Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond

  • År:
  • Fondkapital:
    14 833 119,73 €
  • Grundkapital:
    7 686 000 euro
  • Avkastning:
    467 243,27€

Ragnar, Ester, Rolf och Margareta Bergboms fond instiftades genom ett testamentariskt förordnande av banktjänstemannen Agnes Margareta Bergbom (1921–2000). Vid bouppteckningen efter henne i december 2000 uppgick tillgångarna till 40 668 133,08 mark. Den samlade familjeförmögenheten, som kom SLS till godo, innehöll bland annat värdepapper företrädesvis i Nokia-aktier till ett värde av drygt 25 miljoner mark, sju aktielägenheter och värdefullt lösöre. Grundkapitalet för fonden uppgick sålunda 2001 till 7 686 000 euro.

Enligt fondens reglemente upprätthålls den för att stöda vetenskapligt och litterärt arbete bland den svensktalande befolkningen i Finland. Ändamålsparagrafen har följande ordalydelse:

Fonden förverkligar sitt ändamål genom att årsavkastningen, efter överföring av upp till 30 % till kapitalet enligt årlig prövning, utdela forskningsunderstöd, pris eller stipendier till person, personer eller forskningsprojekt för vetenskapligt arbete. Härvid bör historieforskning eller kulturhistorisk forskning främst komma ifråga. Om lämplig författare finns, kan även litterärt pris för ett finlandssvenskt dramatiskt verk eller dramatisering, för scenen, utdelas.

Margareta Bergbom avled ogift och ensamstående, utan kontakt med släktingar och närmare vänner. Arbetsplatsen, Föreningsbanken i Finland, fick en avgörande betydelse för dispositionen av hennes förmögenhet i ett skede då hon var osäker på hur det skulle förfaras med den efter hennes död. En notariatsjurist var lyhörd för hennes litterära intresse och skrev 1988 ett testamente till minne av hela familjen Bergbom och med SLS som förmånstagare. Av en tillfällighet blev det en kvinnlig medarbetare vid notariatet som, börjande från en flyktig bekantskap från 1973, fick ta hand om Margareta Bergbom och hennes praktiska angelägenheter under hennes sista år av sjukdom och isolering.

Familjen Bergbom härstammade från en rik borgarsläkt i Uleåborg, därifrån farfadern, statsrådet Karl Bergbom flyttade till Helsingfors 1878. Sonen Karl Ragnar Bergbom (1890–1948) gifte sig med Ester Maria, född Axelin (1891–1971), och i äktenskapet föddes två barn, Rolf Ragnar (1917–40) och Margareta. I sitt testamente ihågkom Margareta sina avlidna släktingar med ett förordnande om skötsel av fem familjegravar i Helsingfors. Tre porträtt av farfarsfar, landskamreren i Uleåborgs län, assessorn Carl-Gustaf Bergbom (1798–1861), av farfarsmor Helene Bergbom, född Franzén (1819–80), och av farmodern Agnes Maria Bergbom, född Gripenberg (1865–1922), testamenterade hon till Svenska Odlingens Vänner i Helsinge för att upphängas i Bergbomrummen på Hertonäs gård i Helsingfors. Släkten Bergbom var under perioden 1859–1916 den sista ägarfamiljen till Hertonäs innan den inköptes av Helsingfors stad med undantag av huvudbyggnaden inklusive tomtmark och park på 15 hektar. Denna del tillföll ovannämnda förening i Helsinge, som upprätthåller ett herrgårdsmuseum i byggnaden.

Teater och scenkonst var ett gemensamt, stort intresse för familjen Bergbom. Fadern Ragnar Bergboms sista upplevelse i livet var premiären på operetten Oklahoma på Svenska Teatern i Helsingfors 1948. Mitt under föreställningen måste han plötsligt med hustruns och dotterns hjälp avlägsna sig och avled kort därefter. Han verkade då som biträdande direktör vid Jordbrukarnas Mjölkcentral. Han hade knutits till företaget som kontorschef 1926 och blev senare verkställande direktörens assistent. Yrkesverksamheten inleddes efter studentexamen inom bankbranschen, där han avancerade till prokurist vid Föreningsbankens i Finland huvudkontor.

Sonen Rolf Bergbom var familjens verkliga teaterentusiast. Han började redan i tioårsåldern metodiskt bygga upp ett eget arkiv av teaterbilder, -notiser och programblad. 16 år gammal blev han laudaturstudent från Nya svenska läroverket i Helsingfors och inledde studier i konsthistoria, estetik och litteratur vid Helsingfors universitet. Jämsides med studierna sysslade han med praktiskt teaterarbete och anslöt sig till Fredagssällskapet, en förening av unga litterärt intresserade akademiker. Här blev han en av de ledande krafterna i den dramatiska cirkel som senare konstituerade sig i den fristående Studentteatern. Han verkade också som teaterkritiker i Studentbladet i slutet av 1930-talet.

Kort efter vinterkrigets utbrott inkallades Rolf Bergbom i militärtjänst och stupade 22 år gammal under striderna vid Viborgska viken i krigets slutskede. Han hade då en tentamen kvar till en filosofie kandidatexamen. Inom Studentteatern hyllades han senare som »ett av dess största löften för framtiden«. En minnesfond bärande hans namn instiftades till förmån för ung scenkonst.

Fru Ester Bergbom var en flitig teaterbesökare upp i hög ålder. Efter makens död överlämnade hon sonens samling av dramatik och litteratur om scenkonst och teater till Åbo Akademis bibliotek. I samlingen ingick teaterprogram, ett antal urklippsböcker med scenbilder och rollporträtt samt anteckningar om repertoaren vid ett antal nordiska teatrar.

Så länge modern levde gjorde Margareta Bergbom henne sällskap på teaterbesöken. Senare upprätthöll hon sitt intresse ensam så länge hon orkade eller tillsammans med en väninna, en bekantskap från 1939. I motsats till den utåtriktade brodern var Margareta tystlåten och tillbakadragen. I ett efterlämnat brev med instruktioner om sin jordfästning finns ensamheten dokumenterad: »Anspråkslöst har jag levat och avskedet från det jordiska skall så ock vara. [– – –] Jag har så få bekanta och praktiskt taget inga släktingar, så många kommer ej till jordfästningen.«

Sina arbetsplatser, först vid Jordbrukarnas Mjölkcentral och senare vid Föreningsbanken, fick Margareta Bergbom i de företag fadern arbetat i. 60 år gammal pensionerades hon från banken, där hon sju år tidigare vid samma lunchbord hade stiftat bekantskap med en på notariatet anställd person. I avsaknad av släkt och vänner tydde sig Margareta Bergbom efter hand alltmera till sin nya bekantskap. Denna blev först övertalad att i testamentet jämte man och/eller dotter bli antecknad som den som skulle uppge boet vid bouppteckningen och ombesörja begravningen. De sista två åren av sitt liv levde Margareta Bergbom sängbunden på olika sjukhus och den forna arbetskamraten fick tillsammans med sin man sköta en hel del praktiska ärenden.

Som mottagare av den Bergbomska mångmiljonförmögenheten överenskom SLS med den ovannämnda damen om att skriva ut en räkning. Utöver tidigare lyfta månadsarvoden blev det ersättningar för arrangemang i samband med dödsfallet, för outtagna resekostnader och en summa som tilläggsarvode. Härtill överlämnades ett antal smycken och föremål ur det Bergbomska hemmet till henne.

De verkliga dyrgriparna i dödsboet såldes på auktion. Bland en mängd tavlor fanns konstverk av Helene Schjerfbeck, Ferdinand von Wright och Elin Danielson-Gambogi. Schjerfbecks oljemålning »Kvinna vid vagga« gick på auktion i maj 2001 för 760 000 mark. En antikhandlare tog hand om övrigt lösöre för en summa på 155 600 mark.