Infrastruktur- & översiktsprojekt

I sina insamlingsprojekt dokumenterar SLS samtiden och historien genom att samla in material som belyser olika frågeställningar och tar det svenska immateriella kulturarvet till vara. Vi samarbetar även med universitet och organisationer kring insamlingar.

SLS hör till Nordens ledande utgivare av textkritiska editioner och har flera stora utgåvor under arbete. Våra editioner är vetenskapliga, textkritiska utgåvor av äldre verk, skönlitterära eller andra – ofta av hela författarskap. Syftet är att ge en så heltäckande bild av verket eller författarskapet som möjligt och att göra verken tillgängliga både i tryck och digitalt.

I översiktsprojekten görs en djupgående analys och sammanfattning av tidigare forskning. De här projekten kan även delvis inbegripa ny forskning.

Nedan presenterar vi pågående projekt.

Läs projektrapporter och andra publikationer i Doria

 

  • Zacharias Topelius Skrifter (2005–)

    Zacharias Topelius Skrifter  är den första vetenskapliga och även den första digitala utgåvan av Zacharias Topelius (1818–1898) omfattande och exceptionellt mångsidiga författarskap. Här ingår alla skönlitterära verk, publicistiken, föreläsningarna och delar av hans omfattande korrespondens – mycket har aldrig tidigare publicerats. Utgåvan är historisk-kritisk och förses med introduktioner till verken och med utförliga kommentarer.

    Den digitala utgåvan är sökbar och fritt tillgänglig. Ett omfattande urval utkommer också i tryck.

    Zacharias Topelius Skrifter är en föregångare i finländsk textkritisk digital utgivning. Utgåvan är SLS största åtagande i sitt slag och utgör en betydande satsning inom humaniora, också i ett nationellt och nordiskt perspektiv.

    Till topelius.sls.fi           Följ Zacharias Topelius Skrifter på Facebook

  • Henry Parlands Skrifter (2015–)

    Henry Parland (1908–1930) var en av de ledande modernisterna på svenska i Finland och i vissa avseenden den modernaste av dem alla. Han var speciellt intresserad av urbana fenomen som teknik, reklam och film, och var den första egentliga filmkritikern i Finland.

    Den textkritiska utgåvan Henry Parlands Skrifter innehåller Parlands samlade produktion i både digitalt och tryckt format. I utgåvan ingår följande delutgåvor:

    • Dikter (2018)
    • Prosa (2019)
    • Kritik (2019)
    • Korrespondens (2019)
    • Sönder (2019)

     

    Utgåvan är fritt tillgänglig. Ett urval av Parlands skrifter publiceras även i tryck. Henry Parlands Skrifter stöds av Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden och Stockholms universitet.

    Till parland.sls.fi

  • Vardagens rum. Svensk kultur i Finland under 1900-talet – traditionsvetenskapliga perspektiv (2017–2019 )

    Den finlandssvenska folkgruppen är socialt och regionalt mångskiftande. Inom dagens traditionsvetenskaper talar man inte om en enhetlig finlandssvensk kultur. Sedan 1900-talets första decennier ingår den finlandssvenska befolkningen i en föreställd gemenskap, som är föränderlig och heterogen. Det här är två utgångspunkter i det här etnologiska och folkloristiska projektet .

    Ordet vardag i projektets rubrik syftar på den traditionsvetenskapliga definitionen av vardagsliv: rutiner och ritualer som uttrycks och blir betydelsefulla dels i materiell kultur, som i byggnader, föremål, mat och måltider, dels i muntlig tradition, som i berättelser, sånger och trosföreställningar. Rubrikens rum ska uppfattas som både faktiska och föreställda rum och platser. Här är det fråga om till exempel geografiska regioner, den närmaste livsmiljön och föreningar och andra gemenskaper.

    Kommunikation är ytterligare ett nyckelbegrepp för projektet. Via kommunikation förmedlas och delas all kultur och de viktiga värderingarna för en kultur vaskas fram.

    Forskningsresultaten publiceras i ett samlingsverk i tre band med arbetsnamnen Natur, platser och gränser, Kulturens materialisering och Genrer och traditioner. Trebandsverket ger en översikt av den svenska kulturens mångskiftande uttrycksformer i 1900-talets Finland, med både nya aspekter på denna kultur och nytolkningar av tidigare forskning.

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Projektgrupp:

    professor Fredrik Nilsson, projektledare
    FD Blanka Henriksson
    FL Niklas Huldén
    FL Yrsa Lindqvist
    FD Jakob Löfgren
    FD, docent Sanna Lillbroända-Annala
    professor Bo Lönnqvist
    FD Sofie Strandén
    professor Ulrika Wolf-Knuts
    professor Anna-Maria Åström
    FD, docent Susanne Österlund-Pötzsch

  • Den okände von Wright (2017–2019)

    Filosofen Georg Henrik von Wright (1916–2003) hör till Finlands internationellt mest framstående forskare genom tiderna. Under den senare delen av sitt liv var han också en betydande samhällsdebattör och -kritiker. Projektet Den okände von Wright lyfter fram delar av von Wrights gärning som förblivit okända för både forskningen och den breda allmänheten. Det tvärvetenskapliga projektet kombinerar forskning och textkritisk utgivning i fyra tematiska helheter eller delprojekt.

    Det första delprojektet är en kommenterad, textkritisk utgåva av brevväxlingen mellan Georg Henrik von Wright och Eino Kaila, som var von Wrights lärare under 1930-talet. Breven från 1937–1958 är skrivna på svenska och sammanlagt 80 till antalet. Brevväxlingen har inte getts ut tidigare, med undantag av ett urval i finsk översättning av Juha Manninen 2004.

    Det andra delprojektet kallas Wittgenstein II och har som mål att ge ut en digital, kommenterad utgåva av bland annat det som von Wright skrivit om filosofen Ludwig Wittgenstein på svenska. Materialet består av bland annat studentarbeten, brev, essäer. Delprojektet bedrivs i nära samarbete med det av Finlands Akademi finansierade forskningsprojektet The Creation of Wittgenstein.

    Det tredje delprojektet, von Wrights relation till sin tid, är idé-, kultur- och vetenskapshistoriskt och fokuserar på von Wright som kulturskribent på 1930- och 1940-talen.

    Det fjärde delprojektet undersöker den existentiella aspekten i Georg Henrik von Wrights (1916–2003) essäistik i jämförelse med samma aspekt i Göran Schildts (1917–2009) och Johannes Salminens (1925–2015) essäer.

    Projektet genomförs vid Helsingfors universitet i nära samarbete med universitetets von Wright och Wittgenstein-arkiv och Svenska litteratursällskapet.

    Projektgrupp:

    Professor Thomas Wallgren, projektledare
    FD Bernt Österman (delprojekt 1 och 2 samt digital humaniora aspekter)
    FD Yrsa Neuman (delprojekt 2 samt digital humaniora aspekter)
    FD Stefan Nygård (delprojekt 3)
    FD Johan Strang (delprojekt 3)
    FD Kim Solin (delprojekt 4)

  • Medeltida ballader i Finlands svenskbygder (2018–2020)

    Det här utgivningsprojektet syftar till att ge ut ballader som har sjungits på svenska i Finland. Den vetenskapliga balladutgåvan ska omfatta alla kända medeltidsballader som tryckts, upptecknats eller spelats in på svenska i Finland. Balladen är en samnordisk och i stor utsträckning sameuropeisk visgenre genom att visor med samma eller liknande motiv förekommer i flera europeiska länder. I de nordiska länderna finns en gemensam skandinavisk balladtradition – också på finska sjungs ballader ur den skandinaviska traditionen.

    Det svenska balladmaterialet i Finland, som finns framför allt i traditionssamlingarna i SLS arkiv i Helsingfors och Vasa, har väckt internationell uppmärksamhet genom sin ålderdomlighet och livskraft. I detta nu finns det cirka 1 500 balladbelägg i arkiven. De äldsta uppteckningarna och inspelningarna är 170 år, men det bevarade materialet har avsevärt djupare rötter.

    Projektet sysselsätter en huvudredaktör, en melodiredaktör och en textredaktör 2018–2019.

    Projektgrupp:

    professor Ann-Mari Häggman, huvudredaktör och projektledare
    FL Marie-Charlotte Gullmets-Wik
    FD Niklas Nyqvist