Arkiv och museer erbjuder gärna sitt material till skolor, men hittills har samarbetsmodeller för skolor och kulturarvsinstitutioner saknats. Det har ett nytt projekt velat råda bot på.
I de nordiska länderna besöker skolor regelbundet museer, där eleverna erbjuds olika typer av program eller aktiviteter. Besöken bygger ofta på färdiga koncept och mera sällan på innehåll skapade i samarbete mellan lärare och kulturarvsinstitutionen.
Det tvååriga projektet Co-creating a social sustainable future through history and heritage education har haft som mål att främja samarbete mellan gymnasielärare och anställda vid kulturarvsinstitutioner. Det finns ett behov att i ett tidigare skede involvera läroinrättningar för att veta vad de skulle ha nytta av i sin undervisning.
Projektet, som finansierades av Nordplus Horizontal, avslutades i augusti i år. Projektet involverade kulturarvsinstitutioner, tredje sektorn, fyra olika skolor och ett universitet. Under två års tid träffades tretton personer från Norge, Sverige, Tyskland (Schleswig) och Finland i projektets tecken.
Nytt kursmaterial kan användas fritt
Det primära syftet var att diskutera fram bästa möjliga praxis för samskapande i praktiken och formulera ett koncept för ett kursupplägg för lärare och anställda vid kulturarvsinstitutioner. Kurskonceptet finns nu fritt tillgängligt online, liksom projektets övriga arbetsmaterial och anteckningar. Kursen ingår för tillfället som en integrerad del av lektorsutbildningen i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge, som även fungerade som koordinator för projektet.
Det står alla lärosäten fritt att plocka in konceptet om samskapande i sina utbildningsprogram. En vidareutveckling av konceptet och en systematiserad implementering kommer dock att stå i fokus för kommande Nordplusprojekt.
Värdefullt att få tid för dialog
Projektet erbjöd en unik möjlighet att besöka samtliga länder och arbetsplatser. Vi lärde känna varandra och varandras arbetsmiljöer, besökte alla skolor och institutioner, lyssnade på och höll presentationer, fick guidade rundvandringar och höll workshops, både alla tillsammans och var för sig i respektive land.
På SLS hölls en separat workshop med två historielärare från gymnasiet Lärkan. I SLS egen arkivpedagogiska verksamhet har tyngdpunkten legat på den enskilda människans perspektiv. Det är också det perspektivet som allra bäst kompletterar skolans historieundervisning, som tar fasta på stora linjer och riktningar över tid. Som resurs för skolan, ligger vår styrka i de unika primärkällorna, i det personliga och i detaljerna.
Dessa två år tillförde kompetenshöjande kunskap om både historiska miljöer och dagens värld, men skapade framför allt ett nätverk av människor som arbetar med pedagogisk verksamhet i olika former. Icke att förglömma en viktig praktisk resurs: tid för dialog. Att verkligen ha tid att sitta ner och prata, fundera och slänga fram idéer är en sällsynt lyx i ett rutinerat arbetsliv. Sådant faller oftast utanför arbetsvardagen och äger därför sällan rum – man hinner inte, man möts inte om det inte finns en explicit orsak, man jobbar på med sina egna mål för ögonen. Projektet gav oss den tiden och det rummet. Det gav också ett fågelperspektiv på synergin mellan kulturarv och lärande.
Här kan man läsa en längre artikel om projektet, ta del av projektets workshopmaterial samt det fritt tillgängliga kurskonceptet (nr 8, längst ner på sidan). Kursens tilltänkta målgrupp är lärare och anställda vid kulturarvsinstitutioner.
De medverkande institutionerna var:
Universitetet i Sørøst-Norge (USN), Norge (koordinator)
Nordiskt Centrum för Kulturarvspedagogik (NCK), Sverige
Thor Heyerdahl Vidaregående skole, Norge
Gymnasiet Grankulla samskola, Finland
Gymnasiet Lärkan, Finland
A. P. Møller Skolen, Schleswig, Tyskland (danskspråkig)
Vestfoldmuseene, Norge
Svenska litteratursällskapet i Finland, Finland
Svenska Folkskolans Vänner, Finland