O. F. Hultmans prisfond

Pris ur fonden ska ”tilldelas yngre manlig eller kvinnlig forskare med svenskt modersmål och bildningsspråk för på svenska avfattat originalarbete inom den nordiska filologins område”. Priset var belagt med en åldersgräns och det prisbelönta arbetet skulle ”vara i tryck utgivet eller till Sällskapet inlämnat, innan författaren fyllt 40 år”.

Professor Oskar Fredrik Hultman (1862–1929) var enligt samtida bedömningar framstående som forskare. Hultman utsågs 1909 till extraordinarie professor i svenska språket och litteraturen vid Alexandersuniversitetet. Redan som ung student och filosofie kandidat (1887) kom han med i den krets av svenska bygdemålsforskare, som under Axel Olof Freudenthals ledning slöt sig samman i Svenska landsmålsföreningen. Föreningen beslöt i början av 1890-talet att framträda i offentligheten med publikationen Finländska bidrag till svensk språk- och folklivsforskning. Hultman gavs i uppdrag att författa en allmän översikt över föreningens bygdemålsundersökningar. När skriften utkom 1894 dominerades den av Hultmans digra arbete De östsvenska dialekterna. Arbetet gav honom med en gång renommé som en förnyare av svensk språkforskning i Finland. Också hans två följande verk, Jöns Buddes bok (1895) samt Hälsinglagen och Upplandslagens ärvdabalk (1905), väckte beundran bland Hultmans kollegor.

Professorskan Emmy Maria Hultman, född Stenbäck (1878–1947), överlämnade 15 200 mark (5 000 euro) till SLS och instiftade fonden till sin makes minne.

Även professorskan Hultman gav ut ett par historiska verk. Hon lämnade Ekenäs kort efter sin mans död och bodde därefter på olika orter i södra Finland innan hon flyttade till Sverige, där hon avled 69 år gammal.

Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.