Information till dig som fått understöd

Stipendium och understöd är reserverade för mottagaren ett år efter det att den sökande fått positivt besked om stipendium/forskningsmedel. Efter att det första året förflutit kan mottagaren anhålla om uppskov för högst ett år.

Användningstiden för stipendierna kan förlängas med anledning av militärtjänstgöring, moderskaps-/faderskapsledighet eller vårdledighet (för högst två år), långvarig sjukdom eller något annat vägande skäl.

Anhåll om förlängning i ansökningssystemet ansokan.sls.fi eller skicka in anhållan om förlängning till sbefxavat@fyf.svif.sls@gninksrof .

Meddela SLS om du inte kommer att utnyttja ditt stipendium eller använder endast delar av det. SLS beslutar om eventuell återbetalning.

Stipendierna är skattefria upp till den gräns som fastställts av skattemyndigheterna (24 761,09 euro, 2022). Om mottagarens totala stipendiesumma på årsnivå överstiger den maximala skattefria gränsen beskattas stipendiemottagaren för den överstigande delen. Stipendier och understöd ska uppges i inkomstdeklarationen. SLS meddelar skattemyndigheterna om alla beviljade stipendier och understöd.

Enligt lagen om arbetspensions- och olycksfallsförsäkringsskydd för stipendiater ska mottagare av stipendier teckna en pensions- och olycksfallsförsäkring i Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA). Försäkringen är obligatorisk och gäller personer som är bosatta i Finland. Premien som ska betalas är cirka 14 % av det beviljade beloppet. Stipendiaten tecknar försäkringen. SLS meddelar LPA om beviljade stipendier och understöd.

Alla mottagare av stipendier och understöd ska inlämna en redovisning över användningen av bidraget inom 14 månader efter att bidraget utbetalats.

Påminnelser skickas ut två gånger efter att tidsfristen för redovisningen löpt ut. Påminnelsen skickas till den e-postadress som bidragsmottagaren eller kontaktpersonen antecknat i ansökan. Om e-postadressen ändras, meddela den nya e-postadressen till sbefxavat@fyf.svif.sls@gninksrof .

Om du inte redovisat inom utsatt tid kan det påverka möjligheterna att erhålla nya bidrag.

Länk till redovisningen: ansokan.sls.fi

För att de medel som SLS beviljat ska utbetalas krävs att universitetet bekräftar att det tar emot forskaren.

För de postdoktorala befattningar som SLS väljer att finansiera ingås befattningsavtal mellan universitetet, SLS och forskaren. 

Ett exemplar av såväl tryckta som digitala humanistiska och samhällsvetenskapliga monografier ska skickas till stipendiekoordinator Kajsa Rytikoski (xnwfn.elgvxbfxv@fyf.svif.sls@iksokityr.asjak   eller PB 158, 00171 Helsingfors).

Publikationen placeras i SLS bibliotek, som är ett vetenskapligt specialbibliotek med inriktning på den svenska kulturen i Finland och tyngdpunkt på humanistisk och samhällsvetenskaplig litteratur.

Planen görs upp före projektet eller forskningen startar i samråd med SLS forsknings- och arkivenhet.

Anvisningar för datahanteringsplan
 

Datahanteringsplanens struktur
 

Beskriv i datahanteringsplanen hur forskningsdata och forskningsmaterial hanteras medan projektet pågår och hur projektets data görs tillgängliga efter att projektet slutförts.

Lämna in planen även om projektet inte skapar forskningsdata eller samlar in material. Besvara frågorna kort och koncist. Datahanteringsplanen kompletterar forskningsplanen med en beskrivning av den tekniska hanteringen och arkiveringen av projektets data samt en utredning över rättigheterna till projektets data.

Skriv antingen en fritt formulerad plan eller använd den generiska modellen för datahanteringsplaner i DMPTuuli. Observera att listan nedan innehåller några frågor som inte specificerats i DMPTuuli.

Frågor som datahanteringsplanen ska ge svar på
 

Allmän beskrivning av data och material
 

Vilken typ av forskningsdata (t.ex. kvalitativt, kvantitativt, mätningsdata) insamlar eller använder projektet analogt och digitalt?

Hurudana data och material använder projektet?

 A) data som samlas in för  projektet

 B) data som uppkommer/skapas i forskningsprocessen

C) befintliga data som insamlats tidigare och återanvänds i detta projekt

Beskriv kort vilka typer av analoga eller digitala data och material som samlas in eller produceras. Data kan vara t.ex. texter, sifferdata, bilder, fotografier, ljud- och bildinspelningar. Ange vilka slags befintliga data som kommer att användas.

Vilka filformat används i materialet? Ange filformat för all digital data. Filformatet är av central betydelse för framtida tillgänglighet och återanvändbarhet av data.
 

Kvalitetssäkring
 

Hur kontrolleras datamaterialets enhetlighet och kvalitet? Beskriv hur metoderna som används för att samla in, analysera och bearbeta data kan påverka kvaliteten på projektets data och hur riskerna minimeras.

Kvalitetskontrollen säkerställer att data inte ändras av misstag och att kvaliteten består under hela livscykeln. Kvalitetsproblem kan uppstå i samband med den tekniska hanteringen eller överföringen eller i samband med bearbetningen och analysen av innehållet.
 

Hur lagstiftning och etiska principer beaktas
 

Det är av största vikt att lagstiftningen om dataskydd och immateriella rättigheter samt reglerna om forskningsetik följs när forskningsdata hanteras, arkiveras och görs tillgängliga.

SLS har enligt sin policy om öppen tillgång till vetenskap och kulturarv som mål att främja en så fri åtkomst till forskningsdata som möjligt, men lag och etik kan medföra begränsningar.

Ingår det i projektets forskningsdata sådana personuppgifter om levande personer som definieras  i EU:s dataskyddsförordning? Hur hanterar man i så fall de krav som förordningen ställer på hantering av personuppgifter?

Redogör för hur upphovsrätt och äganderätt till materialet hanteras. Är upphovsrättsliga samtycken och avtal  uppgjorda så att det säkerställs att materialet kan samlas in, användas, publiceras, arkiveras och återanvändas för senare forskning? Avtal om upphovsrätten och äganderätten till forskningsmaterialet ska göras med såväl informanter och andra externa samarbetsparter som med medlemmar i forskningsprojekt.

Forskarna ska  i sin forskning och hantering av forskningsmaterialet följa forskningsetiska delegationens regelverk.

Gör upp planer och vidta nödvändiga åtgärder för att lösa eventuella etiska eller juridiska frågor i anslutning till spridning av materialet. Detaljer kring de etiska frågorna och etiska kommitténs utlåtanden ska beskrivas i forskningsplanen. I datahanteringsplanen beskrivs endast etiska frågor som rör datahanteringen.

På vilket sätt beaktas eventuella etiska frågor vid lagringen av data (t.ex. känsliga uppgifter som länkas med personuppgifter, andra personers tillgång till materialet)?

Om etikprövningsnämnden ger ett utlåtande om forskningen ska i datahanteringsplanen anges hur nämndens direktiv följs (t.ex. hur deltagarnas identitetsskydd tryggas genom att man avlägsnar känsliga eller personliga uppgifter ur data innan de görs tillgängliga).
 

Dokumentation och metadata
 

På vilket sätt dokumenteras och systematiseras  data och material så att de är sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara? Vilka identifieringsuppgifter och metadata används?

Data och material som har producerats eller använts i projektet måste kunna hittas, identifieras och lokaliseras med hjälp av metadata.

Metadata är nödvändig information om t.ex. var, när, varför och hur data och material samlats in, bearbetats och tolkats. Metadata kan också omfatta uppgifter om analysmetoder och forskningsmiljön.

Ta reda på om det finns ett specifikt metadataschema eller en standard för metadataelement inom ditt vetenskapsområde/forskarsamfund eller vid det arkiv där datamaterial avses att placeras.
 

Lagring och säkerhetskopiering under projekttiden
 

Hur sparas och säkerhetskopieras materialet och hur skyddas det från  att obehöriga  får tillgång till det så länge projektet pågår? Beskriv hur en säker och tillförlitlig lagring av forskningsmaterialet säkerställs.

Fundera över vem som ska ansvara för att materialet säkerhetskopieras och vid behov återställs.

Det är ytterst viktigt att trygga datasäkerheten, i synnerhet om datamaterialet innehåller t.ex. känsliga personuppgifter. Ange vem som har tillgång till ditt datamaterial, vad de har rätt att göra med det och hur det säkerställs att data tryggt överförs till samarbetspartners eller andra forskare.
 

Öppna, publicera och arkivera data efter avslutat forskningsprojekt
 

Utgångsläget är att forskningsmaterial som har producerats med finansiering av SLS ska vara öppet tillgängligt.

Beskriv och specificera hur och i vilket arkiv forskningsmaterialet arkiveras efter att projektet har avslutats. Material som uppstår inom forskning och projekt som finansieras av SLS ska i första hand erbjudas SLS arkiv. Om  forskningsdata inte kan göras öppet tillgängliga för fortsatt användning, förklara hur och var metadata till materialet görs tillgängliga.

Beskriv kort hur projektet dokumenterar sin egen verksamhet och hur denna dokumentation  arkiveras.

En plan för hur projektet kommunicerar sin forskning och sina resultat görs upp när projektet har startat tillsammans med SLS projektchef.