Infrastruktur- & översiktsprojekt

Översiktsprojektet Den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland, också kallat Tippelill, har ett tudelat syfte. De tre forskarna i projektgruppen undersöker dels den kritik som har publicerats om den svenska barnlitteraturen i Finland sedan 1850-talet, dels den forskning som bedrivits om barnlitteraturen sedan början av 1900-talet. Forskarna ger en överblick och analys av kritiken med början från Zacharias Topelius insatser för barnbokskritiken fram till dagens professionaliserade kritik. I forskningsöversikten analyserar de utvecklingslinjerna från essäistiska studier i början av 1900-talet över genombrottet under 1960- och 1970-talen fram till dagens etablerade barnlitteraturforskning. Målet är ett översiktsverk över den svenska barnlitteraturkritiken och -forskningen i Finland.

Någon liknande översikt om Finlands svenska barnlitteratur finns inte från förut. Projektet är banbrytande också nationellt och internationellt, eftersom det överlag finns ytterst lite forskning på det här området. Tanken är att projektet också ska lägga grunden för fortsatt forskning. 

Projektet är förlagt till Åbo Akademi.

Projektgrupp

docent Mia Österlund (projektledare), Åbo Akademi
docent Maria Lassén-Seger, Åbo Akademi
docent Julia Tidigs, Helsingfors universitet

Historiska recept är ett digitalt utgivningsprojekt om finländska recept- och hushållsböcker. Målgruppen är dels forskarsamfundet, dels den matglada och kulinariskt intresserade allmänheten.

Det ursprungliga projektet pågick 2021–2022 och tillgängliggjorde sex receptsamlingar, med sammanlagt 1111 recept, råd och rön från 1700- och 1800-talen i sökbar form på webbplatsen historiskarecept.sls.fi. Projektet har fått fortsättning: 2023–2025 kommer webbplatsen att utökas med fler finländska recept och receptsamlingar.

Webbplatsen innehåller faksimil av handskrifterna, en noggrann transkription och en normaliserad lästext. En allmän inledning och manuskriptspecifika introduktioner vägleder läsaren. Register över ämnesord underlättar användning av och sökning i materialet.

Filosofen Georg Henrik von Wright (1916–2003) hör till Finlands internationellt mest framstående forskare genom tiderna. Under den senare delen av sitt liv var han också en betydande samhällsdebattör och samtidskritiker. Projektet Den okände von Wright lyfter fram delar av von Wrights gärning som förblivit okända för både forskningen och den breda allmänheten. Forskningsprojektet resulterade i tre utgåvor:

”Skriv så ofta du kan”. Brevväxlingen mellan Georg Henrik von Wright och Eino Kaila 1937–1958, utg. Bernt Österman 2020 (e-bok, tryck, webbutgåva på vonwright.sls.fi).

Om Wittgenstein. Skrifter 1936–2001, utg. Lassi Jakola och Thomas Wallgren 2022 (e-bok, webbutgåva på vonwright.sls.fi).

Den okände von Wright. Tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997, utg. Joel Backström & Thomas Wallgren 2023 (e-bok, tryck).

Projektet genomfördes vid Helsingfors universitet i nära samarbete med universitetets von Wright och Wittgenstein-arkiv och Svenska litteratursällskapet samt forskningsprojektet The Creation of Wittgenstein vid Finlands Akademi.

Kerstin Söderholm (1897–1943) hörde till modernistgenerationen och var under sin livstid en uppskattad lyriker och litteraturkritiker. Hon är också känd för sina självutlämnande dagböcker som utgavs postumt 1947–1948.

Webbplatsen soderholm.sls.fi innehåller dels Kerstin Söderholms dagböcker i vetenskaplig utgåva, dels arkivmaterial som faksimil (dagböcker, brev och skönlitterära manuskript). Söderholms liv och verk beskrivs i en författarbiografi av Hedvig Rask.

I den textkritiska utgåvan Kerstin Söderholms dagböcker ingår alla Söderholms bevarade dagboksanteckningar i oförkortad form, även de texter som inte ingick när dagböckerna först gavs ut. Inledningen är skriven av Jonas Ellerström.

Zacharias Topelius Skrifter är den första vetenskapliga utgåvan av Zacharias Topelius (1818–1898) omfattande och exceptionellt mångsidiga författarskap. Här ingår alla skönlitterära verk, publicistiken, föreläsningarna, de historiskt-geografiska verken, dagböckerna, psalmerna och religiösa skrifterna, samt delar av hans omfattande korrespondens – mycket har aldrig tidigare publicerats. Utgåvan är historisk-kritisk och försedd med introduktioner till verken och med utförliga kommentarer.

Den digitala utgåvan är sökbar och fritt tillgänglig på webbplatsen topelius.sls.fi. Utgåvan omfattar 23 delar, varav tolv också har utkommit i tryck.

Zacharias Topelius Skrifter är en föregångare i finländsk textkritisk digital utgivning. Utgåvan är SLS största åtagande i sitt slag och utgör en betydande satsning inom humaniora, också i ett nationellt och nordiskt perspektiv.

Den finlandssvenska folkgruppen är socialt och regionalt mångskiftande. Inom dagens traditionsvetenskaper talar man inte om en enhetlig finlandssvensk kultur. Sedan 1900-talets första decennier ingår den finlandssvenska befolkningen i en föreställd gemenskap, som är föränderlig och heterogen. Det här är två utgångspunkter i det här etnologiska och folkloristiska projektet .

Ordet vardag i projektets rubrik syftar på den traditionsvetenskapliga definitionen av vardagsliv: rutiner och ritualer som uttrycks och blir betydelsefulla dels i materiell kultur, som i byggnader, föremål, mat och måltider, dels i muntlig tradition, som i berättelser, sånger och trosföreställningar. Rubrikens rum ska uppfattas som både faktiska och föreställda rum och platser. Här är det fråga om till exempel geografiska regioner, den närmaste livsmiljön och föreningar och andra gemenskaper.

Kommunikation är ytterligare ett nyckelbegrepp för projektet. Via kommunikation förmedlas och delas all kultur och de viktiga värderingarna för en kultur vaskas fram.

Forskningsresultaten publiceras i ett samlingsverk i tre band med arbetsnamnen Natur, platser och gränser, Kulturens materialisering och Genrer och traditioner. Trebandsverket ger en översikt av den svenska kulturens mångskiftande uttrycksformer i 1900-talets Finland, med både nya aspekter på denna kultur och nytolkningar av tidigare forskning.

Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

Projektgrupp:

professor Fredrik Nilsson, projektledare
FD Blanka Henriksson
FD Niklas Huldén
FL Yrsa Lindqvist
FD Jakob Löfgren
FD, docent Sanna Lillbroända-Annala
professor Bo Lönnqvist
FD Sofie Strandén-Backa
professor Ulrika Wolf-Knuts
professor Anna-Maria Åström
FD, docent Susanne Österlund-Pötzsch

Henry Parland (1908–1930) var en av de ledande modernisterna på svenska i Finland och i vissa avseenden den modernaste av dem alla. Han var speciellt intresserad av urbana fenomen som teknik, reklam och film, och var den första egentliga filmkritikern i Finland.

Den textkritiska utgåvan Henry Parlands Skrifter innehåller Parlands samlade produktion (dikter, prosa, kritik, korrespondens) i både digitalt och tryckt format. Utgåvan är fritt tillgänglig på webbplatsen parland.sls.fi.

Ett språkprojekt i fyra delar om den svenska som talas och skrivs i Finland

Delprojekt 1: Svenskan i Finland i tal
Delprojekt 2: Svenskan i Finland i skrift
Delprojekt 3: En språkbank för finlandssvenska
Delprojekt 4: Språket i historien

Utgångspunkten för Svenska litteratursällskapets språkprojekt var att beskriva svenskan i Finland som en regional varietet inom svenska språket, samtidigt som det är ett komplett, samhällsbärande språk med en egen social och geografisk variation. Svenskan är ett s.k. pluricentriskt språk, dvs. ett språk med normcentrum i fler länder än ett. Detta ger språkvetenskapen möjlighet att studera likheter, olikheter och växelverkan mellan centrum och periferi.

Det har inte existerat någon modern beskrivning av svenskan i Finland som skulle kunna ersätta Olav Ahlbäcks förtjänstfulla men kortfattade skrift Svenskan i Finland (1955, 1971). För att inte en viktig del av svenska språkets variation skulle förbli mindre känd utanför landets gränser, och utanför en krets av professionella språkforskare, behövdes ett verk som gav en helhetsbild av den finländska regionala varieteten. Svenskan i Finland är värd den synlighet som ett sådant verk innebär. I språkprojektet tecknades ett porträtt av svenskan i Finland som modersmål i tal, i skrift och ur ett historiskt perspektiv. Språkprojektet var i första hand ett bokprojekt, men för att möjliggöra en adekvatare beskrivning av skriftspråket byggdes den finlandssvenska språkbanken ut med såväl moderna som historiska texter från flera olika genrer.

Projektet resulterade i en bokserie omfattande sex volymer. De två första volymerna behandlade svenskan i Finland i tal. Författare till den första volymen (I:1) var professor em. Ann-Marie Ivars. Redaktör för volym (I:2) var professor em. Marika Tandefelt. Bägge volymerna utkom hösten 2015. Marika Tandefelt var också redaktör för de två volymerna om svenskan i skrift (II:1–2), som utkom våren 2017, och för de två volymerna om svenskan i historien (III:1-2) som utkom 2019. För arbetet med den finlandssvenska språkbanken ansvarade FD Nina Martola. Delprojektet avslutades 2014.

Projektets initiativtagare och största finansiär var Svenska litteratursällskapet i Finland. Även Svenska kulturfonden, Svenska folkskolans vänner, Stiftelsen för Åbo Akademi och Stiftelsen Tre smeder bidrar. I Sverige stöddes projektet av Svenska Akademien samt av Riksbankens jubileumsfond. Samarbetspart för korpusdelen var Institutet för de inhemska språken och Språkbanken vid Göteborgs universitet.

Svenska litteratursällskapet tillsatte en styrgrupp för projektet som bestod av professor Tom Moring (ordf., Helsingfors universitet), professor em. Pirkko Nuolijärvi (Institutet för de inhemska språken), professor em. Mats Thelander (Uppsala universitet), professor Nils Erik Villstrand (Åbo Akademi), professor em. Ann-Marie Ivars (Helsingfors universitet), fil.dr Nina Martola (Institutet för de inhemska språken), professor em. Marika Tandefelt (Svenska handelshögskolan) och professor Camilla Wide (Åbo universitet). SLS forskningschef Christer Kuvaja var gruppens sekreterare.

Delprojekt 1: Svenskan i Finland i tal

Den första delen av projektet gav en samlad framställning av variationen i talspråket. Den beskriver hur variationen historiskt sett har uppkommit, hur den förhåller sig till variationen i Norden i stort och hur den ter sig i dag i olika regioner och hos olika grupper av talare. Boken Dialekter och småstadsspråk beskriver hur svenskan i Finland varierar geografiskt. Boken Gruppspråk, samspråk, två språk handlar om standardfinlandssvenska, samtalsspråk, ungdomsspråk, slang och tvåspråkighet.

Delprojekt 2: Svenskan i Finland i skrift

Den andra delen i projektet tog upp både professionella och mindre vana skribenters texter. Boken Språk i prosa och press ger en generell beskrivning av finlandssvenskan i skrift. Därefter behandlas språk- och stilval i finlandssvensk skönlitteratur och finlandssvenskt mediespråk med betoning på finlandssvensk press. Boken Språk i skola och samhälle berör elevspråk och läromedel, myndighetstexter och översättning, lagspråk samt språk i affärsvärlden.

Delprojekt 3: En språkbank för finlandssvenska

Inom ramen för projektet byggdes den finlandssvenska språkbanken ut. Resultatet är en språkbank över modern finlandssvenska med en omfattning på 78 miljoner ord och en samling med historiska texter på 6,76 miljoner ord. Den finlandssvenska textsamlingen ingår i Språkbanken vid Göteborgs universitet som en del av Korp. Texterna är kodade så att det är möjligt att göra grammatiska sökningar av olika slag, vilket ger helt andra ingångar i språket än sökning på enkla sökord.

Delprojekt 4: Språket i historien 

Den sista delen av språkprojektet redovisades i två böcker. Den första  boken Finländsk svenska från medeltid till 1860 sträcker sig från 1400-talet till mitten av 1800-talet. Endast ett fåtal var läs- och skrivkunniga under de tidiga seklerna, men samhällets behov av informationsspridning och dokumentation gjorde att litteraciteten ökade. Svenska ersatte latin som vetenskapens språk i slutet av 1700-talet, och man började också skriva av helt privata skäl. Den andra boken Finländsk svenska från 1860 till nutid tar vid på 1860-talet då folkskolan infördes och språkforskarnas intresse för finlandssvenskans särart tog fart. Grunden till den finlandssvenska språkvården läggs då och dess historia från sent 1800-tal till i dag presenteras. Finlandssvenskans utveckling följs upp till slutet av 1900-talet.

Känner du till termer som gärningsören och kronobod? Vad är skillnaden mellan en tiondelängd och en saköreslängd?

Att försöka hitta den rätta betydelsen för de uttryck och termer som ingår i det historiska arkivmaterialet är ofta svårt och arbetsdrygt. Många termer har dessutom under århundradenas lopp förändrat sin betydelse. De är besvärliga att hitta i standardordböcker och ofta är den nödvändiga speciallitteraturen svårtillgänglig.

För att förbättra situationen beslutade SLS att ge ut en förvaltningshistorisk databas med förklaringar på nätet. Den digitala utgåvan Förvaltningshistorisk ordbok publicerades i mars 2016.

Om databasen Förvaltningshistorisk ordbok

Målet för projektet Förvaltningshistorisk ordbok var att skapa en databas med en noggrann beskrivning av den förvaltningshistoriska terminologin. Tidsmässigt behandlas termer och uttryck från medeltiden fram till den moderna välfärdsstaten efter andra världskriget. Det innebär att krigstidens undantagsförvaltning inkluderas, medan den efterkrigstida förvaltningen utelämnas, frånsett den rätt betydande del som bygger vidare på äldre föregångare.

Med förvaltning avses den offentliga förvaltningen, eller mer exakt det som var offentlig förvaltning i slutet av perioden: stat, kommun, kyrka, utbildningsanstalter (skola och universitet) och militär. Avgränsningen innebär att sektorer som till en början var privata (kommuner, privata skolor och järnvägar) också tas med.

Orden är indelade i teman och de ledsagas av kronologiska tidsperioder, som gör det lättare att tidsbestämma bruket av termen eller uttrycket. Uppslagsorden har också försetts med sina finska motsvarigheter och vid behov stöds den finska översättningen, som ofta hämtats ur mindre kända ordböcker, med en utvidgande förklaring. Latin, ryska och tyska har beaktats i den mån relevanta termer varit levande förvaltningsterminologi i Finland.

Förvaltningshistorisk ordbok är till hjälp för både forskare och den släktforskande allmänheten. Webbutgåvan är gratis.

 Arbetet inleddes 2007 och ett redaktionsråd tillsattes med professor Max Engman som ordförande och fil.dr Lena Huldén som huvudredaktör.

Läs projektets slutrapport