Den finländske orientalisten Georg August Wallin reste i Mellanöstern på 1840-talet där han samlade in material om arabiska dialekter. För att få kontakt med lokalbefolkningen antog han en muslimsk identitet och uppträdde som läkaren 'Abd al-Wali från Centralasien. Han var en både nyfiken och observant iakttagare och dokumenterade därför också vardagslivet bland t.ex. stadsbor i Kairo och beduiner på norra Arabiska halvön. Hans unika material finns bevarat i dagböcker och brev, som han skrev på sitt modersmål svenska – ibland dock med arabisk skrift för att inte avslöjas. Av sin samtid ansågs han vara en framstående forskare, men han dog kort efter sin sju år långa resa och hann därför publicera bara en bråkdel av sitt material. Språkbarriären har därefter dolt hans forskningsmaterial för det internationella forskarsamfundet. Wallins liv och hans resor i Egypten, på Arabiska halvön och i Persien beskrivs här av fyra forskare i Mellanösterns kultur och historia. De belyser också Wallins betydelse som etnografisk iakttagare och språkforskare.
