8.4.2020 - 09:00, Nina Edgren-Henrichson

Kaarina Kilpiö undersöker musiken i finlandssvenskarnas vardag

Porträttfoto av Kaarina Kilpiö

Vilken betydelse har musiken för finlandssvenskar i vardagen och hur använder de till exempel olika nya strömningstjänster för att skapa sin musikaliska vardag? Bland annat det undersöker musikvetaren Kaarina Kilpiö, som är en av forskarna i det SLS-finansierade projektet Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik: finlandssvensk musikkultur som fallstudie (DIMM), som pågår vid Åbo Akademi.

Vardagsmusiken i den digitala världen

Projektet DIMM undersöker hur den moderna musikteknologin med allt från strömningsjtänster som Spotify till helt nya möjligheter för var och en att spela in och sprida musik påverkar det finlandssvenska musiklivet.

– Vardagslyssnandet är min andel av projektet, där de andra forskarna undersöker hur den digitala världen ser ut inom finlandssvensk populärmusik, folkmusik, amatörmusik och opera, berättar Kaarina Kilpiö. Min andel handlar alltså om vad folk gör med musik till vardags.

– Mycket handlar uttryckligen om hur man lyssnar, eftersom det är genom lyssnandet som folk mest kommer i kontakt med musiken i vardagen.

I vardagslyssnandet är både cd- och lp-skivor fortfarande viktiga för många svarande, men det är också tydligt att den nya teknologin har påverkat den vardagliga musikkonsumtionen för många.

– Människor under 40–50 år lyssnar i hög grad via nätet. Det är strömningstjänster, Youtube och även webbradio. De som är intresserade av mindre genrer, såsom jazz eller dansbandsmusik, ser att det finns ett gott utbud på vissa spellistor och webbradiokanaler, och när de själva får välja vad de lyssnar på väljer de spellistor och kanaler som är riktade specifikt till sin målgrupp.

Frågelistor och intervjuer

När projektet DIMM startade 2018 gjorde forskarna upp en frågelista om musikbruk i vardagen och hur digitaliseringen påverkar vilken musik man lyssnar på. Frågelistan publicerades på SLS webbplats och marknadsfördes av både SLS och Svenska Yle. Det kom in ett sextiotal svar.

–  Vi frågade om den svarandes musikaliska bakgrund, hur hen använder musik, vilka typer av teknologi hen använder, vilken typ av musikteknologi  hen tycker är betydelsefull och om hen har till exempel vinylskivor som hen inte vill avstå ifrån av personliga skäl. Överlag ställde vi frågor om vad den svarande gör med musik och hur musiken påverkar hens liv.

Kaarina Kilpiö har tillsammans med sina forskarkolleger också intervjuat en del av dem som besvarade frågelistan för att gå mer på djupet i vad musiken betyder för informanternas i deras vardag och hur de använder sig av musikteknologin. Intervjuer har gjorts både i Österbotten och i huvudstadsregionen. Dessutom har Kilpiö tillsammans med Kim Ramstedt gjort intervjuer med finlandssvenskar i Lovisa och på de små språköarna Varkaus och Lahtis.

Kilpiö är nu igång med att analysera svaren för att få reda på hur människor gör för att skapa en sådan musikalisk vardag som de vill ha.

Språket och vardagsmusiken

Projektets utgångspunkt är att undersöka den finlandssvenska musikkulturen, och därför utgår forskarna från att finlandssvensk identitet är någonting som var och en måste förhålla sig till på något sätt.

– Vissa av våra informanter svarade att de upplever sin musikidentitet som ytterst global, varken finsk eller finlandssvensk. Men också det är på sätt och vis intressant.

Även om de svarande inte anser att språket har betydelse för vilken musik de lyssnar på eller hur de lyssnar på den, sticker det finlandssvenska fram i olika sammanhang.

– Relationen till den finlandssvenska identiteten kan byggas så att man antingen förnekar den eller tar in någon del. Många säger till exempel att visst blir det av att lyssna på Vegatoppen, för de vill ha en uppfattning om vad som sker inom den finlandssvenska popmusiken. För andra kan det finlandssvenska ha att göra med släkten, till exempel så att man alltid lyssnar på något särskilt radioprogram när man besöker hemtrakterna.

– Trots att den språkliga aspekten ibland är osynlig i vardagen, har det i analysen av svaren framgått att de flesta har något slag av relation till den. Även om den framträder bara i förbigående finns den ändå där.

När det gäller språköarna undersöker Kilpiö också om det finns skillnader i hur man förhåller sig till musik och musikteknologi beroende på om svenskan är vardagsspråk eller inte.

– Är musiken viktigare för att upprätthålla den egna språkliga identiteten i till exempel Varkaus, där den svenskspråkiga skolan nyligen lades ner? Här kan utmaningarna vara större och det kan behövas både påhittighet och ny teknologi för att lyckas. Och hur förmedlar informanterna finlandssvensk musik till sina barn och vad vill de uppnå med det?

Radions betydelse

Även om de traditionella radiokanalerna inte längre är den viktigaste kanalen när finlandssvenskarna konsumerar musik till vardags spelar radion ändå en viktig roll.

– I nästan alla svar nämns Yles svenskspråkiga kanaler och deras uppgift att upprätthålla kulturen. Rätt många talar och skriver om Yles ansvar, om att radiokanalerna bör sända vissa typer av musik, se till att finlandssvenska artister kommer fram.

De ofta återkommande insändardebatterna om Svenska Yles musikutbud återspeglar sig också i svaren som forskarna fått.

– Bland de lite äldre svarande finns kommentarer om att de väljer webbradio eller radiokanaler i Sverige då det en gång för alla inte spelas dansbandsmusik på våra kanaler. De skriver eller säger att de i åratal har uttryckt önskemål om att Yles kanaler borde spela dansband och att det ändå inte sker, säger Kilpiö.

Musiken som en del av ljudlandskapet

Kaarina Kilpiö har också i sin tidigare forskning riktat in sig på hur musik används i olika sammanhang. Hennes doktorsavhandling Kulutuksen sävel. Suomalaisen mainoselokuvan musiikki 1950-luvulta 1970-luvulle (2005) handlade om musiken i finska reklamfilmer. Det var ett ämne som hon hade börjat utforska redan i sin pro gradu-avhandling.

– Där kom det tydligt fram att musiken absolut inte fungerar ensam, utan att ljudeffekterna, det verbala innehållet och musiken är en helhet tillsammans med det visuella.

Efter det har Kilpiö undersökt bland annat folks minnen och erfarenheter av c-kassetten, finska jazzschlagers i film och tv, hur bakgrundsmusik används och vad ljudlandskap är.

– Det är inte så enkelt att alla skulle dra en skarp linje mellan musik och andra typer av ljud, utan det är någonting mycket personligt för många och det intressanta är hurdant ljudlandskapet i sin helhet är.

– Det finns så många möjligheter i dagens värld med musikinspelningar överallt: man kan lyssna på musik med hörlurar var som helst, man kan höra musik i vilka offentliga rum som helst. Allt det här tvinnas ihop med det övriga ljudlandskapet, med dess betydelser och vardaglighet. Det mest intressanta är människors upplevelse av ljudlandskapet, av musiken i deras egen historia.

Ett urval fritt tillgängliga artiklar av Kaarina Kilpiö:

Kaarina Kilpiö, Markkinoinnin intimisoituva äänimaisema 1900-luvulla. Ampuja, Outi & Kaarina Kilpiö (toim.) Kuultava menneisyys – suomalaista äänimaiseman historiaa. Turku: Turun historiallinen yhdistys, 2005, 236–256.

Kaarina Kiljio & Vilma Lehtinen, Bulkista uniikiksi: merkitystä massatuotettuihin musiikkisäiliöihin. Media & Viestintä 4/2011.

Kaarina Kilpiö, Tyhjiin oli varaa: c-kasetit ja nuorten suomalaisten tutustuminen kuluttajuuteen 1970–90-luvuillaElore 2/2017.

Kaarina Kilpiö, Building a sonic image of a nation: Finnish documentary and propaganda films in the early decades of sound film. Cox, Geoffrey and Corner, John (toim.) Soundings: documentary film and the listening experience. University of Huddersfield Press, University of Huddersfield. 2018.

Kaarina Kilpiö, Terhi Skaniakos, Ari Poutiainen, Jazzy tunes and dreamy images in the cold war era: launching Finnish jazziskelmä on-screenSvensk tidskrift för musikforskning Vol. 100, 2018.

Josephine Hoegaerts & Kaarina Kilpiö, Noisy Modernization? On the History and Historicization of Sound. Temanummer ’Sound and Modernity’, The International Journal for History, Culture and Modernity 7, 2019.

Lägg till ny kommentar