Albert de la Chapelles fond

  • År:
  • Fondkapital:
    189 948,55 €
  • Grundkapital:
    106 732,26 euro

Akademiker, friherre Albert Fredrik de la Chapelle (1933–) tog 2004 initiativet till en fond med SLS som mottagare, men med en egen styrelse. Albert de la Chapelles fond instiftades följande år, varvid grundläggaren i tre repriser inbetalade belopp på totalt 106 732,99 euro. Avsikten med medlen, som kompletterats med årliga inbetalningar 2006–08, var att tillsammans med Ekenäs stad utreda och planera en utveckling av Ekenäs museum så att fondens ändamål uppfylls.

Donator planerade först en stiftelse till stöd för museet i Ekenäs, men fick av författaren, fil.dr Göran Schildt rådet att vända sig till SLS med dess färdiga förvaltning av fonder. Fundationsbrevet undertecknades i december 2005 och syftet blev noggrant avgränsat:

Fondens ändamål är att stöda och befordra kvalitetskonst, kultur och bildning i den svenskspråkiga miljön i Västra Nyland. Vikt bör fästas vid att utforska, dokumentera och åskådliggöra den herrgårds- och bruksmiljö som varit ett traktens särmärke. Ändamålen kan bland annat uppfyllas genom att ekonomiskt och expertmässigt stöda Ekenäs Museum så att museet på ett ändamålsenligt sätt kan verka för dessa syften; gärna i samverkan med andra organisationer med liknande mål. En framtidsvision är Ekenäs och Västra Nyland som allmänt kända och erkända högsäten för konst och kultur.

För fondens styrelse fastställdes kravet att den bör besitta expertis i konst-, kultur- och museifrågor samt tillräcklig juridisk sakkunskap. Advokat Göran Wörlund, de la Chapelles jurist i Finland, blev ordförande för styrelsen med professor Henrik Lilius och fil.dr Erik Kruskopf som medlemmar. Styrelsen kompletterades senare med chefen för Amos Andersons konstmuseum, Kai Kartio.

Fonden har sedan 2006 utdelat stipendier i huvudsak till förmån för projekt i anslutning till Ekenäs museum. Under det första året anslogs ett understöd på 15 000 euro. Pengarna behövdes för försäkringspremier för två tavlor av Helene Schjerfbeck, som inlånats till utställningen »Alla tiders Ekenäs« samt för försäkringspremier för inlånad konst till 100-årsjubileumsutställningen »Västnyländska vyer«. Följande år understöddes en utställning av teckningar med Ekenäsmotiv av Jonathan Moorhouse och en deponering av hans originalteckningar hos Ekenäs museum. Fonden har också agerat som inköpare av kvalitetskonst vid auktioner och stött ett projekt gällande herrgårdar i Västnyland. Den dyraste tavlan, Hjalmar Munsterhjelms »Afton i Barösund« betingade ett pris på 49 300,00 euro.

Den internationellt kända forskarens intresse för västnyländsk kultur och miljö har sitt upphov i hans rötter i Tenala, som son till friherre René de la Chapelle och hans hustru Stina, född Serlachius. Barndomshemmet Lindö herrgård, naturskönt beläget på näset mellan Lindö och Gretarby havsvikar, har varit i släkten de la Chapelles ägo sedan 1818. Den flera gånger till- och ombyggda huvudbyggnaden härstammar från 1730-talet.

Efter studentexamen 1950 utbildade sig Albert de la Chapelle till läkare, avlade medicine- och kirurgie doktors grad 1962 och specialiserade sig på genetik. Han knöts i ett tidigt skede till Medicinska forskningsinstitutet Minerva, vars första doktorand han var. Senare var han forskare och tidvis föreståndare för Samfundet Folkhälsans Genetiska Institut från dess grundande 1962 till 2003. Efter vidareutbildning i biokemi, bland annat i usa verkade han som Finlands första professor i medicinsk genetik vid Helsingfors universitet 1974–97 och erhöll som första medicinare akademikers titel samma år han avgick. I stället för att pensionera sig mottog han en professur i cancer- och molekylargenetik vid Ohio State University i Columbus, usa.

Som forskare från 1960-talet och forskarprofessor 1985–95 tilldrog sig de la Chapelle internationellt intresse som en av pionjärerna inom cytogenetiken. Han lanserade kromosomanalysen i Finland och var först med att beskriva kvinnlig kromosomuppsättning hos vissa män. I samarbete med andra forskare inledde och utvecklade han den molekylära utforskningen av de s.k. finländska ärftliga sjukdomarna. Hans forskargrupp beskrev de sjukdomsalstrande genfelen vid många av dessa sjukdomar. Det allmänt sett viktigaste forskningsresultatet torde dock vara hans 1993 gjorda upptäckt av de gener som orsakar den vanligaste formen av ärftlig tjocktarmscancer.

Privat har de la Chapelle alltid hållit låg profil och intervjuer med honom lyser med sin frånvaro. Inval i vetenskapsakademier i Sverige och usa och flera prisbelöningar utomlands bär vittne om hans internationella anseende. I hemlandet har han belönats med Matti Äyräpää-priset 1990 och Niilo Voipios pris 2003.