För skolan

Den här sidan är för dig som jobbar som lärare. Vi erbjuder material och tjänster som kan komplettera din undervisning i historia, musik, modersmål eller svenska som andra språk.

Se vad som passar just dig bäst: att låna material av oss, använda det material som finns på webben eller att komma på besök till oss med din skolklass.

Läromedel

Våra digitala utgåvor och e-utgåvor:

  • Topelius för lågstadiet (Schildts & Söderströms / SLS 2019)
  • Topelius för gymnasiet (Schildts & Söderströms / SLS 2018)
  • 1918. Mina olin siellä – Jag var där  (SLS / SKS 2017)
  • Lärarhandledning till Finlands svenska litteratur 1900 – 2012  (Barbara Huldén, SLS 2015)
  • Krigets barn (Nelly Laitinen & Pia Lindholm, SLS 2014)

Kurs på boken 2019

Här kan du ladda ner blanketterna för bokorienteringen Kurs på boken!  för Helsingfors bokmässa

Blanketterna finns i två ålderskategorier, för årskurserna 5–6 och 7–10.
 

 

Finna Klassrum

Finna Klassrum erbjuder unika materialsamlingar från museer, arkiv och bibliotek. I Finna Klassrum kan grundskollärare och gymnasielärare välja materialpaket som är anpassade till läroplanen och använda paketen bland annat i undervisningen i historia, samhällslära, modersmål och litteratur samt bildkonst.

Genom materialsamlingar och färdiga uppgiftsidéer får eleverna studera till exempel förhistoriska föremål, skoltsamernas historia eller björnen i den finländska bildkulturen. På Finna Klassrum har eleverna direkt tillgång till olika källor och kan uppleva vad kulturarvet betyder för var och en personligen.

Banner

Fortbildningar

SLS ordnar ett par gånger i året fortbildningar för lärare inom olika ämnen. Kommande fortbildningar publiceras på sidan Evenemang.

Inspelningar från tidigare fortbildningar finns tillgängliga i spellistan För lärare på SLS YouTube-kanal (@SLSFinland). I samma spellista finns även andra inspelningar som kan intressera.

Besök SLS arkiv

SLS arkiv är en riktig skattkammare för den som söker information om den svenskspråkiga kulturen i Finland. Vi har material om personer, släkter, gårdar och miljöer, traditioner, bruk och seder, gammal folktro, gåtor, lekar och ramsor, folkmusik, folkdans, svenska dialekter och namnskick. Vi presenterar gärna vårt arkiv för skolklasser. Vi finns i Helsingfors och Vasa.

För gymnasiet erbjuder vi dessutom kursen Arkiv i praktiken. På den arbetar vi i grupp med arkivmaterial i original. Vi bekantar oss med arkivens uppgift, deras innehåll och användbarhet samt hur man praktiskt går till väga i ett arkiv. Kursen tar 90 minuter och är kostnadsfri. Begränsat antal platser.  

Man kan äta medhavd vägkost i vårt personalcafé. Vi bjuder på kaffe och te.

Kontakta oss på arkivet@sls.fi eller tfn +358 9 618 77 230 (Helsingfors) och + 358 6 319 5600 (Vasa).

Arkiv i praktiken – ett besökskoncept för gymnasiets kurs i samhällslära

Vad har arkiven för relevans i samhället? Arkivens innehåll, användbarhet och funktion är obekanta för de flesta. Svenska litteratursällskapets arkiv erbjuder från och med hösten 2019 ett skräddarsytt besök för gymnasiets kurs i samhällslära.

Under besöket presenteras arkivet som institution och resurs och därefter deltar eleverna i en workshop med arkivmaterial i original. Konceptet tillmötesgår läroplanen för gymnasiets kurs i samhällslära genom att fördjupa studerandes kunskaper om sin omvärld och ge redskap för att i framtiden förstå och använda arkiv.

Maximal gruppstorlek per gång: 12 elever.

För bokningar kontakta:
Nelly Laitinen, förste arkivarie
09 618 773 35
nelly.laitinen@sls.fi

Metodhandböcker i folkmusik

Metodhandböckerna vill inspirera och erbjuder en folkmusikrepertoar som är lättillgänglig för både lärare och elever. Handböckerna visar hur folkmusiken kan användas i skolan och på dagis, och är ett utmärkt hjälpmedel i musikundervisningen. Låtarna är upptecknade i den finlandssvenska folkmusiktraditionen.

Böckerna innehåller noter och handledning. Du kan ladda ner böckerna och tillhörande ljudfiler på Lirarnas webbplats.

  • Folkmusik i skolan (åk 7–9)
  • Folkmusik i skolan (åk 1–6)
  • Folkmusik på dagis

Metodhandböckerna har utarbetats av Folkmusiknätverket Lirarna, som Finlands svenska folkmusikinstitut ingår i.

Vilka är de äldsta gatorna i Helsingfors? Varför protesterade borgarna mot att stadens centrum skulle byggas i sten? Vem var Kajsa som gett Kajsaniemi sitt namn? Varför sprängde studenter en stinkbomb i trappuppgången i universitetets huvudbyggnad 1935? Varför var skådespelarna på Svenska Teatern tvungna att tala rikssvenska?

SLS stadsvandringar lämpar sig utmärkt för en utflyktsdag till huvudstaden eller som komplement till undervisningen. Vår guide, historikern Magnus Rask, berättar på ett underhållande sätt om hus och händelser, människor och skeenden, goda tider och dåliga i Helsingfors under gångna tider. 

  • Innehåll

    Välj den ena av två vandringar eller delta i båda: Helsingfors före 1917 och Svenska rum

    Under vandringen Helsingfors före 1917 berättar Magnus Rask om hur staden växte från en liten vindpinad by på Estnäset till Finlands huvudstad med liv och rörelse på gator och torg.

    Under vandringen Svenska rum hör och ser du vad det svenska i staden varit och vad det är, men du får också veta om förhållandena mellan språkgrupperna, om sämja och konflikter och om att allt inte är så entydigt som det verkar.

    Vandringarna är gratis men kräver bokning minst två veckor i förväg.

    Vandringarna tar cirka 1 ½ timme. En lämplig gruppstorlek är 5–15 personer.

    Vi kan också erbjuda vandringar på engelska för till exempel utbyteselever.

  • Bokning

Låna en arkivväska: Skolväskan

Väskan består av tre temahelheter. En temahelhet (1/3) tar cirka 45 minuter i anspråk. Du väljer själv om du vill göra alla tre helheter eller bara en eller två. Eleverna kan t.ex. jobba i grupper om fyra elever.

Väskan lånas gratis till skolan för en överenskommen tid. Bokningar till info@sls.fi.

Akrivväskan Skolväskan
  • Innehåll

    Arkivväskan består av tre delar. Man kan använda dem alla tre eller bara en eller två. Materialet består av välgjorda papperskopior som strävar till att likna originalen. Det finns flera exemplar av samma dokument för att underlätta det praktiska arbetet i grupp.

    Här kan du bekanta dig med väskans innehåll och avgöra om det passar för just din klass:

    1. Skolmaterial

    2. Skolvardag

  • Instruktioner till läraren

    Väskan är indelad i tre huvudgrupper (skolmaterial, skolvardag, skolhistoria). I varje grupp finns tre uppgifter som baserar sig på det arkivmaterial som finns i den gruppen samt en fjärde övergripande temafråga.

     En del av uppgifterna går mer ut på att fundera och diskutera än att hitta rätt svar. Det är meningen att eleverna ska diskutera sina svar (läraren leder diskussionen med hjälp av stödfrågorna nedan) och avrunda med att besvara temafrågan tillsammans med läraren. Till sist knyts allt ihop genom att betrakta dagens samhälle.

    Nedan några tips för läraren, om eleverna behöver hjälp med tankar och idéer:

    Grupp 1. Skolmaterial

    • Uppgift 1a är ganska mekanisk om än lite knepig i praktiken.
    • Uppgift 1b handlar om stereotypa uppfattningar om andra folkgrupper. Hur beskrivs till exempel flickor eller pojkar? Hur beskrivs svenskar, ryssar, amerikaner, afrikaner? Hur ska man förhålla sig till de här beskrivningarna? Hur ska man förhålla sig till att de funnits i en skolbok?
    • Uppgift 1c handlar om att kunna tolka text och bild. I dessa ABC-böcker finns en hel del dold ”info”, både om klasskillnader, könsskillnader och samhällelig moral. Elevernas uppgift går ut på att inte bara se en ABC-boks sida utan även glimtar av det samhällssystem som fanns bakom dem.

    Grupp 2. Skolvardag

    • Uppgift 2a handlar om språkbruk. Den är en främst menad att få eleverna att reflektera över hur de använder språket. Vad signalerar ett visst språkbruk?
    • Uppgift 2b och 2c handlar om kläder och mat, både helt konkret men också ur sociopolitisk synvinkel. Systemet med barnbidrag och ”gratis” skolmat (infördes 1948 som det första landet i världen) är en stor samhällelig förändring som gör att de sociala och hälsorelaterade skillnaderna blir mindre. Uppgifterna strävar till att få syn på att den här förändringen skett, varför den skett och vad den inneburit.

    Grupp 3. Skolhistoria

    • Uppgift 3a går ut på att se samhället bakom betyget. Att Finland hörde till Ryssland innebar att man läste ryska i skolan. Stenografi och andra ålderdomliga ämnen säger också sitt om samhället och dess yrken. I dag läser man till exempel datakunskap och andra tidstypiska ämnen.
    • Uppgift 3b ska bland annat belysa flick- och pojkskolor som inte längre finns men också skillnader i klädsel, skolmiljö osv. Den här uppgiften är mest tänkt att illustrera ”tidens gång”.
    • Uppgift 3c är menad att få eleverna att fundera på disciplin och uppförande i skolan. Eleverna får bilda sig en egen uppfattning om straff och vad som inte är okej att göra i skolan.

    Det är meningen att eleverna ska kunna se sin egen tid som en del av historien och få syn på tidstypiska företeelser. Vad är typiskt för vår tid? Se på klädsel, läroämnen, matkultur, skolmaterial, samhälle.

  • Information om arkivmaterialet

    Skolmaterial

    Religionshistoria för barn af Doctor Joh. Georg Rosenmüller (J.C. Frenckell & Son, Åbo 1829)

    Läsebok för de lägsta lärowerken i Finland. Boken om vårt land. Av Zacharias Topelius. (G.W. Edlunds förlag, Helsingfors 1875)

    Abc-böckerna:
    Til hans Kongl. Höghet, Kronprinsen. Boken utgavs av samfundet Pro Fide et Christianismo i Stockholm 1780. Kronprins Gustav (IV) fick det första exemplaret med handkolorerade illustrationer. Boken brukar därför kallas Kronprinsens barnabok och kom ut i flera upplagor som användes i skolorna.

    Abc – en bok så grann – ett, tu tre du alfabetet kan! (Förlagsaktiebolaget Helios, ca 1910)

    Ettans svenska. Vi läser. (Söderströms förlag & C:o 1988)

    Skolvardag

    SLS 960. När vi sutto i vår bänk. Arkivet omfattar svaren på Folkkultursarkivets pristävling nr 12 rörande minnen från skolåren. Bo Lönnqvist genomförde undersökningen år 1969. Svar inkom från Nyland, Österbotten, Åboland och Åland.

    Utdraget om kläder och kost skrevs av en kvinna f. 1925 och avser hennes egen skoltid på 1930-talet.

    Utdraget om språket i skolan är skrivet av en man f. 1894 och avser hans skoltid i början av 1900-talet.

    SLS 1828. Skolmaten. Ett svar ur en enkät om skolmaten som skickades ut 1988. En artikel om resultatet publicerades i HBL 4.11.1988.

    SLSA 989. Bilden av matrasten i klassrummet och blanketterna om avgiftsbelagd kost och beklädnads- och bespisningshjälp är ur Laurellska skolans arkiv.

    Skolhistoria

    SLS 960. Korten med citat om straff är tagna ur samma arkiv som ovan

    SLSA 1022. Dagny Schildts betyg är ur Einar Meinanders arkiv.

    SLSA 989. Klassfotografi från 1890 (flickskola, studiobild) ur Laurellska skolans arkiv

    SLSA 1219. Klassfotografi från ca 1900 (finklädda flickor och pojkar) ur Karl Emil och Sonja Ståhlbergs arkiv. Skolan okänd.

    SLSA 1158. Klassfotografi från 1910-talet (pojkklass) från Topeliusskolan i Helsingfors. Lärare Arthur Hedlund.

    SLSA 882. Klassfotografier 1930-tal och 1950-tal. Föreningen Ulfåsa Älgars arkiv (Zillen/ Tölö svenska samskola). Straffjournalen är också ur detta arkiv.

Temahelheter ur arkivet

Här hittar du olika temahelheter med bilder och dokument ur SLS arkiv samt tillhörande uppgifter. Helheterna kan användas fristående eller som komplement till Schildts & Söderströms läromedelsserie I tiden.

I tiden

Boka en stadsvandring i Helsingfors

Vilka är de äldsta gatorna i Helsingfors? Varför protesterade borgarna mot att stadens centrum skulle byggas i sten? Vem var Kajsa som gett Kajsaniemi sitt namn? Varför sprängde studenter en stinkbomb i trappuppgången i universitetets huvudbyggnad 1935? Varför var skådespelarna på Svenska Teatern tvungna att tala rikssvenska?

SLS stadsvandringar lämpar sig utmärkt för en utflyktsdag till huvudstaden eller som komplement till undervisningen. Vår guide, historikern Magnus Rask, berättar på ett underhållande sätt om hus och händelser, människor och skeenden, goda tider och dåliga i Helsingfors under gångna tider. 

  • Innehåll

    Välj den ena av två vandringar eller delta i båda: Helsingfors före 1917 och Svenska rum

    Under vandringen Helsingfors före 1917 berättar Magnus Rask om hur staden växte från en liten vindpinad by på Estnäset till Finlands huvudstad med liv och rörelse på gator och torg.

    Under vandringen Svenska rum hör och ser du vad det svenska i staden varit och vad det är, men du får också veta om förhållandena mellan språkgrupperna, om sämja och konflikter och om att allt inte är så entydigt som det verkar.

    Vandringarna är gratis men kräver bokning minst två veckor i förväg.

    Vandringarna tar cirka 1 ½ timme. En lämplig gruppstorlek är 5–15 personer.

    Vi kan också erbjuda vandringar på engelska för till exempel utbyteselever.

  • Bokning

    Boka stadsvandringen minst två veckor i förväg hos forskningsadministratör Kajsa Rytikoski,  kajsa.rytikoski@sls.fi  eller +358 9 618 771 19.