Var växer päron? Hurdant är något som är roko? De här orden och många fler hittar du i våra dialektsamlingar.
Dialekterna är en väsentlig del av vårt kulturarv. Vårt språkbruk formar vår identitet och vice versa, och också attityderna till vårt eget språk är viktiga att forska i. Vid SLS arkiv har vi samlat in dialekter ända sedan starten år 1885.
Olika typer av material – fritt tillgängligt för alla
Dialektmaterialet i SLS arkiv består av olika typer av material: bland annat uppteckningar med ordlistor, beskrivningar av språkljud och grammatik, inspelningar av talspråk på dialekt och frågelistor. Tack vare vårt digitaliseringsprojekt finns mycket av vårt äldre dialektmaterial numera fritt tillgängligt på Finna. Läs mer om digitaliseringsprojektet här.
Sedan 1950-talet har vi också spelat in talad dialekt. Det senaste stora dialektinspelningsprojektet Spara det finlandssvenska talet genomfördes under åren 2005–2008. Syftet var att beskriva hur de finlandssvenska dialekterna lät i början av 2000-talet. Sammanlagt deltog 946 informanter, och intervjuerna med dem är cirka en timme långa. Projektet involverade många människor, både vid och utanför SLS.
Inspelningarna täcker det svensktalande området i Finland. Dessutom är språköarna Tammerfors, Björneborg och Kotka representerade i materialet. Från de flesta av de representerade orterna finns både äldre och yngre informanter, samt kvinnor och män, med i materialet. Materialet från insamlingen är fritt tillgängligt i vår forskarsal.
Lyssna på talspråk och talspråkskorpusen Talko
Utöver de långa intervjuerna finns det ett stort antal kortare klipp på Finna. De här klippen hittar du i albumet Lyssna på talspråk.
I albumet finns det också en del äldre inspelningar från 1950–1970-talen. Klippen på Finna är transkriberade i två versioner: en ljudenlig och en ortografisk, så det är lätt att följa med i diskussionen. Här ser du ett exempel ur en ljudenlig transkription från Vörå:
E va bara in stogo me fåsto å kamar å stogon å, å å så va e jo tri: … e va fy:ra fönstär på: enar. å se:tin ti sitt på: å i ståost langgbåol ha:d vi såm dem fi sit åkringg tå dem sko less i ny:a testamente å å å bi:bilin. Töm såm no henda lä: se katje:sin så fi jo le:s i tokode:. Såleiss va skåolan fä:do, tå tå vi slio:ta åm kvelldan tå så ha:dd vi jo a:v … la … sjongg vi jo in salmo … vässo tåg å:, å las aftonbö:nin.
Du kan jämföra transkriptionen med inspelningen här.
Inspelningen är en av de äldre inspelningarna från 1950–1970-talen som finns med i albumet.
Spara det finlandssvenska talet – ett par exempel
Här kan du lyssna på två exempel ur inspelningarna i Spara det finlandssvenska talet. I den första intervjun diskuterar en äldre kvinna och en äldre man om hur det var när de uträttade ärenden i Mariehamn förr.
Lyssna här: Äldre kvinna och äldre man från Brändö
I den andra intervjun berättar en yngre kvinna om natten år 2006 då Borgå domkyrka brann och hur Borgåborna upplevde händelsen.
Lyssna här: Yngre kvinna från Borgå
Talspråkskorpusen Talko innehåller inspelningar ur projektet Spara det finlandssvenska talet och också några äldre arkivinspelningar. Eftersom de tillhörande transkriptionerna är sökbara lämpar Talko sig bra för språkvetenskaplig forskning. Här kan du läsa mera också om den saken.
Språkbrukarnas egna attityder och skriven dialekt
På senare tid har det också samlats in material om språkbrukarnas egna uppfattningar och attityder till sitt språkbruk. Ett exempel på det är Dialekt, stadsspråk eller finlandssvenska – vad talar du? från år 2013. Frågelistan Berätta om språken i ditt liv från år 2024 behandlar också flerspråkighet i vardagen med fokus på både flera språk och dialekter.
Även om dialekt oftast kopplas ihop med muntlig tradition, skriver många personer också på dialekt i stället för standardspråk. Dialekt i digitala miljöer var ett projekt som omfattade två olika insamlingar, en frågelista: Dialekt på webben (2021–2022) och kartläggning av dialektmaterial på nätet: Dialektmaterial på webben (2022).
Ett tecken på att språket lever är att det ständigt förändras. Det sker både medvetet och omedvetet. Därför är det viktigt att vi kontinuerligt samlar in nytt språkmaterial.
Vi på SLS vill också i fortsättningen bevara det talade språkets och dialekternas utveckling genom olika slag av insamlingar. Vi hoppas att du vill vara med. Kom ihåg att du är varmt välkommen till oss för att botanisera mera i de finlandssvenska dialekterna!
P.S.
Päron är potatis i många dialekter – de växer alltså i jorden. Och roko betyder dålig, medan dåoli i sin tur betyder något helt annat. Gå gärna in i albumet Lyssna på talspråk för att se om du hittar orden!
Läs och lyssna:
Man från Houtskär berättar om potatisodling
Kvinna från Larsmo berättar om hur hennes dåliga rygg styrde yrkesvalet
Slå upp dåoli i den finlandssvenska dialektordboken Ordbok över Finlands svenska folkmål
Fördjupa dig i Karl Petter Petterssons samling med Nagumålets ordlista