Litteraturboomen i Österbotten, språklig identitet som strategi i politiken, tillkomsten av privata arkiv och attityder mot svenskan i riksdagsdebatter är ämnen som kommer att utforskas med forskningsmedel från SLS under de närmaste åren. SLS vetenskapliga råd har beviljat två projekt vid Helsingfors universitet, ett vid Åbo Akademi och ett vid Åbo universitet sammanlagt närmare 2,4 miljoner euro i forskningsmedel.
”Österbottnisk renässans!” är rubriken på ett litteraturvetenskapligt forskningsprojekt som ska undersöka dynamiken inom den finlandssvenska litteraturen från 1990 till i dag utifrån att en stor del av dagens finlandssvenska litteratur skrivs av österbottniska författare eller skildrar Österbotten. Projektet kartlägger vilka förskjutningar det här har lett till i relationen mellan centrum och periferi, huvudstadsregionen och Österbotten. Samtidigt placeras den österbottniska litterära renässansen in i ett vidare perspektiv av kulturell regionalism, som upplever en blomstringstid även internationellt. Projektledare är Julia Tidigs, docent och universitetslektor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Projektet beviljades knappt 600 000 euro. Under projekttiden på cirka tre och ett halvt år arbetar tre forskare och en forskningsassistent inom projektet.
Projektet ”Etnolingvistisk identitet som politisk strategi bland kandidater och väljare” kommer att undersöka hur svenskspråkiga kandidater och väljare i Finland använder sin språkliga tillhörighet som strategi för att nå sina politiska mål. Forskarna undersöker dels vad som är avgörande för att svenskspråkiga i Finland ska rösta på svenskspråkiga kandidater i olika partier, dels hur svenskspråkiga kandidater vädjar till språkidentitet för att mobilisera väljare. De svenskspråkiga i Finland jämförs dessutom med språkgrupper i andra länder för en vidare förståelse av val- och väljarbeteendet inom etniska minoriteter. Projektledare är Staffan Himmelroos, docent och universitetslektor i samhällsvetenskaper vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Projektet kommer att sysselsätta fyra forskare. Det beviljades drygt 566 000 euro för fyra år.
Projektet ”Att samla, bevara och använda – socialt aktörskap kring privata arkiv i Finland och Norden 1680–1920” undersöker hur olika samhällsgrupper skapade arkiv om sig själva, samlade material om och dokumenterade sina liv innan det fanns moderna arkivinstitutioner. Hur blev arkiven till inom adeln, bland de lärda, inom borgerskapet, bland bönder och arbetare? Vem samlade material i olika grupper? Vilka dokument var betydelsefulla inom olika sociala grupper? Projektet bidrar till förståelsen av arkivens funktion och belyser alternativa och informella arkivsystem som tidigare hamnat utanför forskningens ljuskägla. Det kulturhistoriska forskningsprojektet leds av Johanna Ilmakunnas, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi. Fem forskare och en forskningsassistent medverkar i projektet som beviljades 600 000 euro för fyra år.
Projektet ”Svenskans ställning i politik och lagstiftning” analyserar hur attityder gentemot svenskan och svenskspråkiga har uttryckts i riksdagsdebatter och lagstiftningsmaterial sedan 1990. Syftet är att öka förståelsen för språkpolitiska trender och för den argumentation som används som grund för ändringar i lagstiftning som påverkar språkliga rättigheter. Projektet bidrar till att förstå hur och på vilka grunder svenskans ställning har förändrats under de senaste 35 åren och till att förstå hur språk, makt och politik samverkar i ett tvåspråkigt samhälle. Projektet leds av Anne Alvesalo-Kuusi, professor i rättssociologi vid Åbo universitet. I projektet medverkar sex forskare, en forskningsassistent och en programvaruutvecklare. Projektet beviljades 600 000 euro för fyra år.