Vi bevarar, utforskar och sprider kunskap om den svenska kulturen i Finland.

Seminarium: Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter inom minoriteten

 

 

Årsredovisning 2021

SLS placeringsportfölj avkastade 22,8 procent under fjolåret. Sällskapet styrde sammanlagt 57,9 miljoner euro till allmännyttig verksamhet.
Här kan du bekanta dig med vår utdelning, verksamhet och förvaltning 2021.

SLS utgivning våren 2022

 

Läs om vår utgivning hösten 2021

Vi läser - specialnummer om finlandssvensk litteratur

Plattform.sls.fi rektangel
En rökfylld salong på Fabiansgatan 14 med Henry Parland och Gunnar Björling i ett hörn. Ett tåg som långsamt saktar in i en florentisk natt med den beslutsamma Ellen Thesleff ombord. Palestina, 1925, och antropologen som bryter ny mark. Du bestämmer. Aldrig tidigare har så många finlandssvenska banbrytande resenärer varit samlade på en och samma adress.

Välkommen till vår litterära plattform.
Vilken destination väljer du?

Arkivets kundtjänst

Vi betjänar arkivkunder med ett begränsat antal platser i forskarsalarna i Helsingfors och Vasa.

Forskarsalen i Helsingfors är öppen måndag till fredag klockan 9–16. På onsdagar betjänar kundtjänsten dig på plats fram till kl. 18, telefonväxeln stänger kl. 16.
Forskarsalen i Vasa är öppen tisdag till torsdag klockan 10–16. 
Boka gärna plats i förväg via nexvirg@fyf.svif.sls@tevikra   och chatt eller telefon +358 9 618 77 230 (Helsingfors) och +358 6 319 56 00 (Vasa). 
Frambeställning av arkivmaterial sker i samband med förhandsbokningen.
Läs mer om tidsbokning och våra förhållningsregler här.
 
Covid-19
Vi följer med pandemins utveckling och myndigheternas uppmaningar och vidtar fler åtgärder vid behov. Eftersom läget kan ändras snabbt ber vi dig att alltid först kontrollera öppettiderna här på sls.fi inför ditt besök. 

SLS-bloggen

Napoleonkrigen, en polyglott kardinal och Frans Michael Franzéns minne – delar av informationsflödet över ÖstersjönNina Edgren-Henrichson tors, 02/24/2022 - 08:00
Månadens forskare Heli Rantala. Foto: Sirpa Rannikko
Hur snabbt spreds nyheter mellan Sverige och Finland i början av 1800-talet och vad skrev man i Sverige om det litterära livet i Finland efter rikssprängningen 1809? Bland annat det är frågor som Heli Rantala ställer det enorma databasmaterial som projektet Informationsflöden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918 arbetar med. Heli Rantala är docent i kulturhistoria vid
Gustav III – den svenska kungen som Finland minnsHenrika Tandefelt mån, 01/31/2022 - 08:00
År 2022 har det gått 250 år sedan Gustav III kröntes till kung våren 1772, och sedan han i augusti samma år gjorde en statskupp och införde en ny regeringsform. Det var den regeringsform som gällde i Finland fram till 1919 och som med förenings- och säkerhetsakten från 1789 bildade grunden för storfurstendömet Finlands politiska ordning. Bland annat av den anledningen fick Gustav III:s minne en
Har känslorna tagit över politiken? Nina Edgren-Henrichson ons, 12/29/2021 - 08:00
Statsvetaren Daniel Kawecki hade under en längre tid noterat att spänningen i samhället ökat, att den politiska atmosfären blivit alltmer laddad – och han ville veta vad det beror på. Det i kombination med en önskan att börja forska ledde till att han nu är doktorand i statskunskap vid Helsingfors universitet och forskare anställd vid SLS samhällsvetenskapliga nämnd sedan hösten 2020. Daniel
Att studera hur nykterhetsfrågan och mediekulturen tar sig över Östersjön Nina Edgren-Henrichson mån, 11/01/2021 - 08:00
Patrik Lundell
Mediekultur och samspelet mellan olika medier är något som Patrik Lundell ägnat mycket av sin forskning åt. Han är mediehistoriker och professor i historia vid Örebro universitet och en av forskarna i projektet Informationsflöden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918. I projektet, som studerar hur texter återanvänts från en tidning till en annan mellan Sverige och
Unesco och minnet av den svenska folkkulturen i FinlandYrsa Lindqvist fre, 10/08/2021 - 08:00
1.	Fotografiet av personerna som håller matpaus på åkerkanten i Övermark by år 1910 har valts att illustrera de 544 SLS samlingarna som en helhet. Bilden illustrerar många teman som behandlas i det upptecknade materialet: jordbruk, byggnadsskick, klädedräkt, matkultur och arbetsgemenskap.  Det som inte syns är ändå uppenbart, språket och dialekten, berättelserna och traditionerna. SLS 259 foto: Alfred Franzén 1910
Sagor, gåtor, ordspråk, folkmusik, visor, klädsel, byggnadsskick, fiske, skörd och slakt – det är exempel på teman i de 544 samlingar i Svenska litteratursällskapets arkiv som nu finns upptagna på Unescos nationella lista över världsminnen. I mars 2021 lämnade SLS in en ansökan till den nationella världsminneskommittén i Finland. Vi ville uppmärksamma att arkivets äldsta folkloristiska
Ediths Södergrans värld är nu tillgänglig för skoleleverAnna von Bonsdorff ons, 10/06/2021 - 08:00
Edith Södergran (1892–1923) är en av våra största poeter, känd som förgrundsgestalt inom modernismen. Under våren 2021 publicerade SLS Edith Södergrans arkiv i digitaliserad form på den nationella sökportalen Finna. Där går det att bläddra bland Södergrans handskrivna originalmanuskript, brev och olika personliga handlingar som ett minnesalbum, en hårlock och ett broderi. Södergran var också

Läs senaste numret av Källan