Svenska litteratursällskapet i Finland > Beviljade projektmedel
Svenska litteratursällskapet i Finland > Beviljade projektmedel
Studiebesök vid skogsforskningsinstitutet i Dickursby, 1939. Fotograf: Selim Björses. SLS/Selim Björses arkiv
Vi finansierar och bedriver forskning som har en koppling till det svenska i Finland och som relaterar till våra vetenskapliga intresseområden.
Forskningsprojekten baserar sig på vetenskaplig forskning med syftet att skapa ny kunskap. I översiktsprojekten görs en djupgående analys och sammanfattning av tidigare forskning. De här projekten kan även delvis inbegripa ny forskning.
Översiktsprojektet gäller vetenskapens historia i Finland. Projektet sammanfattar, analyserar och bedriver kompletterande forskning om det vetenskapliga livet i Finland från 1918 fram till våra dagar. Vetenskapens och kunskapens historia relateras till såväl samhällsutvecklingen som Finlands plats i det internationella vetenskapssamfundet. Projektet genomförs vid Suomalainen Tiedeakatemia i samarbete med Finska Vetenskaps-Societeten. Projektledare är docent Stefan Nygård och projektet beviljades 498 700 euro för åren 2025–2028.
Den SLS-finansierade delen av projektet kommer att engagera tre forskare. Övriga finansiärer är Suomalainen Tiedeakatemia, Finska Vetenskaps-Societeten och Alfred Kordelins stiftelse. SLS har tidigare bidragit med drygt 60 000 euro till projektet.
Översiktsprojektet behandlar invandringens historia i Finland. Forskarna har som mål att skriva ett översiktsverk som sammanfattar forskningen om invandringen till Finland från 1809 fram till 2024 ur ett historiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Frågor de fokuserar på är vem som har kommit till Finland, hur invandrings- och integrationspolitiken har utformats och vilka föreställningar som styrt debatter, media och beslutsfattare. De kommer också att studera frågor kring mottagande, försörjning, bemötande och invandrares deltagande i samhälls- och arbetsliv.
Projektet genomförs vid Åbo Akademi med docent Mats Wickström som projektledare. Utöver honom deltar en forskare från Åbo Akademi och en från Helsingfors universitet. Projektet beviljades 499 900 euro och projekttiden är 1.8.2025–31.12.2028.
Ett projekt vid Jyväskylä universitet kommer att undersöka finlandssvenskars språkbruk i digitala kanaler. Forskarna utreder om språkbruket skiljer sig mellan generationer, hur väl medlemmar av olika generationer förstår varandra och i vilken mån de anpassar sig efter varandra när de kommunicerar digitalt. Finlandssvenskarnas digitala språkbruk kommer också att jämföras med motsvarande språkbruk på finska, danska och sverigesvenska.
Projektledare är professor Åsa Palviainen och utöver henne deltar ytterligare en forskare från Jyväskylä universitet samt en forskare från Göteborgs universitet och två från Köpenhamns universitet. Projektet beviljades 600 000 euro för åren 2025–2028.
Projektet kommer att studera den åldrande befolkningens sociala nätverk. Projektet tar fasta på förändringarna i befolkningsstrukturen i Finland, där en allt större andel av befolkningen fyllt 75 år medan andelen barn minskar. Forskarna undersöker de äldres kontakter och sociala samröre med familj och släkt, och de analyserar bland annat sambandet mellan språklig tillhörighet och informellt stöd inom de sociala nätverken.
Projektet genomförs vid Befolkningsförbundet med forskarprofessor Anna Rotkirch som projektledare. Projektet engagerar två forskare från Åbo universitet och två från Befolkningsförbundet, och det beviljades 598 000 euro för åren 2025–2028.
Forskare med inriktning på demografi undersöker hur Finland formas genom parbildning mellan utrikesfödda och infödda finländare. De riktar särskilt fokus på hur svensk- respektive finskspråkiga personer bildar par med utrikesfödda, om de får barn och hur många, och enligt vilket språk barnen registreras.
Finland har länge haft en av de mest homogena befolkningarna i Europa. Före 1990-talet var immigrationen ytterst liten, men det har förändrats. I dag är 7 procent av befolkningen i Finland född utomlands och ytterligare 1,5 procent har åtminstone en förälder som är det.
Syftet med projektet är att undersöka hur immigrationen formar Finland språkligt genom att infödda finländare och nyinflyttade bildar par. Dessutom undersöker forskarna i vilken mån par bildas över religionsgränser. De kommer också att presentera en prognos för den finländska befolkningens framtida struktur enligt invandrarbakgrund, språk, religion och ålder.
Materialet i forskningen består av registerdata från Statistikcentralen. Projektet genomförs vid Åbo Akademi och startar hösten 2024.
Projektgrupp:
Professor Jan Saarela, projektledare, Åbo Akademi
Docent Linus Andersson, Stockholms universitet, Åbo Universitet, Åbo Akademi
PD Camilla Härtull, Åbo Akademi
PD Julia Klein, Åbo Akademi
Docent Martin Kolk, Stockholms universitet, Åbo Akademi, Institutet för framtidsstudier
FD Andrea Monti, Brottsförebyggande rådet, Stockholms universitet
FD Kaarina Reini, Åbo Akademi
FD Caroline Uggla, Södertörns högskola, Stockholms universitet, Åbo Akademi
FD Rosa Weber, INED, Stockholms universitet
FD Weiqian Xia, Åbo Akademi, Stockholms universitet
I det språkvetenskapliga projektet På tal om konst undersöker forskarna den sociala interaktionen och den språkliga kompetensen hos svenskspråkiga finländare (L1-talare) och andraspråkstalare av svenska (L2-talare) som samtalar om bildkonst. Undersökningen görs utifrån gruppsamtal där deltagarna, som inte är experter på konst, diskuterar utvalda konstverk.
Forskarna undersöker hur deltagarna uttrycker synpunkter om konstverken när varken deras kunskap eller auktoritet i ämnet är självklar. De jämför hur L1- respektive L2-talare använder exempelvis verb som tycka, tänka och tro. De undersöker också hur deltagarna hanterar situationen socialt när de uttrycker enighet respektive oenighet om konstverken och hur de positionerar sig som kunniga eller okunniga om konst.
Projektet introducerar nya metoder och fyller en kunskapslucka inom forskningen av interaktion på svenska som andraspråk. Det kommer bland annat att skapa underlag för språkinlärning och bedömning av muntlig interaktion. Samtidigt bidrar projektet till konstforskningen genom att undersöka hur estetiken och konstupplevelsen omdefinieras till någonting som uppstår i interaktionen mellan människor.
Projektet genomförs vid Helsingfors universitet och startar hösten 2024.
Projektgrupp:
Professor Jan Lindström, projektledare
FD Sanna Heittola
FM Sara Rönnqvist (postdok vid
projektstarten)
Projektet Opera i periferin? undersöker Åbo och Paris som musik- och teaterstäder under åren 1790–1840. Forskarna studerar i vilken mån den musikdramatiska repertoaren i Åbo liknade den i Paris och hur den franska repertoaren förändrades när den översattes till svenska. Genom att särskilt undersöka den borgerliga genren opéra-comique granskar de vilka uppfattningar om samhälle, medborgarskap och moral repertoaren återspeglade och hur musik- och teaterlivet därigenom bidrog till uppkomsten av en borgerlig offentlighet.
Paris var Europas musik- och teaterhuvudstad före wienklassicismen och det franska sångspelet eller opéra-comiquen var den operagenre som spred sig snabbast. I Skandinavien introducerades den på 1760-talet. Forskarna i projektet analyserar också den kulturella växelverkan mellan en europeisk metropol och en regional centralort genom att studera hur partitur och libretti spreds. Åbo är intressant i det här hänseendet, eftersom staden under den här tiden omvandlades från en svensk universitetsstad till en andra rangens centralort i det ryska Finland.
Projektet genomförs vid Åbo universitet.
Projektgrupp:
professor Charlotta Wolff, projektledare, Åbo universitet
professor Johanna Ilmakunnas, Åbo Akademi
forskardoktor, FD Topi Artukka, Åbo universitet
doktorand, FM Heidi Tähtinen, Åbo universitet
forskningsbiträde, hum.kand. Mikko Saira, Åbo universitet
I projektet Städer vid den svenska stormaktens östgräns undersöker en grupp historiker de nätverk och maktstrukturer som fanns i fem småstäder vid det svenska rikets östgräns i slutet av 1600-talet. Städerna – Nyen, Kexholm, Sordavala, Brahea och Kajana – låg som en kedja närmast gränsen och var viktiga kommersiella centra sin storlek till trots. De idkade handel med produkter från de omgivande områdena, speciellt tjära, med både det övriga Sverige och Ryssland.
I städerna bildades komplexa nätverk relaterade till handel, familjeförhållanden och makt, men de här nätverken har knappast alls studerats tidigare. Forskarna undersöker såväl växelverkan inom och mellan städerna som interaktionen med andra orter i det svenska väldet och i Ryssland.
Projektet har ett mikrohistoriskt perspektiv och syftar till att utveckla metoderna för mikrohistorisk forskning genom analys av handskriftsmaterial med digitala metoder. Materialet består av protokoll från städernas rådhusrätter. Protokollen görs elektroniskt läsbara i samarbete med Riksarkivet, och materialet kommer att användas för att träna upp programmet Transkribus att läsa handskrift från 1600-talet.
Projektet genomförs vid Östra Finlands universitet.
Projektgrupp:
Professor Kimmo Katajala, projektledare
Docent Kasper Kepsu
Docent Jukka Kokkonen
FM Jenni Merovuo
FM Antti Härkönen
Vilken roll har serieskapare som tillhör minoriteter spelat i finländsk seriehistoria? Det undersöker forskarna i projektet Mångfald i finländsk seriehistoria. Hur har serieskaparna behandlat frågor om den egna minoriteten i sina serier, hur har serierna tagit upp minoriteternas ställning och hur har de format minoriteternas identiteter? Forskarna belyser också hur de här serierna utgör en del av den finländska seriekulturen historiskt och i nutid, från 1850-talet till i dag.
Mångfalden eller minoriteternas betydelse inom seriekonsten i Finland har inte undersökts tidigare. Forskarna i projektet utgår från att en minoritet är en samhälleligt marginaliserad grupp, som definieras såväl utifrån av en majoritet eller en dominerande grupp som inifrån av gruppen själv.
Särskilt fokus lägger forskarna på svenskspråkiga serieskapares produktion i Finland, vid sidan av kvinnors, könsminoriteters och sexuella minoriteters verksamhet på seriernas område. Samtidigt undersöker de vilken roll individuella serieskapare från minoriteterna haft för utvecklingen av konstformen. Tre forskare kommer att arbeta inom projektet, av vilka en är sociolog och två litteraturvetare.
Projektet är förlagt till Åbo universitet.
Projektgrupp:
PD Ralf Kauranen (projektledare)
FD Leena Romu
FD Anna Vuorinne
Hur uppmärksamma och intresserade är människor när de samtalar med varandra? Det vill forskarna i projektet EnTiTy ha svar på när de undersöker hur engagemang uppstår, påverkas och tar sig uttryck i mellanmänsklig interaktion.
Forskarna undersöker hur språkliga och biopsykologiska faktorer främjar eller förhindrar engagemanget i interaktionen mellan människor. Projektet genomförs i tre delstudier där försökspersoner får delta i olika typer av interaktioner och där forskarna studerar deltagarnas förmåga att engagera sig i samtalet och uppnå samförstånd.
Forskarna undersöker bland annat hur engagerade samtalsparter är i samtal som förs ansikte mot ansikte respektive via video och hur engagemanget påverkas av att den ena parten distraheras. De undersöker hur mycket känslor påverkar engagemanget och om det finns skillnader i engagemang som beror på det språk, svenska eller finska, som interaktionen sker på.
Projektgruppen består av fyra forskare, av vilka en är psykolog, en sociolog och två språkvetare. Projektet genomförs vid Helsingfors universitet.
Projektgrupp:
FD Ville Harjunen (projektledare)
FD Emmi Koskinen
Professor Jan Lindström
FM Markus Söderman
Vilken roll hade kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning i arbetet för den finlandssvenska befolkningens hälsa och reproduktion under efterkrigstiden? Och vilken roll hade de i konstruktionen av den föreställda finlandssvenska minoritetsnationen? De här två frågorna är centrala i projektet MOR, som undersöker en tid när omsorgsarbetet och hälsofrämjandet professionaliserades och feminiserades.
Projektet genomförs i tre delprojekt om varsin centrala finlandssvenska organisation inom arbetet för hälsa och reproduktion: Samfundet Folkhälsan i svenska Finland, Svenska befolkningsförbundet i Finland och Kårkulla kommunalförbund.
Forskarna undersöker hur den ”finlandssvenska familjen” uppfattades som begrepp och vilka normer som gällde för den i ideologiska och politiska diskussioner under efterkrigstiden. I tidigare forskning har man ofta förbisett betydelsen av genus i arbetet för den finlandssvenska befolkningens välfärd. Det här projektet använder genus som primärt begrepp i sina analyser för att blottlägga idéer, föreställningar och föreskrifter om ”den finlandssvenska kvinnans” uppgifter i familjen, för den s.k. ”finlandssvenska folkstammen”, för dess förment svaga medlemmar och för samhället i stort. Andra centrala analysbegrepp är minoritetsnationalism och tillhörighetspolitik när forskarna studerar den finlandssvenska befolkningsfrågan under en period av snabb förändring.
Projektet genomförs av två historiker och en sociolog vid Åbo Akademi. Projekttiden är fyra år.
Projektgrupp:
FD Hanna Lindberg (projektledare)
docent Jutta Ahlbeck
docent Mats Wickström
Läs om Jutta Ahlbecks forskning i blogginlägget ”’Problembarn’ och barns välfärd i det finlandssvenska samhället”.
Översiktsprojektet Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland, också kallat Tippelill, har ett tudelat syfte. De tre forskarna i projektgruppen undersöker dels den kritik som har publicerats om den svenska barnlitteraturen i Finland sedan 1850-talet, dels den forskning som bedrivits om barnlitteraturen sedan början av 1900-talet. Forskarna ger en överblick och analys av kritiken med början från Zacharias Topelius insatser för barnbokskritiken fram till dagens professionaliserade kritik. I forskningsöversikten analyserar de utvecklingslinjerna från essäistiska studier i början av 1900-talet över genombrottet under 1960- och 1970-talen fram till dagens etablerade barnlitteraturforskning. Målet är ett översiktsverk över den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland.
Någon liknande översikt om Finlands svenska barnlitteratur finns inte från förut. Projektet är banbrytande också nationellt och internationellt, eftersom det överlag finns ytterst lite forskning på det här området. Tanken är att projektet också ska lägga grunden för fortsatt forskning.
Projektet är förlagt till Åbo Akademi.
Projektgrupp:
docent Mia Österlund (projektledare), Åbo Akademi
docent Maria Lassén-Seger, Åbo Akademi
docent Julia Tidigs, Helsingfors universitet
Läs om Mia Österlunds forskning i Källan 2/2023.
Läs om Maria Lassen-Segers forskning i blogginlägget ”Nya perspektiv på barnlitteraturkritik och -forskning”.
Projektet tar sig an uppgiften att systematiskt studera den samhälleliga polariseringen i Svenskfinland. En grupp statsvetare undersöker orsakerna till och effekterna av de tendenser till polarisering i Svenskfinland som under senare år tagit sig uttryck i bland annat dåligt samhällsklimat i kommunfusionsfrågor och i att känslorna ofta tar över i debatter om exempelvis vindkraft, invandring och enspråkiga kontra tvåspråkiga lösningar.
Med hjälp av enkätmaterial från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern undersöker forskarna i vilken utsträckning det finns åsikts- och informationsbubblor i Svenskfinland. De undersöker också om man kan se värdebaserad och känsloladdad polarisering i anslutning till dessa bubblor och vilka effekter polariseringen i så fall har på individens åsikter och beteende. Projektet kommer dessutom att undersöka vilka faktorer som kan motverka polariseringen och dess effekter.
Projektet genomförs vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.
Projektgrupp:
docent Marina Lindell, projektledare
professor Kim Strandberg
PD Janne Berg, postdoktoral forskare
PD Janette Huttunen, postdoktoral forskare
PM Jenny Backström, doktorand
PM Aleksi Suuronen, doktorand
Läs om Janne Bergs forskning i blogginlägget ”Är finlandssvenskarna polariserade?”.
Forskarna i projektet undersöker den finskspråkiga och den svenskspråkiga allmogens behov av officiella dokument av olika slag och deras färdigheter att skriva svenska under en tid när svenskan var bildningens och förvaltningens språk i Finland. Som källmaterial använder de förfalskade handlingar, såsom prästbetyg, orlovssedlar, kontrakt och sedelmynt.
Förfalskningarna har bevarats i hovrätternas arkiv och vittnar om språk- och skrivkunskaper i svenska under början av 1800-talet bland den del av befolkningen som inte alls eller bara delvis hade fått någon utbildning.
Projektet är indelat i tre delprojekt. Delprojekt 1 undersöker vilka förfalskarna var, deras kunskaper om det juridiska systemet, deras kunskaper i svenska och de sociala miljöer i vilka de lärt sig läsa och skriva svenska. Delprojekt 2 studerar vem som använde förfalskningarna och varför, och delprojekt 3 fokuserar på dels falsifikaten som föremål, dels handskriftskulturen i början av 1800-talet.
Projektet är placerat vid Åbo universitetet och är ett samarbete mellan Åbo universitet och Åbo Akademi.
Projektgrupp:
professor Kirsi Vainio-Korhonen, projektledare (Åbo universitet)
FD Mikael Korhonen (Åbo universitet)
FD Taina Saarenpää (Åbo universitet)
FM Josefine Sjöberg, doktorand (Åbo Akademi)
FD Mari Välimäki (Åbo universitet)
docent Johanna Wassholm (Åbo Akademi)
Följ projektet på Facebook, X och Instagram.
Läs om Josefine Sjöbergs forskning i blogginlägget ”Förfalskare lockade in på forskarbanan”.
Projektet Levd religion i medeltida Finland utgår från tanken om religion som en dynamisk social process som skapas av det som deltagarna aktivt gör, känner och upplever. Religionen betraktas som ett sätt att leva och att delta i samhället och bilda en (kollektiv) identitet. I den europeiska medeltida kulturen var helgonkulter och interaktionen med helgon en viktig del, och genom t.ex. pilgrimsfärder spreds både kulturella och sociala idéer.
Genom att analysera kulten kring och interaktionen med helgon som vördades i Finland, av vilka de viktigaste var Maria, Anna, Henrik och Birgitta, strävar projektet efter att belysa både allmäneuropeiska och lokala kulturdrag i den levda religionen i Finland.
Materialet i projektet består av liturgiska manuskript, predikningar och testamenten samt olika artefakter såsom bilder och föremål med ikonografiska referenser till helgon.
Projektet är indelat i fyra delprojekt. Historikern Sari Katajala-Peltomaa undersöker upplevelser av det heliga i predikningar i Vadstena kloster, dit också pilgrimer från Finland vallfärdade. Kulturhistoriken Marika Räsänen studerar den liturgiska sångens betydelse för gemenskap och identitet. Konstvetaren Sofia Lahti belyser den betydelse bilder och föremål med helgonreferenser hade för den levda religionen, och historikern Anna-Stina Hägglund undersöker gåvor som uttryck för levd religion och helgonkult genom att studera referenser till helgon i donationsbrev och testamenten till Nådendals kloster och Åbo domkyrkas altarstiftelser. Historikern Minna Heinonen påbörjar sin doktorsavhandling inom projektet. I avhandlingen undersöker hon förhållandet mellan officiell religion och magi i det senmedeltida Finland och Sverige genom att studera juridiska texter och kyrkomålningar.
Förutom att projektet ger en ny helhetsbild över temat, bidrar det också med data till en internordisk databas som ger möjlighet till ytterligare jämförande analys.
Projektet är knutet till Tammerfors universitet.
Projektgrupp:
Professor Sari Katajala-Peltomaa (projektledare, Åbo universitet)
Docent Marika Räsänen
FD Sofia Lahti
FD Anna-Stina Hägglund
FM Minna Heinonen
FD Jyrki Nissi
FM Saku Pihko
Läs om Sofia Lahtis forskning i blogginlägget ”Att kommunicera med helgonbilder”.
Projektet Lätt finlandssvenska – en språkform för minoriteter inom minoriteten studerar såväl skriven och talad lätt finlandssvenska som finlandssvenskt teckenspråk. Lätt språk är en språkform som har ett lättare ordförråd och en enklare uppbyggnad än allmänspråket.
I tre delprojekt undersöker forskarna språkkunskaperna och de språkliga behoven hos personer som behöver lätt språk. Det finns uppskattningsvis 29 000 svenskspråkiga personer med sådana behov i Finland. Som en minoritet inom minoriteten har den här gruppen svårt att få sina språkliga behov tillfredsställda. Den nya kunskap som projektet ger främjar inkluderingen av de här personerna och stärker deras ställning som medborgare. Projektet bidrar också med ny språkvetenskaplig kunskap om lätt finlandssvenska och lätt finlandssvenskt teckenspråk.
De tre forskarna inom projektet fokuserar på var sitt av delområdena talad, skriven och tecknad finlandssvenska. Med hjälp av kvalitativa metoder undersöker de tillgången till och produktionen av lätt svenska, språkfärdigheterna hos personer med funktionsnedsättning, kommunikation på lätt språk med personer med demens och behovet av lätt teckenspråk bland äldre döva personer.
Projektet är knutet till Tammerfors universitet.
Projektgrupp:
Professor Camilla Lindholm (projektledare, Helsingfors universitet)
FM Solveig Arle
FD Marja Kivilehto
FD Satu Siltaloppi
associerad till projektet:
FM Carina Frondén (Helsingfors universitet)
Läs om Marja Kivilehtos forskning i blogginlägget ”Miner, gester och sång – att kommunicera med äldre med demens”.
Läs om Satu Siltaloppis forskning i blogginlägget ”Språkvetaren som tog sig an finlandssvenskt teckenspråk”.
Följ projektet på Facebook.
Projektet undersöker finlandssvenskhet som en process av identitetsskapande gränsdragningar och öppningar som avslöjas med särskild tydlighet i nära relationer med nya ”andra”. I tre delprojekt studerar forskarna hur finlandssvenskhet skapas och vilka betydelser finlandssvenskheten ges i möten med invandrare, hur vithet uppfattas bland unga finlandssvenska feminister och i samarbetsprojekt i Afrika. Via finlandssvenskhet söker projektet generaliserbara angreppssätt för framtida forskning om identitet och skillnad där praktiker av solidaritet snarare än uteslutning står i fokus.
PM Otso Harju undersöker vithet, jagbilder och självkritik bland unga vita finlandssvenska feminister. Vad har skett och sker i de undersöktas självförståelse, politiska övertygelser och uppfattning om finlandssvenskhet i det kontinuerliga mötet med antirasistiskt tänkande och i kritiken gentemot normaliseringen och osynliggörandet av vithet? Doktoranden, PM Saga Rosenströms delprojekt handlar om den s.k. Nagumodellen, som uppkom när Nagu med ca 1 000 invånare tog emot ca 100 flyktingar hösten 2015. Utifrån intervjuer och pressmaterial fokuserar hon på teman som finlandssvenskhet och inkludering. I det tredje delprojektet undersöker professor Elina Oinas meningsskapandet för det specifikt finlandssvenska hos globalt orienterade finlandssvenska föreningar som är aktiva inom projekt i Afrika.
Projektet genomförs vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Projektgrupp:
professor Elina Oinas (projektledare)
PM Otso Harju
PM Saga Rosenström
Associerade forskare:
PD Olivia Maury
PD Liu Xin
MA Ali Ali
Projektet undersöker hur den svenskspråkiga pressen fungerade som kulturförmedlare mellan Finland och Sverige från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet. Forskarna kommer att utnyttja digitala tidningsarkiv för att undersöka hur pressen i de båda länderna återanvände varandras nyhetsartiklar och annat material.
Dagspressen för den här perioden har digitaliserats i både Finland och Sverige, vilket gör det möjligt för projektforskarna att studera överlappningar i textmassorna och därigenom se hur informationen spreds över Östersjön.
Forskarna utreder vilka teman och händelser som dominerade informationsflödet och vad det här säger om pressens roll som kulturförmedlare mellan länderna. Samtidigt producerar projektet ny kunskap om 1800-talets kulturhistoria och studerar hur relationerna mellan Finland och Sverige utvecklades från slutet av 1700-talet fram till Finlands självständighet.
Projektet är banbrytande genom att det kombinerar digitala resurser från två länder. Det kommer också att bidra till att utveckla de digitala metoderna inom den humanistiska forskningen.
Projektet är placerat vid Åbo universitet. I projektet medverkar forskare från fyra universitet i Finland och Sverige.
Projektgrupp:
akademiprofessor Hannu Salmi (Åbo universitet, projektledare)
FD Erik Edoff (Umeå universitet)
docent Johan Jarlbrink (Umeå universitet)
professor Patrik Lundell (Örebro universitet)
FD Jani Marjanen (Helsingfors universitet)
docent Petri Paju (Åbo universitet)
FD Heli Rantala (Åbo universitet)
Projektet undersöker samhälleliga värderingar, politisk identitet och politiskt deltagande hos svenskspråkiga finländare bosatta utomlands. Projektet har sin bakgrund i det faktum att en stor andel av finlandssvenskarna inte bor i Finland och att vi vet väldigt lite om deras politiska liv.
Forskningens syfte är att bidra till djupare insikter om den finlandssvenska diasporans politiska beteende. Projektet omfattar tre nyckelbegrepp inom den politiska beteendeforskningen: identitet, värderingar och aktivitet, och avser att bidra till den växande internationella forskningen om politiskt beteende hos emigranter. Projektet strävar även till att kartlägga hur identitet, värderingar och politisk aktivitet påverkas av olika emigrationsmönster, det vill säga i vilken utsträckning finlandssvenska emigranter skiljer sig från finlandssvenskar som bor kvar i Finland och hur de relaterar till befolkningen i det land de emigrerat till.
Projektet genomförs vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.
Projektgrupp:
docent Staffan Himmelroos (projektledare)
PD Maria Bäck
PM Mikael Harjula
Professor Åsa von Schoultz
PD Isak Vento
PD Johanna Peltoniemi
PD Jaakko Hillo
PD Andreas Eklund
Projektet undersöker tidslighet i barn- och ungdomslitteratur och ungdomskulturella genrer. Syftet är att utforska nya och annorlunda uppfattningar om tid, med utgångspunkt i ett varierat och tvärvetenskapligt urval av svenskspråkig barn- och ungdomslitteratur och kulturella praktiker i Finland. Projektet kommer att utmana rådande tidsordningar, eller kronologier, och syftet är ekokritiskt och tvärvetenskapligt motiverat.
Forskningen resulterar i en dokumentation av varierade, alternativa, kompletterande och ersättande förståelser av och uppfattningar om tid, som kan bli betydelsefulla på såväl samhällsnivån som ett vetenskapligt metaplan. Projektet förser både litteraturvetenskap och kulturstudier med nya metodologiska redskap för analyser av tid.
Projektet genomförs vid Åbo Akademi.
Projektgrupp:
docent Mia Österlund, projektledare
FD Pia Maria Ahlbäck
FD Ann-Charlotte Palmgren
Projektet undersöker de krafter som aktivt motarbetade fascismen under 1920–1940-talen. Projektgruppen konstaterar att fascismen har intresserat forskningen i hög grad, men att närmare studier behövs om vilken betydelse fascismen som hotbild fick för andra politiska positioner och identiteter.
Forskarna undersöker hur antifascism konstruerades av svenskspråkiga aktörer och grupper samt antifascismens förhållande till olika konstruktioner av finlandssvenskhet i 1920–1940-talens Finland. Syftet är dels att bredda bilden av motståndet mot fascismen som politiskt och kulturellt fenomen, dels att genom en analys av den finlandssvenska antifascismen granska de sammanförande och splittrande krafterna bland Finlands svenskspråkiga befolkning.
Projektet genomförs vid Åbo Akademi.
Projektgrupp:
docent Anders Ahlbäck (projektledare)
FD Kasper Braskén
docent Matias Kaihovirta
FM Niclas Mossberg
FM Ylva Perera
FM Miranda Geust
Följ projektet på Facebook.
Den finlandssvenska folkgruppen är socialt och regionalt mångskiftande. Inom dagens traditionsvetenskaper talar man inte om en enhetlig finlandssvensk kultur. Sedan 1900-talets första decennier ingår den finlandssvenska befolkningen i en föreställd gemenskap, som är föränderlig och heterogen. Det här är två utgångspunkter i det här etnologiska och folkloristiska projektet .
Ordet vardag i projektets rubrik syftar på den traditionsvetenskapliga definitionen av vardagsliv: rutiner och ritualer som uttrycks och blir betydelsefulla dels i materiell kultur, som i byggnader, föremål, mat och måltider, dels i muntlig tradition, som i berättelser, sånger och trosföreställningar. Rubrikens rum ska uppfattas som både faktiska och föreställda rum och platser. Här är det fråga om till exempel geografiska regioner, den närmaste livsmiljön och föreningar och andra gemenskaper.
Kommunikation är ytterligare ett nyckelbegrepp för projektet. Via kommunikation förmedlas och delas all kultur och de viktiga värderingarna för en kultur vaskas fram.
Forskningsresultaten publiceras i ett samlingsverk i tre band med arbetsnamnen Natur, platser och gränser, Kulturens materialisering och Genrer och traditioner. Trebandsverket ger en översikt av den svenska kulturens mångskiftande uttrycksformer i 1900-talets Finland, med både nya aspekter på denna kultur och nytolkningar av tidigare forskning.
Projektet genomförs vid Åbo Akademi.
Projektgrupp:
professor Fredrik Nilsson, projektledare
FD Blanka Henriksson
FD Niklas Huldén
FL Yrsa Lindqvist
FD Jakob Löfgren
FD, docent Sanna Lillbroända-Annala
professor Bo Lönnqvist
FD Sofie Strandén-Backa
professor Ulrika Wolf-Knuts
professor Anna-Maria Åström
FD, docent Susanne Österlund-Pötzsch
I den digitala världen kan i princip vem som helst producera musik billigt och distribuera den enkelt. Musikvetare vid Åbo Akademi undersöker hur digitaliseringen inverkar på minoritetsmusik, närmare bestämt på den finlandssvenska musikkulturen. Hur har digitaliseringen förändrat musiklivet bland de svenskspråkiga i Finland?
Projektet genomförs vid Åbo Akademi.
Projektgrupp:
professor Johannes Brusila (projektledare)
docent, PD Kaarina Kilpiö
FM Inka-Maria Nyman
FD Kim Ramstedt
Följ projektet på Facebook.
Det här utgivningsprojektet syftar till att ge ut ballader som har sjungits på svenska i Finland. Den vetenskapliga balladutgåvan ska omfatta alla kända medeltidsballader som tryckts, upptecknats eller spelats in på svenska i Finland. Balladen är en samnordisk och i stor utsträckning sameuropeisk visgenre genom att visor med samma eller liknande motiv förekommer i flera europeiska länder. I de nordiska länderna finns en gemensam skandinavisk balladtradition – också på finska sjungs ballader ur den skandinaviska traditionen.
Det svenska balladmaterialet i Finland, som finns framför allt i traditionssamlingarna i SLS arkiv i Helsingfors och Vasa, har väckt internationell uppmärksamhet genom sin ålderdomlighet och livskraft. I detta nu finns det cirka 1 500 balladbelägg i arkiven. De äldsta uppteckningarna och inspelningarna är 170 år, men det bevarade materialet har avsevärt djupare rötter.
Projektet sysselsätter en huvudredaktör, en melodiredaktör och en textredaktör 2018–2019.
Projektgrupp:
professor Ann-Mari Häggman, huvudredaktör och projektledare
FL Marie-Charlotte Gullmets-Wik
FD Niklas Nyqvist
Hur formas den språkliga identiteten hos språkbadselever och växlar den beroende på miljö och socialt sammanhang? Hurdana uppfattningar har språkbadslärare om sitt lärarskap och hur förhåller sig samhället till språkbad? Bland annat de här frågorna har forskarna i projektet Samverkan och språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi sökt svar på. De har undersökt svenskt språkbad i Finland och gjort jämförande studier dels i franskt språkbad i New Brunswick, Kanada, dels i iriskt språkbad i grevskapet Dublin på Irland.
Projektet har undersökt de faktorer och värderingar inom samhället, inom familjer, bland elever och bland lärare som ligger bakom efterfrågan och utbud av språkbad och har bestått av fyra delstudier. Fastän de olika delstudierna har något olika utgångspunkter har projektet som helhet karaktären av en språksociologisk undersökning. Medan tidigare forskning om språkbad främst fokuserat på elevernas färdigheter i svenska som andraspråk, tog projektet avstamp i språkbadselevernas olika sociala miljöer – hemmet, skolan, samhället – och studerade språkets betydelse och funktion i olika situationer.
Projektet var indelat i fyra delstudier. Den första var inriktad på språkbadsföräldrar och undersökte varför föräldrar väljer språkbad för sina barn. Här studerades också föräldrarnas uppfattning om ansvarsfördelningen mellan hem och skola i fråga om språk, lärande och identitet. Den andra delstudien koncentrerade sig på språkbadsklasslärare, hur de uppfattar sin roll och vilka synpunkter de har på lärarutbildningen. Här ingick också jämförelser med franskt språkbad i Kanada.
Den tredje delstudien jämför språkbadsskolor och språkbadselever i svenskt språkbad i Finland och iriskt språkbad i Irland. I den här studien har det lingvistiska landskapet i språkbadsskolorna stått i fokus. Det sista delprojektet har handlat om flerspråkighet i språkbad och undersökt bland annat dynamiken mellan olika språk i språkbadselevernas språkrepretoar. I samtliga delstudier har det visat sig att två- och flerspråkigheten indirekt också ger uttryck för såväl språklig ideologi som språklig identitet.
Projektet genomfördes under olika tidsperioder vid Vasa universitet, Jyväskylä universitet och Åbo Akademi.
Projektgrupp:
professor Siv Björklund (projektledare)
professor Karita Mård-Miettinen
FM Pia Hirvonen
FM Sanna Pakarinen
PeM Annika Peltoniemi
FM Sannina Sjöberg
Vi hör till Nordens ledande utgivare av digitala editioner och har bland annat gett ut Zacharias Topelius Skrifter. Vi finansierar även andra projekt som skapar infrastrukturer för fortsatt forskning genom att samla in, digitalisera och ge ut. Vårt vetenskapliga råd beslutar om eventuellt tema och inriktning för projekten. Idéer för projekt kan samlas in exempelvis genom idétävlingar. Vi verkställer projekten med egna personresurser och/eller andra utomstående institutioner eller personer.
SLS lanserar 2026 en digital utgåva av Tove Janssons manuskript i samarbete med hennes rättsinnehavare och Åbo Akademis bibliotek. Genom transkriptioner och faksimil får läsare och forskare en unik inblick i skapandeprocessen bakom klassiker som Kometen kommer och Trollkarlens hatt.
Senare kommer även Janssons verk för vuxna att inkluderas. Projektet syftar till att bevara och tillgängliggöra hennes litterära arv i ett samlat digitalt format.
Historiska recept är ett digitalt utgivningsprojekt om recept- och hushållsböcker på svenska i Finland. Målgruppen är både forskare och den matglada och kulinariskt intresserade allmänheten.
Under projektet första del 2021–2022 publicerades sex receptsamlingar med sammanlagt 1111 recept, råd och rön från 1700- och 1800-talen i sökbar form på webbplatse historiskarecept.sls.fi. Under 2023–2025 utökas webbplatsen med fler receptsamlingar.
Webbplatsen innehåller faksimil av handskrifterna, en noggrann transkription och en normaliserad lästext. En allmän inledning och manuskriptspecifika introduktioner vägleder läsaren. Register över ämnesord underlättar användning av och sökning i materialet.
Filosofen Georg Henrik von Wright (1916–2003) hör till Finlands internationellt mest framstående forskare genom tiderna. Under den senare delen av sitt liv var han också en betydande samhällsdebattör och samtidskritiker. Projektet Den okände von Wright lyfter fram delar av von Wrights gärning som förblivit okända för både forskningen och den breda allmänheten. Forskningsprojektet resulterade i tre utgåvor:
”Skriv så ofta du kan”. Brevväxlingen mellan Georg Henrik von Wright och Eino Kaila 1937–1958, utg. Bernt Österman 2020 (e-bok, tryck, webbutgåva på vonwright.sls.fi)
Om Wittgenstein. Skrifter 1936–2001, utg. Lassi Jakola och Thomas Wallgren 2022 (e-bok, webbutgåva på vonwright.sls.fi)
Den okände von Wright. Tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997, utg. Joel Backström & Thomas Wallgren 2023 (e-bok, tryck)
Projektet genomfördes vid Helsingfors universitet i nära samarbete med universitetets von Wright och Wittgenstein-arkiv och Svenska litteratursällskapet samt forskningsprojektet The Creation of Wittgenstein vid Finlands Akademi.
Zacharias Topelius Skrifter är den första vetenskapliga utgåvan av Zacharias Topelius (1818–1898) omfattande och exceptionellt mångsidiga författarskap. Här ingår alla skönlitterära verk, publicistiken, föreläsningarna, de historiskt-geografiska verken, dagböckerna, psalmerna och religiösa skrifterna, samt delar av hans omfattande korrespondens – mycket har aldrig tidigare publicerats. Utgåvan är historisk-kritisk och försedd med introduktioner till verken och med utförliga kommentarer.
Den digitala utgåvan är sökbar och fritt tillgänglig på webbplatsen topelius.sls.fi. Utgåvan omfattar 23 delar, varav tolv också har utkommit i tryck.
Zacharias Topelius Skrifter är en föregångare i finländsk textkritisk digital utgivning. Utgåvan är SLS största åtagande i sitt slag och utgör en betydande satsning inom humaniora, också i ett nationellt och nordiskt perspektiv.
Kerstin Söderholm (1897–1943) hörde till modernistgenerationen och var under sin livstid en uppskattad lyriker och litteraturkritiker. Hon är också känd för sina självutlämnande dagböcker som utgavs postumt 1947–1948.
Webbplatsen soderholm.sls.fi innehåller dels Kerstin Söderholms dagböcker i vetenskaplig utgåva, dels arkivmaterial som faksimil (dagböcker, brev och skönlitterära manuskript). Söderholms liv och verk beskrivs i en författarbiografi av Hedvig Rask.
I den textkritiska utgåvan Kerstin Söderholms dagböcker ingår alla Söderholms bevarade dagboksanteckningar i oförkortad form, även de texter som inte ingick när dagböckerna först gavs ut. Inledningen är skriven av Jonas Ellerström.
Henry Parland (1908–1930) var en av de ledande modernisterna på svenska i Finland och i vissa avseenden den modernaste av dem alla. Han var speciellt intresserad av urbana fenomen som teknik, reklam och film, och var den första egentliga filmkritikern i Finland.
Den textkritiska utgåvan Henry Parlands Skrifter innehåller Parlands samlade produktion (dikter, prosa, kritik, korrespondens) i både digitalt och tryckt format. Utgåvan är fritt tillgänglig på webbplatsen parland.sls.fi.
Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. Snellmansgatan 13
00170 Helsingfors