Strumpor eller sockor? Eller rättare sagt Pippi Långstrump på nederländska: Pippi Langkous. Kous betyder strumpor och socken betyder sockor. Det var där det började för Jannike Bäckström, som tyckte att det lät bakvänt.
Hur säger man egentligen på svenska – vad är strumpor och vad är sockor, är det samma sak eller två skilda plagg? Hur är det med andra klädesplagg? Är det skillnad på hur man säger i olika regioner och på olika dialekter i Finland? Och hur är det i Sverige? Det hela resulterade i en enkät som fick över 900 svar. För att göra den ansökte Jannike Bäckström om och fick SLS insamlingsarvode. På basen av svaren skriver hon nu sin kandidatavhandling i nordiska språk vid Helsingfors universitet.
Ansökan om insamlingsarvode
Hur kom det sig att du ansökte om arvodet?
Idén föddes på kursen Teorier och metoder inom nordistiken där SLS arkivarie Katja Koskinen gästföreläste om hurudant material som finns i SLS arkiv och berättade om möjligheten att samla in mera genom att ansöka om arvodet.
– Jag hade ju redan kommit på att jag ville skriva min kandidatuppsats med hjälp av en enkät. I Sverige finns modernare korpusar än i Finland och behovet är uppenbart. Så det var ett jättefint sammanträffande att man kunde ansöka om arvode för just ett sådant ändamål.
Hur var det att skriva ansökan?
– Det kändes lätt att skriva ansökan. Jag beskrev mitt projekt så som jag hade planerat det dittills. När jag väl inledde arbetet var det dags att få alla detaljer på plats.
En enkät med bilder
I och med det beviljade insamlingsarvodet arkiveras materialet i SLS arkiv. För Jannike betydde det att hon skulle beakta personuppgifterna för sina informanter. Det fick hon instruktioner för av arkivets personal. I övrigt kunde hon planera själv.
Hur genomförde du din enkät?
– Enkäten måste innehålla bilder. Det är ju omöjligt att sätta ord på klädesplagg om man inte ser dem. Jag fick hjälp av min vän Amos Ilonen som är fotograf. Tillsammans skapade vi klara och tydliga fotografier av plaggen som jag ville ha ord på. Sedan ställde jag frågan om vad informanten skulle kalla plagget i sitt talade eller skrivna vardagsspråk och hur hen skulle uttrycka det på skriftspråk.
Enkäten testades på några vänner, modifierades lite och sedan skickade Jannike ut den i sina nätverk. Det gällde att få in så många svar som möjligt från alla dialektområden, både i Finland och Sverige. Hennes sverigesvenska bekanta var inte lika många, så hon beslöt sig för att dessutom posta enkäten i två grupper för språkentusiaster på Facebook. Målet var att få in 100 svar, det skulle räcka för en kandidatuppsats. Under de första dagarna blev svaren snabbt 200 och efter postningen på Facebook bara strömmade de in för att landa på 911.
– Det var helt otroligt att följa med hur engagerade människor blev.
Antalet svar blev den största överraskningen i arbetet – under ett par dagar var det nästan hisnande att följa med hur siffran steg. Svaren kom både från Finland och Sverige, från människor i alla åldrar, ur olika yrkesgrupper, kvinnor och män från olika regioner, men mest från Nyland och Svealand.
Munkjacka, college med huva, luvtröja eller kapuschongtröja
Nu är svaren införda i en excelltabell för att göra analysen möjlig. Variationen på den finlandssvenska hupparen och det som på sverigesvenska ofta kallas hoodie är stor. För att bara nämna ett exempel. Det är en imponerande samling av namn på klädesplagg, som varierar från strikt till ledigt, allt beroende på plagg och informant. För andra plagg ser man ord som slipover, jumper, stickapajto, kofta, cardigan, långkofta, tröja, t-skjorta, langärma, skjortblus, kragskjorta och lilla svarta när man bläddrar i tabellen.
Var det något ord du aldrig hade hört förut eller som gjorde dig överraskad?
– Ja, ordet schakettin för en damkofta med knappar. Vi är ju vana vid att jacketten är en festlig förmiddagsklädsel för herrar, men SAOB anger att det också kan vara en ”åtsittande, kort fruntimmerskappa, ’kofta’”.
Andra favoritord är knäpptröja, som används i Nyland. I Sverige skulle man bli förbryllad över en knäpp tröja. Den långa öppna tröjan fick också många roliga svar, i stil med: ”en sådan där tröja som ens mamma har på sig på morgonen när hon har en kaffekopp i handen och så virar hon den runt sig”.
Kandidatarbete
Det finns många frågor som man skulle kunna ställa och många analyser man kunde göra med hjälp av orden som Jannike har samlat in. Just nu har hon valt att jämföra skillnaden mellan Finland och Sverige i sin kandidatuppsats. I skrivande stund är den fortfarande under arbete, men några slutsatser har Jannike redan kunnat dra. I Sverige används flera låneord från engelskan och i Finland lånar man från finskan. I Finland använder man också oftare ord som inte är etablerade i Svenska Akademiens ordböcker. I finlandssvenskan är variationen på orden större, men finlandssvenskarna tenderar samtidigt att vara mera osäkra på sina ord. Det enda plagget som fick en större variation i Sverige är det som i Finland oftast bara kallas tröja. I sverigesvenskan används ord också som genser, kofta, fiskaretröja och islandströja.
– Speciellt orden tröja och skjorta har olika betydelser i Sverige och Finland, då en tröja i Sverige kan vara antingen värmande eller till exempel en t-tröja, medan nästan alla i Finland är överens om att en tröja alltid är ett värmande plagg. Skjorta är i Sverige endast ett plagg med knappar och krage, men i Finland är det många som specificerar att det är en kragskjorta eller en skjortblus, eftersom ordet skjorta enligt vissa kan syfta på flera olika plagg för överkroppen, säger Jannike.
Vikten av att samla in och arkivera
– Det känns oerhört fint att orden jag samlade in med min enkät kommer att arkiveras, säger Jannike. Ur dem kan man utläsa vilka ord som på riktigt används idag, i olika dialektområden. Här kan man se det talade språket, vardagens språk. Det dialektala ordet är oftast mera beskrivande än standardspråkets ord.
– Både att språket dokumenteras och att andra forskare kan spinna vidare med nya frågor till det insamlande materialet känns betydelsefullt.
Och hur gick det med sockorna och strumporna?
– Det blev många olika ord, men nästan alla svarade sockor eller strumpor med en ytterligare beskrivning: ankelsockor, nilkkasukkan, strumpor med skaft, kortstrumpor, steps, sneakerstrumpor, småsockar, stickasockona och raggsockor bara för att nämna några exempel. Ordet strumpor är lite vanligare i Finland, medan flera i Sverige kallade den korta varianten för sockor.
Den 31 mars är sista dagen för att söka om fältinsamlingsarvode. Läs mer och ansök här.