Tillsammans med flera andra vetenskapliga organisationer uppmanar vi partier och kandidater att berätta hur de tänker trygga förutsättningarna för fri forskning.
Finland har tappat mark som ett av de ledande länderna när det gäller forskningsfrihet. Forskare utsätts i allt högre grad för trakasserier, och deras arbete påverkas allt mer av politisk och ekonomisk styrning. Samtidigt ökar behovet av oberoende, forskningsbaserad kunskap till följd av miljökriser och andra säkerhetshot, ekonomisk oro och desinformation.
I riksdagsvalet våren 2027 väljer vi de beslutsfattare som avgör förutsättningarna för forskning och ny kunskap i Finland. Väljarna har rätt att kräva tydliga svar av kandidaterna: Hur tänker de försvara forskningens och forskarnas frihet? Hur ska forskningens långsiktiga finansiering tryggas? Och hur tänker de stärka den öppna vetenskapens ställning och användningen av forskningsbaserad kunskap i beslutsfattandet?
En grupp centrala aktörer inom vetenskapsområdet lyfter fram dessa frågor i valdebatten genom kampanjen Släpp forskningen fri.
Kampanjen betonar vikten av att värna om forskningens frihet och säkerställa tillräckliga resurser i en tid som präglas av flera samtidiga kriser.
I riksdagsvalet 2027 väljer vi riktning
Under nästa valperiod står vi inför ett tydligt vägval: ska vi satsa på fri forskning eller tumma på vår framtidstro?
– Forskningens frihet är inget särintresse för forskare, utan en förutsättning för ett öppet och demokratiskt samhälle. Politiken ska skapa stabila villkor för forskningen, men forskarna måste själva få avgöra vilka frågor som ställs och hur svaren ska sökas, säger SLS ordförande, professor Åsa von Schoultz.
Forskningens frihet är tryggad i grundlagen. Forskningen styrs av etiska principer, kollegial granskning och god vetenskaplig praxis. Hela forskarsamhället och varje enskild forskare bär ansvar för att följa god vetenskaplig praxis.
Fri forskning ger nya perspektiv
Forskningsfrihet och tillräckliga resurser leder till vetenskapliga genombrott – från nya lösningar inom förnybar energi till forskning som kan revolutionera behandlingen av psykisk ohälsa. På så sätt förnyar och stärker forskningen samhället, ekonomin och säkerheten, och bidrar till en bättre vardag.
Vetenskap kännetecknas också av öppenhet, kritisk diskussion och självkorrigering – kunskapen preciseras, ackumuleras och utvecklas över tid. Forskningsresultat publiceras och görs så långt som möjligt tillgängliga för alla, så att samhället kan dra nytta av dem.
– Fri forskning gör det möjligt att ifrågasätta sådant vi tar för givet och att se samhället ur nya perspektiv. Därför måste forskningen få styras av nyfikenhet, vetenskapliga frågor och sökandet efter kunskap – inte av dagens politiska eller ekonomiska prioriteringar, säger Åsa von Schoultz.
Bakom kampanjen Släpp forskningen fri står en bred grupp aktörer inom vetenskapsområdet: Maj och Tor Nesslings stiftelse, Unga Vetenskapsakademien i Finland, Professorsförbundet, Bildningsbranschen rf, Finska Litteratursällskapet, Finska Kulturfonden, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut, Finska Vetenskaps-Societeten, Finlands universitetsrektorers råd UNIFI, Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, Stiftelser och fonder rf, Vetenskapliga samfundens delegation och Forskarförbundet.
Under hösten och vintern kommer kampanjen att synas i vår kommunikation och i våra möten med beslutsfattare.
Väljarna kan ställa följande tre frågor till sina kandidater:
- Hur försvarar du forskningens frihet och forskarnas rätt att själva välja sina forskningsfrågor och publicera sina resultat?
- Hur tryggar du en tillräcklig och långsiktig forskningsfinansiering?
- Hur stärker du användningen av forskningsbaserad kunskap i beslutsfattandet?