Antropologen Hilma Granqvists unika fältmaterial publiceras digitalt

Hilma Granqvist utforskade traditionerna kring äktenskap och död i Palestina under 1920- och 1930-talen. Som kvinnlig forskare stötte hon på motstånd i Finlands akademiska kretsar, där hennes banbrytande arbete inte har fått den uppmärksamhet det förtjänar.

Den finländska socialantropologen Hilma Granqvist (1890–1972) gjorde sitt livsarbete och sin forskning i den palestinska byn Artas, och var en av den moderna antropologins pionjärer.

Granqvist företog under åren 1925–1931 två längre forskningsresor till Artas. Byn ligger på den nuvarande Västbanken, nära staden Betlehem. Till Granqvists arv hör bland annat ett stort arkiv med fältanteckningar som erbjuder antropologer, historiker och språkvetare en unik inblick i livet i Palestina före andra världskriget.

Granqvist specialiserade sig på att undersöka milstolparna i människans livscykel. Hon skrev allt som allt fem böcker om uppfattningar om och betydelsen av födsel, äktenskap och död i samtidens Palestina. Hennes forskning representerade den för tiden ännu ovanliga inriktningen deltagande observation, inom vilken man strävar efter att beskriva ett land eller en kultur så verklighetstroget och sanningsenligt som möjligt.

Mångsidigt fältmaterial

Det digitaliserade materialet som nu publiceras omfattar omkring 10 000 sidor och innehåller Granqvists resedagböcker, fältanteckningar, runt 1 000 fotografier från Artas, korrespondens med kolleger och vänner samt två hittills opublicerade manuskript.

Digitaliseringen genomfördes som ett treårigt samarbete mellan Finlands Mellanösterninstitut (FIME) och Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS), och som en del av Finlands vetenskapsinstituts projekt kring öppen data som finansierades av Undervisnings- och kulturministeriet.

– Granqvists fältmaterial är uppdelat mellan två olika arkiv i London och Åbo, och ingen visste tidigare exakt vad det innehåller. Om en forskare ville kolla upp någonting var en resa till arkiven nödvändig. Katalogiseringen och digitaliseringen av arkiven har möjliggjort att det internationella forskarsamfundet nu kan använda sig av materialet så lätt och fritt som möjligt, säger projektarbetare Kira Pihlflyckt vid Finlands Mellanösterninstitut.

Enligt Pihlflyckt har internationella forskare intresserat sig framför allt för Granqvists fotografier och fältanteckningar.

– Fotografierna avbildar utan filter bygemenskapens vardagliga sysslor, och fältanteckningarna innehåller värdefull etnografisk information om en nu redan försvunnen värld. De är därtill skrivna på den lokala arabiska dialekten, vilket är ovanligt.

För en bredare publik i Finland torde, förutom fotografierna, också resedagböckerna som Granqvist skrev på svenska vara av intresse.

Motstånd i Finlands akademiska kretsar

Granqvists forskning och dess betydelse väckte inte förståelse i Finland på 1920- och 1930-talen, och hon beviljades inte disputationslov vid Helsingfors universitet. Sociologen Edvard Westermarck, som var professor både i London och i Åbo, kom till hennes hjälp och hon beviljades lov att presentera doktorsavhandlingen vid Åbo Akademi.

– Westermarck ingick i de internationella antropologkretsarna och han hade själv tidigare gjort liknande forskning. Han förstod därför hur unikt Granqvists arbete var. Hennes arbete fick erkännande också utanför Finland, berättar Pihlflyckt.

Trots de svåra omständigheterna gav Granqvist inte upp utan fortsatte med sitt arbete och sin forskning.

– Hon hade en djup humanistisk syn på världen. Hennes åsikt var att allting inte ska tillåtas, men hon ansåg ändå att man ska sträva efter att förstå andra kulturer utgående från deras egna utgångspunkter innan man dömer, konstaterar Pihlflyckt.

Det arbete som Granqvist gjorde på Västbanken i byn Artas för nästan 100 år sedan värderas fortfarande högt och hennes hus där fungerar i dag som museum. Teologie doktor Pekka Lindqvist från Åbo Akademi har fördjupat sig i Granqvists liv och menar att hon gav byn dess identitet.

– Granqvist kartlade Artas historia och dess invånares ursprung, och det är mycket viktigt för dem som bor i byn i dag. Tack vare Granqvists arbete vet byborna vem de är och varifrån de kommer, noterar Lindqvist.

Hilma Granqvists arkiv finns på adressen granqvist.sls.fi.

För att fira publiceringen av arkivet ordnas webbinariet Hilma Granqvist – A Pioneer in Palestine: Anthropological Fieldwork in the 1920s tisdagen den 30 mars kl. 15.00–16.30. Under webbinariet presenteras fältmaterialet och vi får en hälsning från Granqvists hus i Artas. Välkomna!

Tilläggsinformation:

Hanna Riska, Svenska litteratursällskapet i Finland, unaan.evfxn@fyf.svif.sls@aksir.annah eller 040 558 2096

Miriam Huovila, Finlands Mellanösterninstitut, zvevnz.uhbivyn@svzr.svif.emif@alivouh.mairim eller 040 775 6877

Pressbilder:

1. Hilma Granqvist tillsammans med barn från byn Artas. Foto: Palestine Exploration Fund.

2. Projektarbetare Kira Pihlflyckt digitaliserar Granqvists fältmaterial i Palestine Exploration Funds lokaler i London. Foto: Palestine Exploration Fund.

3. Byn Artas, som ligger på Västbanken nära Betlehem i dag. Foto: Pekka Lindqvist.