Utdelade pris 2022

  • Karl Emil Tollanders pris (utdelat på SLS årshögtid 5.2)

     

    Karl Emil Tollanders pris om 40 000 euro och den Tollanderska medaljen tillföll författaren Robert Åsbacka för romanen Kistmakarna. Berättelsen om den avdankade författaren Erik gestaltar livets subtila vändningar och människornas oväntade omorienteringar. I sitt författarskap riktar Åsbacka sin kärleksfulla och varmt humoristiska blick mot de individer som både privatlivet och offentligheten glömt bort. Med drabbande ärlighet berättar han om småstadens moderna backstugusittare och det postindustriella samhällets förlorare. När luften gått ur dessa losers och endast det bräckliga kärlet människa återstår påbörjas den långa och snirkliga vägen tillbaka till livet, en motvillig kamp som Åsbacka skildrar utan att väja för motgångarna och felstegen.

  • Övriga pris utdelade 5.2

     

    Ett pris om 20 000 euro ur Bokhandlare Bo Carleskogs fond tillföll författaren Ralf Andtbacka för diktverken Avnämnandet och Bok av råd. Andtbacka bygger mästerligt en dikt för vår vinglande tid. Det gäller inte bara att likt Adam ge namn utan också att lösa tingen ur deras lexikala fängsel. Den ålderdomliga Kronobydialekten får en spännande klang intill dagens nowhere-jargong. I böckerna pågår en befrielse av språket som gör dem till en litteraturens Wunderkammer.

    Ett pris om 20 000 euro ur Irma Carrells testamentsfond tillföll författaren och illustratören Lena Frölander-Ulf för boken Fidel och jag i storstan. Boken kröner en trilogi vars tematik och illustrationsteknik sammanfogas sömlöst. I böckerna möter och besegrar barnjaget sin fruktan för skogens mörker, havets dunkla djup och stadens skumrask. Ur kartongens svärta skrapar Frölander-Ulf skickligt fram skimrande magiska världar fyllda av oväntade möten och varm förundran.

    Ett pris om 20 000 euro ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll professor Ann-Mari Häggman för betydande insatser inom kulturhistoria, folkloristik och folkmusikforskning.  Under fem decennier har Häggman haft en ledande roll vid dokumentationen av folkmusik och folkliv i det svenska Finland genom sina insatser vid Svenska litteratursällskapets arkiv, Finlands svenska folkmusikinstitut samt Finlands svenska spelmansförbund. I sin egen forskning har hon lyft fram hur de medeltida balladerna levt vidare i Finland.

    Ett pris om 10 000 euro var ur Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond tillföll skådespelaren och dramaturgen Kristofer Möller och koreografen Carl Knif för dramatiseringen av August Strindbergs Ett drömspel. Pristagarna har gjort en strålande dramatisering där det väsentliga i den tunga klassikern gjorts intressant och tillgängligt för en nutida publik. Texten har förtjänstfullt anpassats för att ge plats för det visuella. Den tankeväckande tolkningen åskådliggör och förtydligar människans eviga dilemman, som utmynnar i ledmotivet: ”Det är synd om människorna”.

    Ett pris om 20 000 euro ur Astrid och Bertel Appelbergs fond tillföll författaren Michel Ekman för Lyckliga slut. Elva essäer och en dagbok. Essäformen ger ett utrymme för personliga infallsvinklar och självbiografiskt grundade betraktelser, som Ekman utnyttjar väl. Säkert och intresseväckande behandlar han cineastiska, musikaliska och litterära ämnen. Föreningen av essäerna med dagboksavsnitt från det laddade men till det yttre händelselösa pandemiåret 2020 ger boken nerv och angelägenhet.

    Ett pris om 18 000 euro ur Eklund-Modeenska fonden med tillhörande medalj tillföll docent Ben Hellman för biografin Son till Tolstoj. Berättelsen om Lev Lvovitj Tolstojs liv. Med bred kulturhistorisk lärdom tecknar Hellman ett fängslande porträtt av den yngre Tolstojs liv och verk i den stora författarens skugga. En central plats intar Tolstojs möte med Norden. Boken kastar nytt ljus på rysk-nordiska kulturförbindelser och visar hur Tolstojs kunskap om Sverige nådde den högsta politiska ledningen under Tsarrysslands sista årtionden.

    Ett pris om 18 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II tillföll filosofie doktor Rita Paqvalén för Queera minnen. Essäer om tystnad, längtan och motstånd. Paqvaléns stilistiskt säkra bok om normbrytande sexualitet är ett viktigt bidrag till synliggörandet av sexuella minoriteters historia. På ett insiktsfullt sätt lyfter Paqvalén fram enskilda livsberättelser från tider som har präglats av tystnad och straff gällande kön. Verket har också en stark koppling till dagens debatter om identitet, sexualpolitik och kulturarv. 

    Ett pris om 15 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Minna Lindeberg för boken Norrsken i skallen. I Lindebergs intensiva nutidsskildring av den utvidgade familjen är den snart 16-åriga Nadja Nubb huvudperson. Författaren skildrar på ett självklart och medryckande sätt tonårsvilsenheten, besattheten, den sexuella utlevelsen, smärtpunkterna. Boken är rik på kärleksfulla porträtt och repliker som är både insiktsfulla och humoristiska: ”Voj,voj, det här livet”.

    Ett pris om 15 000 euro ur Paul Werner Lybecks testamentsfond tillföll författaren Martina Moliis-Mellberg för diktsamlingen falk. I en svit treradiga dikter gestaltar Moliis-Mellberg koncentrerat ett kraschat kärleksförhållande. Tonfallet är sorgset, beskrivningen sammanbiten, vokabulären avsiktligt begränsad. Resultatet blir en återhållet dramatisk berättelse med stark och långvarig verkan. Den hårt komprimerade diktsamlingen expanderar och finner sin fulla resonans under läsningen: falk är ett vackert exempel på principen ”less is more”.

    Ett pris om 10 000 euro ur Marcus Collins minnesfond tillföll konstnären Petri Hytönen för en visuellt egensinnig och rik bildproduktion med akvarellen som utgångspunkt. Hytönen söker motiv ur masskulturens, dataspelens och konsthistoriens sfärer. Med mödolös variation, ironi och briljans förädlar han omgivningens optiska brus i förtätade målningar. Hytönen uttrycker sig med minimal fördröjning mellan öga, intellekt och verktygen i sin hand.

    Ett pris om 10 000 euro ur fonden Gustaf III:s minne tillföll docent Rebecka Lennartsson för verket Ulla Winblad. Liv och legend. I en mångbottnad bok studeras den historiska personen Maja Stina Kiellström i verkningsfull kontrast till sitt alter ego Ulla Winblad, Bellmans mytologiska nymf. Genom ett gediget källarbete uppspåras Maja Stina i det gustavianska Stockholm. Boken dokumenterar och diskuterar nyanserat hennes val och villkor i 1700-talets ståndssamhälle och relationen till dikten.

    Ett pris om 10 000 euro ur Carl Gustaf Estlanders minnesfond tillföll docent Sven-Erik Klinkmann för verket Ropet från gårdagen. Popen, rocken och sextiotalet, en fängslande essä om att växa in i och upp med pop och rock. Klinkmann berättar inlevelsefullt om hur populärmusik kan forma oss som individer och medlemmar av ett kollektiv. Med sin pendelrörelse mellan näranalyser av låtar och syntetiserande musikreflektioner ger boken resonansbotten och filosofiskt djup till kvällarna vid skivspelaren.

    Ett pris om 10 000 euro ur Hedvig Lovisa Falckens testamentsfond tillföll forskaren Anna Lindholm för Den rätta färgen. En biografi om socialisten Anna Wiik. Denna medryckande levnadsteckning lyfter fram en central aktör inom den finlandssvenska arbetarrörelsen. Med frisk nyfikenhet skildrar Lindholm hur Wiiks liv präglades av en ståndaktig ideologisk grundsyn och utformades i ständig växelverkan mellan det personliga och det politiska. Därtill erbjuds intressanta inblickar i de tankar som arbetet med biografin väckt. 

    Granberg-Sumeliuska priset om 10 000 euro tillföll författaren Matilda Södergran för romanen Nell. Södergrans berättelse om Nell och hennes papp är skriven på en mörk prosa som glöder. Hennes språk är både dovt och sjungande, och perspektivet är på en gång slutet och öppet. Med perfekt gehör behärskar Södergran förlustens poetik som förvandlar och förvrider vardagens ting och göromål. Den vackra volymen väger trots sina få sidor tungt i läsarens hand.

    Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Tomi Riitamaa för doktorsavhandlingen Isolerat och övergivet nationsfragment, hänsynslöst ihjältiget? Studier i den finlandssvenska litteraturens position och predikament i Sverige. Genom att kombinera sociologiska, receptionsteoretiska och paratextuella perspektiv slår Riitamaa hål på myter om den finlandssvenska litteraturens isolering och det sverigesvenska ointresset för den svenska litteraturen i Finland. Klart och tydligt tolkar författaren tabeller och texter och belyser transnationella rörelser i såväl förlagens utgivningsstrategier som i de finlandssvenska författarnas litterära tilltal.

    Ett pris om 10 000 euro ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll filosofie doktor Klas Wikström af Edholm för doktorsavhandlingen Människooffer i myt och minne. En studie av offerpraktiker i fornnordisk religion utifrån källtexter och arkeologiskt material. Med en självständig analys som bygger på ett brett filologiskt, arkeologiskt och ikonografiskt källmaterial utgör den gedigna  tvärvetenskapliga avhandlingen ett viktigt bidrag till den nordiska och internationella diskussionen om människooffer i myt och praxis under den yngre järnåldern. Studien är samtidigt nyskapande och vederhäftig.

    Ett pris om 5 000 euro var ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond I tillföll professor emeritus Jan Sundberg och professor Stefan Sjöblom för verket Det åländska självstyrets kvaliteter. Demokrati, resurser och kompetens. Den jämförande studien av det åländska samhället belyser de småskaliga demokratiernas möjligheter och utmaningar. Författarna visar hur de självstyrande kvaliteterna på Åland är både välutvecklade och sårbara. Sundbergs och Sjöbloms tillgängliga bok blir en självklar referenspunkt för det kontinuerliga samtalet om demokratins fortsatta utveckling.

    Ett pris om 10 000 euro ur Harald och Jenny Neovius minnesfond tillföll filosofie doktor Agneta Rahikainen för verket Smittans rike. Om syfilis i konst, kultur och kropp. Boken är en rysande och personligt förankrad berättelse som präglas av djup bildning och analytisk skärpa. Rahikainen synliggör sjukdomens roll i konst, kultur och samhälle, och illustrerar hur syfilis beroende på kön och tidsanda tolkats som allt från en neurotisk skamfläck i pannan till en kreativ inspirationsfjäder i hatten. 

    Ett pris om 10 000 euro ur Ina Rosqvists fond tillföll författaren Quynh Tran för romanen Skugga och svalka. I oskarpa bilder och prosalyriska minnesfragment blickar yngsta sonen i en vietnamesisk invandrarfamilj tillbaka på sin uppväxt i en österbottnisk småstad. Osentimentalt registrerar han familjens marginalisering och dess okuvliga vilja att förverkliga andra drömmar än de som erbjuds. Präglad av ett personligt tonfall dröjer sig denna stilsäkra romandebut kvar hos läsaren.

    Ett pris om 5 000 euro ur Femtioårsfonden tillföll professor Kai Simons för boken Forskningens olidliga lätthet. I enlighet med bokens undertitel erbjuder den internationellt framgångsrika pionjären inom molekylär cellbiologi läsaren en inblick i Ett liv i vetenskapens tjänst. Vi möter en outtröttlig optimist som vid 75 års ålder lanserar en bioteknologisk startup, men också en modern upplysningsfilosof som påminner om samarbetets betydelse för det intellektuella verksamheten och varnar för att Homo economicus inte duger som ledstjärna för vetenskap eller hållbar samhällsutveckling.

    Ett pris om 5 000 euro ur Spåreska fonden tillföll filosofie doktor Julia Dahlberg för verket Mitt i samhället, nära människan. Samfundet Folkhälsan i svenska Finland 1921–2021. Med denna gedigna socialhistoriska undersökning förankrar Dahlberg organisationens 100-åriga tillvaro i såväl det omgivande samhället som i enskilda människors vardag. Stilen är genomgående nyansrik och läsarvänlig. Boken fångar på ett förtjänstfullt sätt upp Samfundet Folkhälsans mångsidiga verksamhet och betydelse i främjandet av hälsa i Finland.

    Ett pris om 2 500 euro var ur Håkan och Katarina Anderssons fond för talekonst och språkfärdighet på svenska i Finland tillföll journalisten Jens Berg och universitetsläraren Jenny Sylvin för podden Näst sista ordet, som anlägger såväl språkvetenskapliga som populärvetenskapliga aspekter på svenskan i Finland. Infallsrikt väcks lyssnarens nyfikenhet på vårt svenska modersmål. I en tid då engelskan tar allt mera utrymme i vår språkvärld belyser Näst sista ordet vältaligt och humoristiskt språkets mångtydighet och rika kulturhistoriska dimensioner. Podden bidrar till att förstärka vår språkliga medvetenhet och identitet.

  • Statsrådet Mauritz Hallbergs pris

    Statsrådet Mauritz Hallbergs pris om 25 000 euro för det främsta vetenskapliga arbetet på svenska tilldelades filosofie doktor Maïmouna Jagne-Soreau för avhandlingen Postinvandringslitteratur i Norden. Den litterära gestaltningen av icke-vita födda och uppvuxna i Norden.

  • Magisterpris

    Lars och Bojen Huldéns magisterpris i svenska språket  om 1 000 euro tilldelades fil.mag. Soila Joutsalainen för avhandlingen ”Perillä Monacossa. Creme de la creme... Pusi till alla!” : en fallstudie av tvåspråkig kommunikation och språkväxling i en familj.

    Josua Mjöbergs magisterpris i litteraturvetenskap om 1 000 euro tilldelades fil.mag. Miranda Geust för avhandlingen ”En vacker dag har vi vänt så många blad att ingenting av det här har hänt.” Om våldtäktsnarrativ i Monika Fagerholms Vem dödade bambi?

  • SLS studentpris

    Studentprisen om 1 000 euro tilldelades följande studenter:

    studentpriset i historia tilldelades Emilia Silander vid Ålands lyceum

    studentpriset i modersmålet tilldelades Alma Hedman vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby

    studentpriset i samhällslära tilldelades Victor Byman vid Ålands lyceum

  • Fredrik Pacius-priset

    Fredrik Pacius-priset om 15 000 euro tilldelades dirigenten Susanna Mälkki.

  • Miljöpriset Blå globen

    Blå globen-priset finansieras av Tiina och Antti Herlins stiftelse, Maj och Tor Nesslings stiftelse och Svenska litteratursällskapet i Finland. Bidraget från SLS finansieras ur Ingrid, Margit och Henrik Höijers donationsfond II.

    Priset om 100 000 euro tilldelades utvecklarna av den återvunna textilfibern Infinna, Petri Alava och Ali Harlin.