10.12.2020 - 08:00, Nina Edgren-Henrichson

Forskarljuset riktat mot utlandsfinlandssvenskar

Finlandssvenskar bosatta i utlandet sysselsätter statsvetaren, docent Staffan Himmelroos för tillfället. Han leder ett SLS-finansierat projekt kallat Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan, där han tillsammans med fyra andra statsvetare vid Helsingfors universitet undersöker utlandsfinlandssvenskarnas värderingar, identitet och politiska deltagande.

Stort intresse för enkät

Projektet startade våren 2019 med att efter riksdagsvalet skicka ut en inbjudan till svenskspråkiga finländare bosatta i utlandet att besvara en webbenkät. Inbjudan skickades till ett slumpmässigt urval finlandssvenskar i 15 länder. Länderna valdes ut så att antalet bosatta finlandssvenskar var tillräckligt stort för att enskilda svarande inte skulle kunna identifieras.

Gensvaret överraskade forskarna. Sammanlagt ca 2 000 svar kom in, vilket gav en svarsandel på 44 procent – så hög svarsprocent brukar forskare inte alltid ens få på enkäter som skickas ut inom landet. Utöver själva enkätsvaren kom det också annan respons.

– Vi fick väldigt positiva reaktioner. De uppskattade att bli kontaktade. Ganska allmänt var att de kände sig bortglömda, och visst kan jag tänka mig att vem som helst kan känna sig bortglömd när man flyttar till ett annat land. Men det här är ganska anmärkningsvärt med tanke på hur starka kopplingar de har till Finland, berättar Staffan Himmelroos.

Idén till projektet från Sverige

Idén till projektet fick Himmelroos när han jobbade som gästforskare vid Göteborgs universitet våren 2015.

– De hade startat ett projekt om utlandssvenskar, och det slog mig direkt att det här är en grej som måste påverka Finland och särskilt finlandssvenskar. Jag började leta fram lite fakta och kom fram till att det måste gälla en betydande del av finlandssvenskarna.

Och de svenskspråkiga utlandsfinländarna är verkligen ingen alldeles obetydlig grupp. Himmelroos och hans forskargrupp har nu med tillgång till statistiken kommit till att 13 procent av de röstberättigade finlandssvenskarna är bosatta i utlandet.

– Det är fler röstberättigade än det finns svenskspråkiga röstberättigade i Åboland och antagligen fler än det finns svenskspråkiga röstberättigade i Helsingfors. Nyland och Österbotten är större svenskspråkiga områden politiskt sett i Finland än utlandsfinlandssvenskarna.

Alla finländska medborgare – också de som är bosatta utomlands – är registrerade i befolkningsregistret, men Himmelroos och hans medforskare har tillgång till uppgifter bara om de röstberättigade. Därför är det totala antalet utlandsfinlandssvenskar en uppskattning.

– I åldern 18–85 år var de 31 000 personer för ett par år sedan, och då saknar vi de minderåriga och en del av de äldsta utlandsmedborgarna. Men mellan 35 000 och 40 0000 personer är de sammanlagat.

Sverige dominerar

I proportion till de finskspråkiga finländarna är det mycket vanligare att svenskspråkiga flyttar utomlands.

– Andelen är nästan fyra gånger så stor. Men finlandssvenskarna flyttar också fram och tillbaka i hög grad. Vissa har definierat flyttning till Sverige som intern migration, eftersom den är så intensiv.

– Sverige är totalt dominerande med 74 procent av alla svenskspråkiga utlandsfinländare, och efter det blir det snabbt betydligt färre. Norge är det näst populäraste landet, men då en bråkdel av Sverige.

Antalet röstberättigade finlandssvenskar i Sverige är 24 000–25 000, medan de i Norge är ungefär 1 300. Också från de här siffrorna saknas alltså de minderåriga.

– Sedan har vi några länder med relativt många, såsom Storbritannien, Tyskland och USA, och Schweiz, som sticker ut med en överraskande stor grupp finlandssvenskar. Danmark har överraskande få, trots att där till exempel finns en del nordiska arbetsplatser.

En annan skillnad mellan språkgrupperna är att Spanien inte lockar finlandssvenska utflyttare i samma utsträckning som finskspråkiga.

Utlandsfinlandssvenskarnas partisympatier

Den egentliga analysen av enkätmaterialet har kommit igång detta år. För tillfället redigerar Himmelroos ett specialnummer för en tidskrift med anknytning till projektet tillsammans med en annan projektmedlem, Johanna Peltoniemi. I den skriver forskare från olika länder om utlandsmedborgare ur olika perspektiv.

Himmelroos själv bidrar tillsammans med en annan projektmedlem, Isak Vento, med en artikel om de svenskspråkiga utlandsfinländarnas partisympatier. I Finland röstar 70 procent av finlandssvenskarna på Svenska folkpartiet och frågan är om det här stödet håller i sig även bland de utflyttade.

– Det verkar bli en aning svagare, och det verkar bli en aning svagare över tid, men det verkar inte vara så att man egentligen byter parti. Det är mer att man tappar kopplingen till det finländska partiväsendet och inte känner igen sig i något parti längre, även om den starkaste kopplingen fortfarande är till SFP.

Publikationen Voting from Abroad som Himmelroos och Peltoniemi redigerar är för tillfället på peer review-granskning, och tanken är att den ska publiceras fritt tillgängligt på nätet.

Ointressanta för partierna

Partierna har inget större intresse för utlandsmedborgarna som väljargrupp. Finska medborgare har visserligen alltid rätt att rösta i riksdagsval och EU-val (om man bor i ett annat EU-land kan man välja om man röstar i Finland eller i det nya hemlandet), men få av dem som svarade på enkäten hade nåtts av valkampanjer.

– Vi frågade dem om de har sett av några kampanjer, om några kampanjer har riktats till dem. Visst finns det sådana som har sett av kampanjer, men det verkar vara väldigt lite som riktas direkt till dem, som de upplever det. Det är nog inte en grupp som man jobbar särskilt mycket med inom partierna.

Hur stor andel av utlandsfinlandssvenskarna som verkligen röstade i riksdagsvalet 2019 har projektet ännu inga siffror på.

– Vi misstänker att valdeltagandet inte är jättehögt, på basis av hur det såg ut i riksdagsvalet 2015 i kommuner med stor svenskspråkig befolkning och stor utflyttning. Bland de här kommunerna fanns det kommuner med väldigt lågt valdeltagande bland utlandsmedborgarna. Det här är någonting som vi också ska se noggrannare på i projektet, men vi väntar fortfarande på tillgång till Statistikcentralens uppgifter om utlandsväljare, som skulle kunna bekräfta vår hypotes.

Demokratiforskaren

Himmelroos är knuten till Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet sedan tre år. Före det var Åbo Akademi hans akademiska hemvist – där har han både studerat och inlett sin forskarbana.

– Det som jag jobbade med tidigare och delvis fortfarande är demokratiforskning med fokus på demokratiska innovationer och ett teoriområde som heter deliberativ demokrati, samtalsdemokrati.

Han disputerade vid Åbo Akademi 2012 på en avhandling om just demokratifrågor: Det demokratiska samtalet. En studie av deliberativ demokrati i ett medborgarforum.

Tillsammans med Kimmo Grönlund och Kim Strandberg – professorer i statskunskap vid Åbo Akademi båda två – belönades Himmelroos nyligen för sin demokratiforskning. De tilldelades Meisel-Laponce-priset, som delas ut vart fjärde år av tidskriften International Political Science Review (IPSR) för den bästa artikeln under de fyra senaste åren.

Artikeln som de fick priset för, Do discussions in like-minded groups necessarily lead to more extreme opinions? Deliberative democracy and group polarization, publicerades på nätet 2017 och tryckt i IPSR 2019. Den beskriver en metod för hur polariserade attityder och politiska ståndpunkter kan jämkas samman genom handledda samtal i smågrupper.  

Som en utlöpare av den här forskningen, där samtalen handlade om attityder till svenskan, tog Staffan Himmelroos och Kim Strandberg också initiativ till boken Ur majoritetens perspektiv. Opinionen om det svenska i Finland, som de är redaktörer för och som utkom hos SLS tidigare i år. 

Lägg till ny kommentar