Hur fångar man barnens upplevelser och lekar i det oändliga flödet av information och berättelser? På SLS har vi alltid tagit till vara barnens värld på olika sätt, bland annat via brev, film och bild som donerats till arkivet. En aktiv insamling där barnen själva kommer till tals, är däremot en betydligt nyare – men oerhört värdefull – form av dokumentation.
I vårt arkiv finns tvåhundra år av barndom sparat. Bland de äldsta dokumenten vi har finns dagböcker som har kommit in som donationer i samband med en hel familjs och släkts bevarade handlingar. I Jacobina Charlotta Munsterhjelms dagbok får vi läsa om vad en 13-årig frökens vardag bestod av åren 1799–1801.
Barn finns i arkivet i olika tider och former – i vuxnas tillbakablickar och hågkomster av en barndom som flytt. Barns texter kan hittas i skolors eller föreningars arkiv, exempelvis uppsatser som handlar om en krigstid barnen själva har upplevt. Arkivet har efterfrågat vuxnas minnen från barndomen via intervjuer eller frågelistor om bland annat skolgång och lekar. Barn har beskrivits ur en vuxens perspektiv via insamlingar om barnafostran, lekar och tvillingskap.
Barnens röster får höras
Barn och barns aktiviteter har med andra ord dokumenterats av arkivet rätt tidigt både via text och bild. Tanken att barnen själva uttalar sig om något som ligger dem nära är ändå relativt nytt. De första egentliga samlingarna av den här typen är från slutet av 1970-talet. Det här hänger antagligen ihop med att barnkulturen först omkring dessa tider börjar uppfattas meningsfull även för seriös vetenskaplig forskning.
De tidigaste insamlingarna hos oss på arkivet från och med 1970-talet omfattar finlandssvenska barns räkneramsor, skolbarnstraditioner och födelsedagsfester och är nästan uteslutande genomförda av vår arkivarie Carola Ekrem.
Att fråga barn direkt är oerhört viktigt: då dokumenteras samtiden så som den upplevs med barnets egna ögon. Barnens röster skapar en omedelbarhet i berättelsen i stället för att den blir en efterhandskonstruktion ur minnet.
Julklappsönskelistor beskriver samtid
Vi har dokumenterat kulturella uttryck, traditioner och språk: allt från lekar, ramsor och gåtor, musikkultur, materiell välfärd (rumsinredning i hemmet, önskelistor, mode, trender) skolmat och -vardag, berättelser om idoler och hjältar, hobbyer och fest. Det finns brev och teckningar, fotografier och beskrivningar i arkivets samlingar.
Dessa dokument ger värdefull information om barnens värld och fungerar som tidsfönster till vårt samhälle.
År 1991 samlade vi till exempel in barns julklappsönskelistor och fick över tvåtusen svar från barn i 43 grundskolor. Ur detta digra material framkom att barnen på 1990-talet var medvetna konsumenter som ville bli vuxna och mer självständiga snabbare än barn under tidigare decennier.
Barnen önskade sig saker för ett eget utrymme i hemmet och traditionella leksaker hade också fått ge vika för datorspel, videospel och datorer, särskilt bland pojkarna.
Sättet att leka förändras
Tio år senare, då julönskemål samlades in igen, framgick det tydligt att spelkonsolers och hemelektronikens andel bland önskemålen hade ökat ytterligare, även bland de allra yngsta barnen.
Elektronikens plats i barnens värld syns även i samlingen SLS 1938 ”Berätta om ditt rum” från 1998 som teckningar och beskrivningar av skolbarns rum. Materialet visar hurudana leksaker barn hade under den aktuella tiden, hur barnets eget utrymme såg ut och vad som var populärt just då.
Barnen beskriver sina rum på olika sätt: att det är roligt, att där finns gömställen och till och med att det påminner om ett museum. SLS 1938 omfattar sammanlagt 772 detaljerat författade och färggranna sidor.
Barnens sätt att leka och umgås har förändrats över tid. I en intervju för Hufvudstadsbladet 1998 konstaterade vår arkivarie Carola Ekrem att leken finns kvar, men att den har ändrat form i takt med att barnets värld har förändrats. Ringlekar och ramsor har fått ge plats åt snabbt genomförbara lekar, dataspel och tv-tittande inomhus. Ett ökande krav på barnen att delta i organiserade aktiviteter på fritiden gör att tiden inte längre räcker till för fri lek och samvaro.
Ny insamling fortsätter traditionen
Det är viktigt att försöka fånga in dessa föränderliga uttryck och göra uppföljningar på det material som samlats in. Därför fortsätter vi att samla in och dokumentera världen från barnens perspektiv. Hur är det att vara ung på svenska i Finland idag? Hur leker barn, vilka hobbyer har ungdomar och vad tycker de om skolmaten? Vilka drömmar har barn och unga och hur tänker de om sin framtid?
Just nu pågår vår insamling Ung på svenska där vi hoppas få svar på bland annat de ovannämnda frågorna. Insamlingen inleddes våren 2025 och pågår till den 31.5.2026.
Vi hoppas med insamlingen kunna dokumentera vardagen för svensktalande unga och att vi får in yngre personers röster i vårt arkiv. Samtidigt är det också ett led i en längre dokumenteringsprocess av barns och ungas värld och vardag.
Läs mer om Ung på svenska här.
Källor:
- Gå ut och lek! Intervju med Carola Ekrem i Hufvudstadsbladet 02.01.1998 Nr 1.
- Markant få leksaker på julklappslistan. Intervju med Carola Ekrem i Hufvudstadsbladet 12.12.1992 Nr 336.
- Ekrem, Carola: En eltandborste, fred på jorden och glass åt alla barn – Finlandssvenska barns julklappsönskemål I Källan 2/2002, s. 3-9.
Arkivmaterial:
- SLS 1372 Räkneramsor bland finlandssvenska barn, 1979.
- SLS 1557 Ungdomslivet, 1984.
- SLS 1587 Räkneramsor bland finlandssvenska barn, 1986.
- SLS 1662 Tioåringar och barntraditionen, 1988.
- SLS 1740a Barns julönskelistor, 1991.
- SLS 1768 Julönskelistor och tankar om julen. 1992.
- SLS 1938 Berätta om ditt rum. Folkkultursarkivets frågebrev om skolbarns heminredning, 1998.
- SLS 2007 Skolbarns julönskelistor. 2001.
