Fonden används för SLS verksamhet.
Professor Knut Hugo Pipping (1864–1944) föddes i Tavastehus. I slutet av 1880-talet beslutade han sig för att specialisera sig på fonetik. Han blev filosofie doktor och därefter en pionjär i Finland och hela Norden. Ämnesvalet gav honom en docentur vid universitetet i Helsingfors.
Pipping beslutade sig drygt 30 år gammal för att sätta sig på skolbänken på nytt för att studera nordisk filologi vid Uppsala universitet. Studierna, tillsammans med ett utpräglat forskarintresse, förde honom till Gotland där han undersökte och tolkade en nyfunnen runsten. Under drygt två decennier innehade han professuren i nordisk filologi efter Axel Olof Freudenthal.
Som språkprofessor framstod Pipping som en förkämpe för sitt modersmål och för svensk kultur i Finland under en tid då språkfrågan blev alltmer inflammerad vid universitetet i Helsingfors. Han var också en av de ivrigaste tillskyndarna då Åbo Akademi grundades 1918.
Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.