Finlandssvenskarnas värderingar kartlagda i unik undersökning

Finlandssvenskarnas värderingar har kartlagts av forskare vid Helsingfors universitet i den omfattande och unika undersökningen EVS Svenskfinland. För första gången är det nu möjligt att göra direkta jämförelser mellan finlandssvenskar, övriga finländare och invånare runt om i Europa.

EVS Svenskfinland är en del av den europeiska studien European Values Study (EVS) som har genomförts regelbundet sedan 1981. Undersökningen består av cirka 300 frågor som med nio års mellanrum sänds ut till medborgarna i europeiska länder och på så vis skapas ett material som kan jämföras över tid och mellan länder. Datan ger breda insikter i européernas värderingar, åsikter och attityder gällande familjeliv, arbete, miljö, livsåskådning, politik och samhälle, religion och moral samt nationell identitet.

Undersökningen har tidigare gjorts i Finland, men då endast på finska och utan att omfatta Åland. Svenskspråkiga finländare är således underrepresenterade i den finländska EVS-undersökningen. Andra undersökningar som görs i Svenskfinland fokuserar ofta på finlandssvenskarna som enskild grupp, medan EVS Svenskfinland är en unik undersökning som placerar finlandssvenskarna i en bredare kontext. Datainsamlingen gjordes 2018–2019 bland 3 600 svenskspråkiga finländare.

Ålänningarna lyckligast i Svenskfinland

Enligt FN-rapporten The World Happiness Report som publicerades i mars är Finland världens lyckligaste land. EVS Svenskfinland visar en mer nyanserad bild: Finländare och finlandssvenskar är inte speciellt lyckliga i förhållande till invånare i andra europeiska länder. I Svenskfinland är det ålänningarna som är lyckligast.

Finlandssvenskarna anser att barn inte är speciellt viktigt för ett lyckligt äktenskap. Det finns dock stora skillnader mellan olika åldersgrupper, vilket kan tyda på en långsiktig utmaning i att få upp födelsetalen i landet.

Högt förtroende för välfärd och media, lågt för politiska institutioner

Förtroende för offentlig välfärd, media och politik är bestående teman i den offentliga debatten. EVS Svenskfinland visar bland annat att man i Svenskfinland jämfört med övriga Norden har ett högt förtroende för skola, sjukvård och socialförsäkringssystemet, men ett lågt förtroende för de politiska institutionerna. Österbottningar har i jämförelse med andra regioner i Svenskfinland ett lägre förtroende för politiska institutioner. Finlandssvenskarna litar också väldigt mycket på traditionella medier medan de sociala medierna inte åtnjuter särskilt högt förtroende.

Känner samhörighet med Europa

Finlandssvenskarna känner en stark samhörighet med Finland, men inte riktigt lika stark som finländare överlag. Svenskspråkiga finländare känner ungefär lika nära samhörighet med Svenskfinland som med Finland. Ålänningar känner starkare samhörighet med Svenskfinland än med Finland.

Finlandssvenskar känner en starkare samhörighet med Europa än vad finländare överlag gör. Det finns dock skillnader mellan regionerna i Svenskfinland. Samhörigheten med Europa är svagare i Österbotten och på Åland, medan den är starkast i Nyland.

EVS Svenskfinland har genomförts av statsvetarna Åsa von Schoultz, Staffan Himmelroos och Isak Vento vid Helsingfors universitet, med finansiering av Svenska litteratursällskapet i Finland. Den insamlade datan blir tillgänglig via Finlands samhällsvetenskapliga dataarkiv i Tammerfors i början av 2020. Informationen kan också fås direkt av forskarna.

BILAGA: EVS Svenskfinland, sammanfattning med lyft ur undersökningens insamlade material (se länk längre ner i det här meddelandet)

Se forskarteamets presentation på Svenska litteratursällskapets Youtube-kanal

För mer information om EVS Svenskfinland, kontakta

Åsa von Schoultz
professor i allmän statslära, Helsingfors universitet
asa.vonschoultz@helsinki.fi, tfn +358 50 303 5686

Staffan Himmelroos
universitetsforskare i allmän statslära, Helsingfors universitet
staffan.himmelroos@helsinki.fi, tfn +358 50 556 0197

Isak Vento
doktorand i allmän statslära, Helsingfors universitet
isak.vento@helsinki.fi, +358 40 542 0293

För mer information om Svenska litteratursällskapet som forskningsfinansiär, kontakta

Christer Kuvaja
forskningschef, Svenska litteratursällskapet i Finland
christer.kuvaja@sls.fi, tfn +358 40 152 2314