Jennica Thylin-Klaus, Julia Tidigs (red.)
2015
Historiska och litteraturhistoriska studier 90
Årsboken inleds med Susanna Mälkkis föredrag från litteratursällskapets årsfest, i vilket hon reflekterar kring det nationella kulturarvet utifrån olika typer av språk. Claus K. Madsen studerar i sin artikel J.L. Runebergs Elgskyttarne och Kung Fjalar som långdikter, medan Jyrki Nummi i sitt bidrag diskuterar förhållandet mellan litteraturhistoriska verk och litterär kanon. Maria Renman belyser groteskens roll hos författaren Joel Pettersson, och Katja Sandqvist studerar den endogama familjen som tema i Karin Smirnoffs dramatik. Jukka Nyyssönen skildrar geologen Väinö Tanners karriär från statlig expert till professor, medan Timo Salminen fokuserar på statsarkeologen C.A. Nordman och hans skandinaviska kontakter. Anna Möller-Sibelius undersöker vilken roll kropp, språk och ideologi spelar i Claes Anderssons 1960- och 1970-talspoesi. Hanna Samola studerar å sin sida på vilket sätt Pirkko Lindbergs Berenikes hår förhåller sig till den feministiska dystopins genretradition. Förutom de ovannämnda kollegialt granskade artiklarna innehåller HLS 90 också två essäer: Erik Andersson och Kaj Karlsson behandlar Peder Månssons skrift Glas-Konsth som en föregångare för glastillverkningen i Norden, och Ülle Tarkiainen och Kari Tarkiainen beskriver kvinnans roll i den baltiska herrgårdskulturen.
Innehållsförteckning
Susanna Mälkki: Ett språk, två språk, ett ordlöst språk, tonspråk – tankar kring vårt nationella kulturarv. Föredrag vid Svenska litteratursällskapets i Finland årshögtid den 5 februari 2015
Claus K. Madsen: Runebergs kritiske form for fællesskab. En læsning af Elgskyttarne og Kung Fjalar som langdigte
Jyrki Nummi: Kanon och litteraturhistoria. Kvinnliga romanförfattare i 1800-talets Finland
Maria Renman: Tuktad lekamlighet och kroppslig befrielse. Joel Pettersson och den groteska traditionen
Katja Sandqvist: Hans hustru, tillika hans kusin. Den endogama familjen i Karin Smirnoffs dramatik
Jukka Nyyssönen: Väinö Tanners oförutsedda karriär – från statsexpert till emigrerad professor
Timo Salminen: C.A. Nordman och hans skandinaviska kontakter
Anna Möller-Sibelius: Kropp, språk och ideologi i Claes Anderssons 1960- och 1970-talspoesi
Hanna Samola: Kvinnorna i glasbordellen. Skildringen av ett totalitärt samhälle och den feministiska dystopins kännetecken i Pirkko Lindbergs Berenikes hår
Erik Andersson & Kaj Karlsson: ”Glas bland stenar är som en dåre bland människor”. Peder Månssons GLAS-KONSTH (ca 1520) som vägröjare för glastillverkning i det svenska riket
Ülle Tarkiainen & Kari Tarkiainen: Överklassens damer – ideal och verklighet i den baltiska herrgårdskulturen
Claus K. Madsen: Runebergs kritiske form for fællesskab. En læsning af Elgskyttarne og Kung Fjalar som langdigte
Jyrki Nummi: Kanon och litteraturhistoria. Kvinnliga romanförfattare i 1800-talets Finland
Maria Renman: Tuktad lekamlighet och kroppslig befrielse. Joel Pettersson och den groteska traditionen
Katja Sandqvist: Hans hustru, tillika hans kusin. Den endogama familjen i Karin Smirnoffs dramatik
Jukka Nyyssönen: Väinö Tanners oförutsedda karriär – från statsexpert till emigrerad professor
Timo Salminen: C.A. Nordman och hans skandinaviska kontakter
Anna Möller-Sibelius: Kropp, språk och ideologi i Claes Anderssons 1960- och 1970-talspoesi
Hanna Samola: Kvinnorna i glasbordellen. Skildringen av ett totalitärt samhälle och den feministiska dystopins kännetecken i Pirkko Lindbergs Berenikes hår
Erik Andersson & Kaj Karlsson: ”Glas bland stenar är som en dåre bland människor”. Peder Månssons GLAS-KONSTH (ca 1520) som vägröjare för glastillverkning i det svenska riket
Ülle Tarkiainen & Kari Tarkiainen: Överklassens damer – ideal och verklighet i den baltiska herrgårdskulturen
| Redaktör | |
|---|---|
| Utgivningsår |
2015
|
| ISBN |
|
| Antal sidor |
312
|
| Bandtyp |
Häftad
|
| Cirkapris |
28.00 €
|
| Serie |
|
