Frågelistan Berätta om språken i ditt liv! väckte stort intresse – hela 141 personer valde att dela med sig av sina språkliga erfarenheter. Dessa engagerande och mångfasetterade berättelser finns nu i SLS arkiv och väntar på att forskare och andra intresserade ska ta del av dem.
Svaren frågelistan Berätta om språken i ditt liv! är en värdefull källa för forskare och studenter med intresse för språk och identitet, språkliga utmaningar eller individers språkliga livshistorier. I materialet kan man bland annat läsa om hur människor förhåller sig till sina olika språk, vilka varianter av svenska som används och hur känslospråket beskrivs. Så här berättar en informant om sina känslospråk:
Språket jag är mest hemma i, lik-som vilar i, är svenska. Men det är inte entydigt mitt känslospråk, efter-som jag, som jag redan skrev, kan både älska och gräla också på finska. (Kvinna, f. 1956)
Språkliga passioner och utmaningar
Av berättelserna framgår det att många av dem som svarat är genuina språkentusiaster. De behärskar en imponerande mängd språk och har som hobby att ständigt lära sig nya. Det är också tydligt att de olika språken kan spela en avgörande roll för livskvaliteten och välmåendet, som i detta fall:
De här två språken behöver jag i mitt liv. Om jag inte kan använda dem båda dagligen börjar jag må illa först psykiskt och senare också fysiskt, de är en så väsentlig del av mig. (Kvinna, f. 1965)
Materialet kan också vara av intresse för den som vill fördjupa sig i de språkliga utmaningar som svenskspråkiga i Finland kan möta. Vanliga svårigheter är till exempel att inte få service på sitt
modersmål, att skriva officiella texter på ett andraspråk eller att behöva växla språk flera gånger om dagen i arbetslivet. I vissa fall kan språklig osäkerhet leda till att man undviker situationer som upplevs som utmanande:
I övrigt hanterar jag språkliga utmaningar genom att undvika situationer där jag vet att de kan/kommer att uppstå. Kan jag inte undvika dem så planerar jag allt jag ska säga i förväg och repeterar det i huvudet. (Kvinna, f. 2000)
Identitet och definitioner
I svaren kan man läsa om hur människor resonerar kring sin egen flerspråkighet – om de uppfattar sig som flerspråkiga eller inte, och hur de motiverar sin syn på det. Vissa menar att man är tvåspråkig om man har haft flera hemspråk, medan andra identifierar sig som flerspråkiga även om de lärt sig ett språk senare i livet.
Begreppet finlandssvensk används också på olika sätt. En del tvåspråkiga identifierar sig inte som finlandssvenskar, medan andra tycker att dessa inte utesluter varandra. Vissa skiljer mellan identitet och språkbruk, till exempel: ”Identitet finlandssvensk – men i praktiken helt tvåspråkig (och engelskan går helt flytande)” (man, f. 1945) eller ”Tycker inte man skall blanda identitet och språkkunskaper” (man, f. 1956).
Svaren på frågelistan är också intressanta för den som vill få en inblick i hur begrepp som modersmål, känslospråk, finlandssvensk, tvåspråkig och flerspråkig används i vardagligt språk.
Svaren på frågelistan finns nu i samlingen Berätta om språken i ditt liv!. Hösten 2024 genomförde SLS ett fältarbete med samma tema tillsammans med studenter och personal från Åbo Akademi i Karleby. I samlingen Karleby/Kokkolaexpeditionen ingår inspelningar där Karlebybor berättar om sina språkval och sin språkliga miljö.
Cirka två tredjedelar av dem som svarade på frågelistan är kvinnor, och majoriteten är födda på 1940–1960-talen. Ett stort tack till alla som valde att dela med sig av sina berättelser.