliga söndagstimmar. Det småruskiga vädret till trots var stämningen på topp både inne i stiftelsernas gemensamma stora tält och utanför, vid scenen på torget. För de minsta fanns bl.a. bollhav, käpphästbana, karusell, brandbil och vattenfärgsverkstad. För den mer bredare allmänheten fanns bl.a. ett kemiskt laboratorium, en aktivt pågående dialektinsamling, karikatyrmålning och information om miljövård.

Svenska...

På språng i Borgå – ett fältarbete om mobilitet

27.9.2017 - 09:34
Hanna Strandberg
På språng i Borgå – ett fältarbete om mobilitet

På måndagen den 18 september samlades en grupp etnologi- och folkloristikstuderande från Åbo Akademi på SLS i Helsingfors för att dra igång en fältarbetsvecka med destination Borgå. Temat för fältarbetet var mobilitet och studenterna hade valt att göra intervjuer om pendling, migration, flyttar och stadsplanering. En grupp studenter ville som motvikt till temat mobilitet intervjua människor som bott länge i Borgå, såna som kanske inte längre vill flytta.

På bibliotekets hyllor: Revelationes Sancte Birgitte

19.9.2017 - 15:47
Martin Ginström
Revelationes Birgitta 1500

Ett av medeltidens internationella samtalsämnen var de religiösa uppenbarelser den svenska adelsdamen Birgitta Birgersdotter började få på 1340-talet och som spreds i avskrifter i hela Europa. Birgitta som flyttade till Rom 1349 drog sig ju inte för att gripa in i tidens politiska och religiösa intriger. Det är väldokumenterat hur uppenbarelserna kom till. Birgitta skrev antingen själv ner sina syner på svenska eller dikterade dem för någon av sina biktfäder, prior Petrus Olavi från Alvastra kloster eller magister Petrus Olavi från Skänninge. I båda fallen översattes texterna genast till latin, och Birgitta granskade personligen översättningen. Hon kunde alltså skriva och förstod latin redan före Romtiden. Det var ingen självklarhet för 1300-talets kvinnor, men en viss utbildning också för flickor hörde till fördelarna med att födas rakt in i det högadliga nätverket.

Edelfelts värld: Svenskan Anna Törnblom

19.9.2017 - 15:31
Elisabeth Stubb
Skiss till Rödhårig modell med japansk solfjäder, Albert Edelfelts brev till Alexandra Edelfelt 8.4.1879, SLS

I ett brev från den 8 april 1879 skriver Edelfelt att han på ett besök hos sin amerikanske vän, konstnären John Singer Sargent , hade träffat på en rödhårig modell. ”På hennes accent kände jag ögonblickligen igen Anderssons, Petterssons och Lundströms landsmaninna.” I Edelfelts 1 ½ sidor långa utläggning om svenskan Anna Törnblom får läsaren bekanta sig med en av de många som liksom Edelfelt hade sökt sig till Paris för att pröva lyckan.

Det framgår att Anna Törnblom hade arbetat som sömmerska hos ”Wörth (den förnämsta damskräddaren i världen)”. Charles Frederick Worth var en...