B. Estlanders fond

Enligt testamentet ska huvudfonden bära Bernhard Estlanders namn och ränteavkastningen användas för SLS syften.

Bernhard Estlander skapade sig ett aktat namn både som pedagog, historiker och skriftställare. Efter filosofie kandidatexamen 1886 med klassiska språk som huvudämne och en approbatur i historia knöts han till Nya svenska läroverket som lärare i historia och religion. Han blev kvar i tjänsten i fyra decennier och verkade som skolans rektor under 18 år. Estlander hade för avsikt att trappa ner sin lärarinsats, men övertalades att bli föreståndare och religionslärare vid Brändö svenska samskola. Han skötte uppdraget från 1922 till sin död.

Den främsta orsaken till Estlanders nedtrappning var att han önskade få mera tid över för sitt arbete som historisk skiftställare. Från och med 1902 gav han ut läro- och läseböcker i historia, först närmast för läroverkens behov, men senare alltmer med tanke på en allmän publik.

Bernhard Estlander blev med åren alltmer anlitad i olika förtroendeuppdrag. Hans kulturella intressen tog sig bland annat uttryck i ett långvarigt ordförandeskap i Svenska Teaterföreningen, sekreterarskap i delegationen för Antellska samlingarna och i en styrelsepost i SLS från 1921 till sin död.

Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.