Forskaren Karin Ström Lehander berättar om en konstnär som tänjde på gränser både konstnärligt och existentiellt.
Den svenska konstnären Tyra Kleen (1874–1951) var symbolist, vagabond och en del av den esoteriska våg som svepte över Europa vid sekelskiftet. I sina verk utforskade hon mytologi, drömlika tillstånd och andlighet, inspirerad av konstnärer och poeter som Arnold Böcklin och Charles Baudelaire. Hennes aristokratiska uppväxt som diplomatbarn i en internationell miljö lade grunden till ett liv där hon själv beskrev sig som ”vagabond av födsel och ohejdad vana”.
Långt före massturismens tid reste Kleen ensam genom Indien, Sri Lanka och Indonesien, ofta med en stor resekoffert fylld med egna verk. Resorna var en del av hennes strävan att förstå religiösa traditioner och kulturella uttryck på plats, bortom samtidens skrivbordsorientalism.
Karin Ström Lehander är universitetsadjunkt vid Linköpings universitet och doktorand i konstvetenskap vid Åbo Akademi. I avsnittet med underrubriken Nerslag i den ständigt sökande konstnären Tyra Kleens resedagbok visar hon lyssnarna på en konstnär som hamnat i skuggan.
– När jag besökte samlingen för första gången möttes jag i hallen av Kleens självporträtt i naturlig storlek och en stor målning av ett skelett. Väggen var fylld av hennes verk, från golv till tak. Redan då kände jag starkt att detta var en konstnär jag ville ägna mig åt.
Ström Lehander lyfter fram både de konstnärliga och biografiska dimensionerna av Kleens arbete samt det unika material som hölls dolt i femtio år efter hennes död och öppnades först 2001.
Foto: Frida Lönnroos/SLS