SLS nämndforskare Julia Tidigs utnämnd till docent

Julia Tidigs, forskare vid SLS litteraturvetenskapliga nämnd, har utnämnts till docent i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon forskar om brutet språk i litteraturen och höll sin docentföreläsning om språkfrågan i finlandssvensk litteratur.

Tidigs docentföreläsning grundade sig på det som hon intresserat sig för i sin doktorsavhandling och post doc-forskning.

­– I det svenska Finland har man länge diskuterat hur det är okej att tala och skriva. Det har funnits ganska mycket förväntningar på att finlandssvensk litteratur ska se fin ut språkligt för att man inte vill skilja sig från svenskan i Sverige.

Tidigs menar att man i början av 1900-talet i Svenskfinland velat hålla sig till en viss typ av svenska inom litteraturen, bland annat för att tilltala den svenska marknaden. Hon lyfter även fram hur debatten kring samma frågor i början av 1990-talet gick bland litteraturkritiker. Vissa ansåg att finlandssvenska författare inte borde använda sig av slang eller dialekt eftersom alla inte förstår det, medan andra ansåg att det var viktigt att finlandssvenska läsare skulle få känna igen sig i språket i finlandssvenska böcker.

­– Jag ville visa att litteratur är en arena där man tar upp stora frågor om vad finlandssvenskhet, gruppgemenskap och litteratur är. Det är frågor som är mycket aktuella i dag när man pratar om exempelvis representation och inkludering.

Som exempel på detta lyfter Tidigs fram Adrian Pereras roman Mamma som utkom 2019, där dialogen går på fyra språk: svenska, finska, engelska och translittererad singalesiska. I slutet av boken finns ett appendix med översättningar till standardsvenska.

– Kritikerna var inte eniga. Vissa tyckte att översättningarna var onödiga, medan andra ansåg att det de olika språken gav berättandet och karaktärerna en ny dimension.

I dagsläget forskar Tidigs om brutet språk i litteraturen.

– Jag har försökt titta på det ganska ovetenskapliga och problematiska uttrycket ”brutet språk”. Hur tar svensk och finlandssvensk samtidslitteratur upp den här föreställningen om att språket ”bryts” av den som inte talar det som sitt modersmål. 

Tidigs menar att tanken om ett enda modersmål lever starkt ännu i dag, men att det är problematiskt eftersom många inte kan känna igen sig i den. Människor kan ha flera modersmål eller en dialekt som modersmål. Många har även känslomässiga kopplingar till olika språk.

Tidigs granskar hur litteraturen handskas med de här språkfrågorna. Även här kommer Pereras romaner in, men också den svenska författaren Marjaneh Bakhtiari.

– Jag tittar på hur de skriver om de här frågorna. Hurdana känslor upplever karaktärerna kopplade till språk? Sen tittar jag också på hur man skriver när någon talar på ett visst sätt. Ändrar man ordföljden eller grammatiken för att markera det? 

Tidigs arbetar även med en bok om flerspråkighet i finlandssvensk samtidslitteratur. Boken kommer att behandla bland annat dialektanvändning och översättning från andra språk och ge många olika perspektiv på hur flerspråkighet kan se ut i finlandssvensk litteratur i dag.

– Boken kommer bestå av kapitel med olika teman. Jag kommer bland annat att se på hur Monika Fagerholm i hennes roman Den amerikanska flickan har översatt låtcitat från engelska låtar och vad det har för funktion. Jag kommer också att se på hur Ralf Andtbacka skriver erotisk poesi på Kronobydialekt.