På Runebergsdagen den 5 februari 1921 togs initiativ till att starta Årshögtidsfonden. Inbetalningen gjordes av en anonym donator som ville att räntemedlen skulle användas till att ge årshögtiderna en solennare inramning. Gåvogivaren visade sig rätt snart vara statsrådet Mauritz Hallberg som redan tidigare uppträtt som stordonator (se fond nr 120).
Avkastningen kunde till exempel användas till att vid årsfesten bekosta ett musikprogram med en enkom för tillfället skapad komposition. Alternativt kunde särskilda diplom och medaljer för pristagare tas i bruk. En av SLS tillsatt kommitté föreslog att två lika stora belopp skulle användas till att engagera en kör för att framföra fosterländska sånger samt till en deklamation eller något annat lämpligt nummer. Förslaget godkändes och har därefter tillämpats i anpassad form.
Det var först i början av 1940-talet som den högtidliga premieringen, med en för ändamålet präglad medalj, förverkligades. Skulptören Gerda Qvist (se fond nr 435) utformade medaljen ”Forskning och vitterhet” som tillverkades i Berlin och slogs i 25 exemplar. Åtsidan pryds av en stående gestalt med en fjäderpenna i högra och en skriftrulle i vänstra handen. Frånsidan upptar Svenska litteratursällskapets namn inramat av en lagerkrans. Professor Yrjö Hirn var den första som fick ta emot medaljen 1944. Sedan dess har den utdelats mycket återhållsamt.
Denna text är baserad på Donatorernas bok (SLS, 2010) av Bo Finne. Här kan du läsa boken i dess helhet.