Historiska och litteraturhistoriska studier 90

Årsboken inleds med Susanna Mälkkis föredrag från litteratursällskapets årsfest, i vilket hon reflekterar kring det nationella kulturarvet utifrån olika typer av språk. Claus K. Madsen studerar i sin artikel J.L. Runebergs Elgskyttarne och Kung Fjalar som långdikter, medan Jyrki Nummi i sitt bidrag diskuterar förhållandet mellan litteraturhistoriska verk och litterär kanon. Maria Renman belyser groteskens roll hos författaren Joel Pettersson, och Katja Sandqvist studerar den endogama familjen som tema i Karin Smirnoffs dramatik. Jukka Nyyssönen skildrar geologen Väinö Tanners karriär från statlig expert till professor, medan Timo Salminen fokuserar på statsarkeologen C.A. Nordman och hans skandinaviska kontakter. Anna Möller-Sibelius undersöker vilken roll kropp, språk och ideologi spelar i Claes Anderssons 1960- och 1970-talspoesi. Hanna Samola studerar å sin sida på vilket sätt Pirkko Lindbergs Berenikes hår förhåller sig till den feministiska dystopins genretradition. Förutom de ovannämnda kollegialt granskade artiklarna innehåller HLS 90 också två essäer: Erik Andersson och Kaj Karlsson behandlar Peder Månssons skrift Glas-Konsth som en föregångare för glastillverkningen i Norden, och Ülle Tarkiainen och Kari Tarkiainen beskriver kvinnans roll i den baltiska herrgårdskulturen.