Forskningsprojekt

SLS finansierar och bedriver forskning som har en koppling till det svenska i Finland och som relaterar till sällskapets vetenskapliga intresseområden.

Nedan presenterar vi våra forskningsprojekt.

Läs projektrapporter och andra publikationer i Doria

Kim Ramstedt och Johannes Brusila forskar inom projektet Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik: Finlandssvensk musikkultur som fallstudie. Foto: SLS/Janne Rentola 2018
Kim Ramstedt och Johannes Brusila forskar inom projektet Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik. Foto: SLS/Janne Rentola

 

  • Svenskfinlands nya konturer – identitet, disidentifikation och solidaritet i möten med intima ”andra” (2020–2022)

    Projektet undersöker finlandssvenskhet som en process av identitetsskapande gränsdragningar och öppningar som avslöjas med särskild tydlighet i nära relationer med nya ”andra”. I tre delprojekt studerar forskarna hur finlandssvenskhet skapas och vilka betydelser finlandssvenskheten ges i möten med invandrare, i alternativ queeraktivism och i samarbetsprojekt i Afrika. Via finlandssvenskhet söker projektet generaliserbara angreppssätt för framtida forskning  om identitet och skillnad där praktiker av solidaritet snarare än uteslutning står i fokus. 

    I delprojektet om invandring undersöker PD Liu Xin möten med det finlandssvenska i Österbotten och i Helsingforsregionen. Det här delprojektet studerar bland annat begreppen disidentifikation och framväxande, föränderlig relationalitet. I delprojektet om alternativ queeraktivism undersöker doktoranden, MA Ali Ali solidaritetsyttringar mellan kollektiv som identifierar sig som olika slag av privilegierade och utsatta minoriteter, till exempel gällande sexualitet. I det tredje delprojektet undersöker professor Elina Oinas meningsskapandet för det specifikt finlandssvenska hos globalt orienterade finlandssvenska föreningar som är aktiva inom projekt i Afrika. 

     Projektet genomförs vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

    Projektgrupp:
    professor Elina Oinas, projektledare
    PD Liu Xin
    MA Ali Ali

  • Informationsflöden över Östersjön: Svenskspråkig press som kulturförmedlare 1771–1918 (2020–2022)

    Projektet undersöker hur den svenskspråkiga pressen fungerade som kulturförmedlare mellan Finland och Sverige från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet. Forskarna kommer att utnyttja digitala tidningsarkiv för att undersöka hur pressen i de båda länderna återanvände varandras nyhetsartiklar och annat material.

    Dagspressen för den här perioden har digitaliserats i både Finland och Sverige, vilket gör det möjligt för projektforskarna att studera överlappningar i textmassorna och därigenom se hur informationen spreds över Östersjön.

    Forskarna utreder vilka teman och händelser som dominerade informationsflödet och vad det här säger om pressens roll som kulturförmedlare mellan länderna. Samtidigt producerar projektet ny kunskap om 1800-talets kulturhistoria och studerar hur relationerna mellan Finland och Sverige utvecklades från slutet av 1700-talet fram till Finlands självständighet.

    Projektet är banbrytande genom att det kombinerar digitala resurser från två länder. Det kommer också att bidra till att utveckla de digitala metoderna inom den humanistiska forskningen. 

    Projektet är placerat vid Åbo universitet. I projektet medverkar forskare från fyra universitet i Finland och Sverige.

    Till projektets webbplats

    Projektgrupp:

    akademiprofessor Hannu Salmi (Åbo universitet, projektledare)
    FD Erik Edoff  (Umeå universitet)
    docent Johan Jarlbrink (Umeå universitet)
    professor Patrik Lundell (Örebro universitet)
    FD Jani Marjanen (Helsingfors universitet)
    docent Petri Paju (Åbo universitet)
    FD Heli Rantala (Åbo universitet)

  • Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan (2019–2022)

    Projektet undersöker samhälleliga värderingar, politisk identitet och politiskt deltagande hos svenskspråkiga finländare bosatta utomlands. Projektet har sin bakgrund i det faktum att en stor andel av finlandssvenskarna inte bor i Finland och att vi vet väldigt lite om deras politiska liv.

    Forskningens syfte är att bidra till djupare insikter om den finlandssvenska diasporans politiska beteende. Projektet omfattar tre nyckelbegrepp inom den politiska beteendeforskningen: identitet, värderingar och aktivitet, och avser att bidra till den växande internationella forskningen om politiskt beteende hos emigranter. Projektet strävar även till att kartlägga hur identitet, värderingar och politisk aktivitet påverkas av olika emigrationsmönster, det vill säga i vilken utsträckning finlandssvenska emigranter skiljer sig från finlandssvenskar som bor kvar i Finland och hur de relaterar till befolkningen i det land de emigrerat till.

    Projektet genomförs vid Helsingfors universitet.

    Besök projektets webbplats och blogg

    Projektgrupp:

    docent Staffan Himmelroos (projektledare)
    PM Mikael Harjula
    Professor Åsa von Schoultz
    PM Isak Vento
    PD Johanna Peltoniemi

  • Konkurrerande tidsordningar (KOTI) – Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar (2019–2022)

    Projektet undersöker tidslighet i barn- och ungdomslitteratur och ungdomskulturella genrer. Syftet är att utforska nya och annorlunda uppfattningar om tid, med utgångspunkt i ett varierat och tvärvetenskapligt urval av svenskspråkig barn- och ungdomslitteratur och kulturella praktiker i Finland. Projektet kommer att utmana rådande tidsordningar, eller kronologier, och syftet är ekokritiskt och tvärvetenskapligt motiverat.

    Forskningen resulterar i en dokumentation av varierade, alternativa, kompletterande och ersättande förståelser av och uppfattningar om tid, som kan bli betydelsefulla på såväl samhällsnivån som ett vetenskapligt metaplan. Projektet förser både litteraturvetenskap och kulturstudier med nya metodologiska redskap för analyser av tid.

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Projektgrupp:

    docent Mia Österlund, projektledare
    FD Pia Maria Ahlbäck
    FD Ann-Charlotte Palmgren

  • Den finlandssvenska antifascismen (2019–2022)

    Projektet undersöker de krafter som aktivt motarbetade fascismen under 1920–1940-talen. Projektgruppen konstaterar att fascismen har intresserat forskningen i hög grad, men att närmare studier behövs om vilken betydelse fascismen som hotbild fick för andra politiska positioner och identiteter.

    Forskarna undersöker hur antifascism konstruerades av svenskspråkiga aktörer och grupper samt antifascismens förhållande till olika konstruktioner av finlandssvenskhet i 1920–1940-talens Finland. Syftet är dels att bredda bilden av motståndet mot fascismen som politiskt och kulturellt fenomen, dels att genom en analys av den finlandssvenska antifascismen granska de sammanförande och splittrande krafterna bland Finlands svenskspråkiga befolkning.

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Projektgrupp:

    docent Anders Ahlbäck (projektledare)
    FD Kasper Braskén
    FD Matias Kaihovirta
    FM Ylva Perera
    FD Mats Wickström

  • Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik: Finlandssvensk musikkultur som fallstudie (2018–2020)

    I den digitala världen kan i princip vem som helst producera musik billigt och distribuera den enkelt. Musikvetare vid Åbo Akademi undersöker hur digitaliseringen inverkar på minoritetsmusik, närmare bestämt på den finlandssvenska musikkulturen. Hur har digitaliseringen förändrat musiklivet bland de svenskspråkiga i Finland?

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Till projektets webbplats          Följ projektet på Facebook

    Projektgrupp:
    professor Johannes Brusila (projektledare)
    docent, PD Kaarina Kilpiö
    FM Inka-Maria Nyman
    FD Kim Ramstedt

  • Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi (2016–2020)

    Hur formas den språkliga identiteten hos språkbadselever och växlar den beroende på miljö och socialt sammanhang? Hurdana uppfattningar har språkbadslärare om sitt lärarskap och hur förhåller sig samhället till språkbad? Bland annat de här frågorna har forskarna i projektet Samverkan och språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi sökt svar på. De har undersökt svenskt språkbad i Finland och gjort jämförande studier dels i franskt språkbad i New Brunswick, Kanada, dels i iriskt språkbad i grevskapet Dublin på Irland.

    Projektet har undersökt de faktorer och värderingar inom samhället, inom familjer, bland elever och bland lärare som ligger bakom efterfrågan och utbud av språkbad och har bestått av fyra delstudier. Fastän de olika delstudierna har något olika utgångspunkter har projektet som helhet karaktären av en språksociologisk undersökning. Medan tidigare forskning om språkbad främst fokuserat på elevernas färdigheter i svenska som andraspråk, tog projektet avstamp i språkbadselevernas olika sociala miljöer – hemmet, skolan, samhället – och studerade språkets betydelse och funktion i olika situationer.

    Projektet var indelat i fyra delstudier. Den första var inriktad på språkbadsföräldrar och undersökte varför föräldrar väljer språkbad för sina barn. Här studerades också föräldrarnas uppfattning om ansvarsfördelningen mellan hem och skola i fråga om språk, lärande och identitet. Den andra delstudien koncentrerade sig på språkbadsklasslärare, hur de uppfattar sin roll och vilka synpunkter de har på lärarutbildningen. Här ingick också jämförelser med franskt språkbad i Kanada.

    Den tredje delstudien jämför språkbadsskolor och språkbadselever i svenskt språkbad i Finland och iriskt språkbad i Irland. I den här studien har det lingvistiska landskapet i språkbadsskolorna stått i fokus. Det sista delprojektet har handlat om flerspråkighet i språkbad och undersökt bland annat dynamiken mellan olika språk i språkbadselevernas språkrepretoar. I samtliga delstudier har det visat sig att två- och flerspråkigheten indirekt också ger uttryck för såväl språklig ideologi som språklig identitet.

    Projektet genomfördes under olika tidsperioder vid Vasa universitet, Jyväskylä universitet och Åbo Akademi.

    Projektgrupp:
    professor Siv Björklund (projektledare)
    professor Karita Mård-Miettinen
    FM Pia Hirvonen
    FM Sanna Pakarinen
    PeM Annika Peltoniemi
    FM Sannina Sjöberg

    Läs projektets slutrapport

  • Kommunicerande konsumtion: kringvandrande försäljare och kulturmöten i Finland 1800–1940 (2016–2019)

    Påsaryssar, arkangeliter, lösdriverskor, månglerskor, krämare – de har många namn dessa gårdfarihandlare och marknadsförsäljare, alla mer eller mindre nedsättande. De levde i samhällets utkant men var närvarande överallt i byar och städer där de sålde sina varor. Vilka var de? Vad sålde de och vem köpte deras varor? Vad hände i mötet mellan dem och deras kunder?

    Forskarna i det mångvetenskapliga projektet (historia, sociologi, etnologi, folkloristik)  har studerat den ökande konsumtionens kulturella, sociala och samhälleliga betydelse. De har satt speciellt fokus på relationerna mellan språkliga och etniska grupper i 1800-talets och det tidiga 1900-talets Finland, särskilt i svenskspråkiga regioner.

    Projektet har gett ny konsumtionshistorisk kunskap genom att studera olika typer av småhandel i städer och på landsbygden, på torg och marknader. Varorna och de möten som utspann sig kring dessa kunde leda till ömsesidigt utbyte och samverkan mellan grupperna. Projektet har i sina studier också blottlagt en del av rasismens historia i Finland. Forskarna har visat hur uppfattningar om det romska, det judiska och det ryska formas utifrån föreställningar om handelsidkande.

    Till den social- och genushistoriska forskningen bidrar projektet med ny kunskap om hur småskalig handel uppfattades och gav försörjning åt många olika grupper. Småhandeln var en viktig inkomstkälla för dels besuttna och en växande proletariserad grupp på landsbygden, dels etniska minoriteter såsom judar, romer och tatarer samt för gårdfarihandlare och torg- och marknadsförsäljare med ett specialiserat sortiment. Till denna skara hörde också marknadsartister av skiftande slag – kvinnor, män, par och familjer – som svarade på ett ökat intresse för konsumtion av upplevelser.

    Projektet genomfördes vid Åbo Akademi.

    Till projektets webbplats och blogg          Följ projektet på Facebook

    Projektgrupp:

    akademilektor, docent Ann-Catrin Östman (projektledare)
    PD Jutta Ahlbeck
    FD Niklas Huldén
    FM Maren Jonasson (annan finansiering)
    FD Hanna Lindberg  (annan finansiering)
    FD Eija Stark
    FM (FD) Anna Sundelin
    FD Johanna Wassholm

    Forskningbiträden
    FK Fanny Lindroos
    FM Sandra Waller

    Läs projektets slutrapport

  • Marginaliserade eller privilegierade? Språkgruppsskillnader i hälsa och ohälsa i Finland (2016–2019)

    Det mångvetenskapliga projektet har undersökt vilka ekonomiska och sociala faktorer som främjar hälsan och hur de här faktorerna hänger samman med vilken språkgrupp man tillhör.

    Forskarna utgick från tidigare forskningsresultat om att svenskspråkiga i Finland i genomsnitt lever längre och mår bättre än sina finskspråkiga landsmän. Projektet har strävat efter att nyansera bilden av hälsoskillnader mellan språkgrupperna genom att jämföra grupperna inom specifika sociala skikt och genom att analysera familjens, familjebakgrundens och sociala relationers betydelse. I linje med tidigare forskning visar projektets resultat att svenskspråkiga överlag har bättre hälsa, högre välmående och en mer gynnsam social position än finskspråkiga, men det finns också stor variation både mellan och inom språkgrupperna.

    Projektets forskningsresultat tyder generellt på att hälsoskillnader mellan språkgrupperna åtminstone i någon mån kan kopplas till kulturella faktorer, framför allt hur familjemedlemmar förhåller sig till varandra. På det här tyder bl.a. projektets studie om vilken effekt födelseordning, det vill säga var i syskonskaran man är född, har på risken för självmord. Senare födelseordning innebär allmänt sett en större självmordsrisk, men mönstret är inte lika entydigt för svenskspråkiga som för finskspråkiga. Det här antyder att de sociala mekanismerna inom familjerna fungerar olika. Stöd för argumentet finner projektet bland annat också i att en förälders död innebär en större dödsrisk för barnen bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga, trots att dödligheten överlag är högre bland finskspråkiga.

    Vad gäller dödlighet tenderar personer med tvåspråkig bakgrund att ligga mellan dem med enspråkigt finsk och enspråkigt svensk bakgrund.

    Projektet har också jämfört hur språkgrupperna beviljas sjukdagpenning, vilket inte heller undersökts tidigare. Resultaten visar att svenskspråkiga sjukskriver sig betydligt mer sällan  än finskspråkiga och att de har större benägenhet att återvända till arbete efter sjukskrivning. För personer med familj är variationen mellan språkgrupperna däremot obetydlig, medan svenskspråkiga tenderar att ha bättre hälsa än finskspråkiga i socialt sett mer marginaliserade grupper. Det här antyder att språkgrupperna skiljer sig åt vad gäller andra bakomliggande faktorer, såsom exempelvis hälsofrämjande sociala nätverk.

    Med hjälp av resultaten vill forskarna ge beslutsfattare och andra som ansvarar för hälsofrågor förutsättningar att förebygga hälsorisker och skapa sociala resurser för både marginaliserade och mer privilegierade grupper i samhället.

    Forskare från Finland, Sverige och Norge har medverkade i projektet, som genomfördes vid Åbo Akademi.

    Projektgrupp:

    Med SLS-finansiering:
    professor Jan Saarela (projektledare)
    PM Julia Klein
    PM Marina Näsman
    FD Kaarina Reini
    statistikern Lauri Sillanmäki

    Med annan finansiering:
    FD Miia Bask
    professor Fjalar Finnäs
    PM Camilla Härtull
    professor Seppo Koskinen
    docent Fredrica Nyqvist
    professor Mikael Rostila
    professor Sakari Suominen
    FD Laszlo Vincze
    FD Salla-Maarit Volanen
    FM Ana Vrbnik

    Läs projektets slutrapport

  • Statsnatten i ny belysning: Politisk kultur i Finland ur ett transnationellt perspektiv 1809–1863 (2015–2019)

    Perioden från Borgå lantdag 1809 till lantdagen 1863 har kallats ”statsnatt” (valtioyö). Begreppet myntades av fennomanen Yrjö Koskinen för att beskriva en period av politisk stagnation. Metaforen har befästs i den finländska historieskrivningen, bland annat genom ett starkt fokus på det finska språkets utveckling, vilket har gjort att den politiska debatten på svenska under denna tid fått väldigt lite uppmärksamhet.

    Projektforskarna har undersökt politiska begrepp och politisk argumentation på både svenska och finska under perioden. Dessutom har de undersökt alternativa former av politisk aktivitet som uppstod i avsaknaden av en fungerande ståndsrepresentation. Forskarna har granskat hur finländska tidningar rapporterade om utländska politiska händelser och idéer, och undersöker de idéer och begrepp som florerade under de allmänna finska lantbruksmötena.

    Syftet med projektet var också att fästa uppmärksamhet vid Koskinens sätt att kontrastera det politiska livet under ”statsnatten” mot den brittiska parlamentariska traditionen med dess partistruktur, debattkultur och parlamentariska regering som idealbild. Perioden sammanföll med tillkomsten av modern politisk kultur i västvärlden. Forskarna undersökte på vilket sätt andra länders politiska system, teoridebatter och politiska praxis togs upp i Finland under ”statsnatten” i t.ex. notiser, nyheter och artiklar i pressen.

    Forskarna i projektet har analyserat hur lantdagsfrågan och idén om politisk representation och kunskap om dess praktiker var närvarande i den finska offentligheten. Vid sidan av det har de allmänna lantbruksmötena analyserats utifrån tolkningen att mötena kan ses som ett övningsforum för politisk representation när lantdagen inte sammankallades. Forskarna har också undersökt hur ”liberalism”, ”konservatism”, ”socialism” och ”kommunism” kom till Finland genom utländska nyheter och hur de småningom tillämpades även som en del av den inhemska politiska argumentationen. Ytterligare en fråga som har belysts är hur ordet ”patriotism” figurerade i pressen som en tidig politisk ism.

    Projektet genomfördes vid Helsingfors universitet.

    Till projektets webbplats

    Projektgrupp:

    docent Jussi Kurunmäki, (projektledare)
    FM Maren Jonasson
    FD Jani Marjanen

    Läs projektets slutrapport

  • Fokus på uttalsinlärningen med svenska som mål- och källspråk (2015–2019)

    Kunskapen om hur man effektivt kan lära sig ett bra uttal när man lär sig ett nytt språk har varit bristfällig både i Finland och internationellt. Likaså har kunskapen om hur man undervisar uttal varit knapphändig, och trots att ett bra uttal är en viktig del av muntlig kommunikation har uttalet ofta en undanskymd roll i språkundervisningen.

    Projektet Fokus på uttalsinlärningen med svenska som mål- och källspråk, förkortat Fokus, har skapat teoretiskt intressant och praktiskt tillämpbar kunskap om inlärning och undervisning av uttal och muntlig färdighet i andraspråk. Projektets övergripande mål var att lyfta fram uttalets allt större betydelse i en globaliserad värld.

    Syftet med projektet var att öka den fonetiska kunskapen om andraspråksuttalet i projektspråken svenska, finska, engelska och ryska samt att öka den didaktiska kunskapen om uttalsinlärning och uttalsundervisning i andraspråk i Finland och internationellt. Svenska var det viktigaste språket, och därmed låg tyngdpunkten av projektets undersökningar på svenska som andraspråk eller på svenskspråkiga talares inlärning av finska, engelska och ryska som andraspråk.

    Svenska, finska, engelska och ryska valdes till projektspråk, eftersom de har en betydande roll i det finska samhället och är vanliga som andraspråk på olika utbildningsnivåer i Finland. Också
    lingvistiskt bildar språken en intressant konstellation genom att de tillhör tre olika språkfamiljer och skiljer sig en hel del från varandra prosodiskt (rytm och intonation) och segmentellt (enskilda ljud: vokaler och konsonanter).

    Forskarna har bidragit med ny kunskap om de prosodiska och segmentella utmaningar som andraspråkstalare möter dels från talarens eget perspektiv (vilka svårigheter han/hon har), dels från lyssnarens perspektiv (hur olika typer av andraspråksuttal upplevs). Generellt visar resultaten att prosodin verkar vara mycket viktig för att talet ska vara begripligt för lyssnaren, medan enskilda ljud är centrala för lyssnarens upplevelse av främmande accent (brytning).

    Till projektets webbplats

    Projektet genomfördes vid Jyväskylä universitet.

    Projektgrupp:

    FD, universitetslektor Mikko Kuronen (projektledare)
    professor Hannele Dufva (annan finansiering)
    FD Elina Tergujeff
    forskardoktor Riikka Ullakonoja
    FM (FD) Maria Kautonen

    Läs projektets slutrapport

  • Senmodern spatialitet i finlandssvensk prosa 1990–2010 (2014–2017)

    Forskningsprojektet undersökte den finlandssvenska prosans centrala drag och förnyelse under perioden 1990– 2010. Detta gjordes analys av former av spatialitet i ett antal för perioden centrala romaner och författarskap i relation till senmoderna samhällsfenomen.

    Forskare har påpekat hur det senmoderna samhället har förändrat människornas sätt att uppfatta tid, rum och identitet och rent av skapat nya former av rumslighet. Målet var att visa hur postmoderna teorier om rumslighet kunde förklara den finlandssvenska romanens förmåga att från 1990 framåt spränga gränserna för det ”trånga rummet”, den tidigare prosans språkliga och berättartekniska begränsningar. Detta gjordes genom att spatialiteten i romanerna analyserades som former av ”kognitiv kartläggning”. Med kognitiv kartläggning menas mentala modeller som individer skapar för att bearbeta information om sin omgivning, spatial kunskap. Rum och rumslighet är mångfacetterade fenomen som ger upphov till frågor om t.ex. de undersökta romanernas inre och yttre, abstrakta och konkreta, symboliska och reala rum, deras berättarstrategier, teman, språk och tidsuppfattning och samhälleliga dimensioner.

    Metoderna var framförallt narratologisk och tematisk textanalys samt av kontextualisering. De användes för att granska ett antal för denna tidpunkt och tematik centrala verk i relation till relevant, aktuell forskningslitteratur som behandlar estetiska och samhälleliga förändringar under perioden 1990–2010. Verk som var relevanta för projektet var t.ex. Monika Fagerholms Diva, Lars Sunds Siklax-trilogi, Pirkko Lindbergs Candida,  Hannele-Mikaela Taivassalos Fem knivar hade Andrej Krapl, Malin Kiveläs Du eller aldrig, Fredrik Långs Mitt liv som Pythagoras, Kjell Westös Där vi en gång gått, Ulla-Lena Lundbergs sjöfartstrilogi.

    Projektet bidrog med ny kunskap om en viktig och nydanande fas i den finlandssvenska prosans utveckling, om dess centrala författarskap och verk och om dess förhållande till senmodernitet. Vidare belyste det den finländska litteraturens sätt att gestalta sin plats i en allt mer global värld och betydelsen av postmodernism för en minoritetslitteratur.

    Projektmedlemmar:
    docent Kristina Malmio (projektledare)
    docent Kaisa Kurikka
    FM Hanna Lahdenperä
    FD Julia Tidigs

    Läs projektets slutrapport

  • Kretsen kring Edvard Westermarck och det tidiga 1900-talets idélandskap (2014–2017)

    Sociologen, antropologen och filosofen Edvard Westermarck (1862–1939) hör till de internationellt mest välkända forskarna i den finländska vetenskapshistorien. I egenskap av akademisk lärare blev han även mentor för flera elever och efterföljare som med hans hjälp bildade en internationellt känd skolbildning (t.ex. Gunnar Landtman, Rafael Karsten och Rolf Lagerborg). Liksom sin lärare hyste många av dessa efterföljare och elever också ett aktivt samhällsengagemang.

    Projektets målsättning var att kartlägga det europeiska idélandskapet kring Westermarck och hans efterföljare, samt studera på vilket sätt Westermarck och hans närkrets förenade vetenskap och samhällspolitiska strävanden. Hypotesen var att den empirism, liberalism och kosmopolitism som det Westermarckska idélandskapet omfattade, utgjorde en viktig motkultur till traditionella kristna, idealistiska och nationalistiska värderingar.

    Forskningsprojektet strävade efter att ge en översikt av det vetenskapliga och politiska arvet efter Westermarck ur en idé- och lärdomshistorisk synvinkel. Det öppnade för ny kunskap om balansen mellan europeisk kosmopolitism och nationella strävanden inom det svenskspråkiga vetenskapsfältet i Finland under 1900-talets början. Förutom de finländska samhälls- och kulturvetenskapernas historia lyfte projektet även fram det svenskspråkiga vetenskapssamfundets historia och den svenskspråkiga intelligentsians idévärld för att sätta den i samband med den vetenskapliga och ideologiska internationaliseringens historia.

    Genom att ställa den westermarckska kretsens forskningsresultat i förhållande till rådande uppfattningar och debatter inom den nutida forskningen kring samma ämnen utvärderade projektet även hur arvet efter Westermarck förhåller sig till den nutida forskningen. Den westermarckska traditionens gemensamma syn på exempelvis universella moral- och familjekänslor, villkor för sympatin för andra människor och expanderande altruism, samt överhuvudtaget dess uppfattning om det allmänmänskliga, innehåller fortfarande många aktuella infallsvinklar för internationella utmaningar och möjligheter.

    Projektgrupp:
    Professor Petteri Pietikäinen (projektledare)
    FM (FD) Niina Timosaari
    FM (FD) Jouni Ahmajärvi
    FM (FD) Julia Dahlberg
    PM (PD) Otto Pipatti

    Läs projektets slutrapport

  • Svenska invandrare i Finland – etniska relationer i mötet mellan svenskt och finskt (2011–2012)

    Projektets syfte var att studera de etniska gränsdragningsprocesser vilka definierar finlandssvenskheten. Detta studerades genom intervjuer med ”rikssvenska” svenskspråkiga invandrare i Finland om deras förhållande till och identifikation med det svenska i Finland. Projektet hade en tudelad målsättning: För det första gav projektet en mera detaljerad bild av invandringen av svenska medborgare till Finland. För det andra gav projektet ny information om finlandssvenskarna i Finland genom en studie av dessa invandrares erfarenheter av mötet mellan svenskt och finskt i Finland. Intressant är också frågan hur och i vilka avseenden svenskar integreras med den finlandssvenska befolkningsgruppen.

    Projektet tog sin utgångspunkt i att det under de senaste åren funnits en betydande invandring till Finland av svenska medborgare. Denna migration hade inte studerats inom tidigare forskning, vare sig inom invandringsforskningen eller i forskningen om finlandssvenskar. I Finland bor stadigvarande ca 8 500 svenska medborgare. Dessa utgör en heterogen grupp med många olika typer av bakgrund. Oberoende av bakgrund så har de dock en tidigare upplevelse av det svenska språket som ett starkt och betydelsefullt majoritetsspråk i Sverige. Deras erfarenheter av invandring kan därför erbjuda ett nytt perspektiv på det svenska i Finland. Detta forskningsprojekt erbjöd härigenom ny information om finlandssvenskheten och etniska gränsdragningar mellan svenskt och finskt i Finland.

    Projektet anknöt till, och deltog i, internationell akademisk diskussion inom forskningsområdet om internationell migration och etniska relationer.

    Projektforskare:
    docent Östen Wahlbeck

    Läs projektets slutrapport

  • Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland – god praxis och framtida utmaningar i en fackspråklig kontext (2010– 2014)

    Syftet med projektet Tvåspråkigheten och det mångkulturella Finland – god praxis och framtida utmaningar i en fackspråklig kontext (TMF) var att studera vilka slags interaktiva verksamhetskulturer och vilka slags verksamhetsbetingelser som bäst stödjer tvåspråkigheten i det finländska samhället. Projektet genomfördes i fyra steg:
    Det första steget fokuserade på de mest grundläggande mekanismerna och dragen hos den finländska tvåspråkigheten. Det andra steget kartlade de viktigaste utmaningarna för tvåspråkigheten i dag och i morgon. Det tredje steget syftade till att studera hur tvåspråkigheten fungerar i praktiken i olika kontexter. Det fjärde steget syftade till en ökad förståelse för och analys av det flerspråkiga samhällets utmaningar ur ett språkvetenskapligt perspektiv.

    Projektet fokuserade på språkmiljöer där utmaningarna för fackspecifik två- och flerspråkighet är olika: statliga organisationer, landskap, kommuner och föreningar.

    Projektgrupp
    Det nationella TMF-projektet som förverkligades av forskargruppen BiLingCo var ett humanistiskt-samhällsvetenskapligt inriktat samarbetsprojekt mellan två universitet (Uleåborgs universitet och Vasa universitet). Under perioden 2010–2014 var tre forskare inom projektet anställda av Svenska litteratursällskapet. Deras forskning berörde stadsfullmäktiges språkliga praxis, undervisningens mångkulturella utmaningar i en finlandssvensk skola samt svenskspråkiga föreningar i finskspråkig miljö.

    Projektgrupp:
    professor Nina Pilke (projektledare)
    professor Merja Koskela
    professor Harry Lönnroth
    professor Paula Rossi
    FD Marina Bergström
    FD Gun-Viol Vik-Tuovinen (SLS)
    FM Sanna West (SLS)
    FM Emma Dahl
    FM Katri Karjalainen
    FM (FD) Zea Kingelin-Orrenmaa (SLS)
    FM Katri Snellman

    Läs projektets slutrapport 

  • Bitar av samma pussel? Intersektionella perspektiv på det svenska i Finland (2010– 2013)

    Syftet med projektet var att undersöka framställningar av det svenska i Finland. Målsättningen var att belysa hur sådana framställningar skapas i sociala processer som svar på utmaningar i dagens samhälle. En central frågeställning inom ramen för forskningsprojektet var hur man diskursivt, narrativt, metaforiskt och retoriskt kan skapa tillhörighet inom ramen för det svenska i Finland.

    Materialet består av debatter i media, skolans historieböcker, frågelistor och intervjuer. Debatterna ska kunna peka på inbyggda komplexiteter och dilemman, men också möjligheter till anpassning, coping, motstånd, som ingår i den finlandssvenska identitetskonstruktionen. Forskarna ville dels kunna visa hur mångsidig och mångtydig bilden av den finlandssvenska verkligheten eller de finlandssvenska verkligheterna – pusslet – kan te sig, speglad genom debatt och kulturmöten, dels hur beskrivningen av det svenska hela tiden söker olika kristalliseringspunkter, för att framstå som tydlig och given, historiskt inskriven, i form av bl.a. starka dikotomier, som kultursvensk/bygdesvensk, lokalt/nationellt, enspråkigt/tvåspråkigt.

    Projektgrupp:
    Docent Sven-Erik Klinkmann (projektledare)
    FD Patricia Aelbrecht
    FM (FL) Andreas Backa
    FD Johanna Björkholm
    FD Blanka Henrikssson
    Docent Andreas Häger
    FD Mikael Sarelin
    FD Sofie Strandén 

    Läs projektets slutrapport

  • Biografi över Alexander Armfelt omfattande åren 1841–1876 (2008–2010)

    Alexander Armfelt var ministerstatssekreterare för storfurstendömet Finland åren 1841–1876. Under 36 år innehade han således en hög position i tjänstemannahierarkin. En biografi över honom under den här tiden saknas och syftet med projektet var att fylla denna lucka. Framför allt kräver hans politiska livsdrama biografisk belysning.

    Armfelt blev ofta kritiserad för sin tvehågsenhet av sina samtida, men han utmanade två av kejsarens generalguvernörer och satte dem på plats. Dessutom hade han vidlyftiga planer för hur Finlands statliga ställning i framtiden skulle säkerställas. Undersökningen presenterar inte endast en stor personlighet under en viktig period i Finlands historia, utan klarlägger också politiska mekanismer under en omvälvande period.

    Armfelts åskådningssätt var starkt präglat av personbunden lojalitet. Han handlade genom ett nätverk som byggde på monarkins makt och nåd. Som finländsk patriot inte bara försvarade han den gustavianska absolutismen som existensgrund för Finland, utan han var nödgad att även försiktigt bredda och omarbeta den för att kanalisera dynamiken i landet och förhindra provokationer mot den ryska centralmakten. För att närma sig detta mål strävade Armfelt efter att landets grundlagar skulle kodifieras som en politisk grundval, även om han sedan blev tvungen att förlita sig på politisk styrning genom konsensus. Men redan den försiktiga utvidgningen av Finlands spelrum ledde till uppkomsten av en medborgerlig politisk kultur där Armfelts sätt att säkerställa lojaliteter hade allt mindre giltighet.

    Projektforskare:
    FD Robert Schweitzer

    Läs projektets slutrapport

  • Tidig finlandssvensk litteratur – program och praktik (2007–2010)

    Projektet undersökte den finlandssvenska litterära institutionens uppkomst och centrala drag och samspelet mellan den litterära diskursen och andra ideologiska, ekonomiska, sociala och litterära diskurser i Finland under tidsperioden 1880–1940.

    De fem delprojekten behandlade ett antal centrala finlandssvenska författarskap med fokus på spänningen mellan å ena sidan traditionsbundna program, det vill säga dominerande sätt att se på litteratur, estetik, poetik, författarroller, genusproblematik, språk och nationalitet, och å andra sidan den förnyelsevilja och öppenhet som är ett återkommande drag i de undersökta verken.

    Projektgrupp:
    FD Holger Lillqvist (projektledare)
    FD Michel Ekman
    FM (FD) Eva Kuhlefelt
    FD, docent Kristina Malmio
    FM (FD) Julia Tidigs

    Läs projektets slutrapport

  • Svensk politik i Finland – beteende, opinion, framtid (2007–2010)

    Vilken betydelse har språket för väljarbeteendet och vilka frågor är viktiga när man väljer parti? Bland annat det ville projektet ha svar på genom att studera det politiska beteendet och de politiska opinionerna i Svenskfinland. Samtidigt försökte man förutse hurdant det finlandssvenska politiska inflytandet kommer att vara i framtiden. Studierna hade en jämförande ansats, där dels finlandssvenskarna jämfördes med den finskspråkiga befolkningen och med ålänningarna, dels olika regioner i Svenskfinland jämfördes med varandra. I viss mån gjordes jämförelser också med språkliga minoriteter i andra europeiska länder.

    Materialet för studierna samlades in genom tre frågeundersökningar efter riksdagsvalet 2007: en opinionsundersökning där ca 1 100 finskspråkiga och drygt 300 svenskspråkiga finländare intervjuades, en postenkät bland finlandssvenskar som besvarades av drygt 1 100 personer och en postenkät på Åland som besvarades av drygt 450 personer. Opinionsundersökningen utfördes av Taloustutkimus på uppdrag av det finländska valforskningskonsortiet. Postenkäterna bland finlandssvenskar och på Åland var identiska med undantag av de frågor som handlade om partier – de åländska frågorna har anpassats till det åländska partisystemet.

    Projektets resultat visade bl.a. att valdeltagandet i riksdagsval är högre bland finlandssvenskar än bland de finskspråkiga, men lägst på Åland. Det framgick också att språket har relevans i politiska val för en stor del av finlandssvenskarna, även om väljarunderstödet för Svenska folkpartiet i förhållande till antalet röstberättigade finlandssvenskar successivt har minskat. Skiljelinjen går på vänster–höger-axeln, där finlandssvenskar med vänstersympatier i högre grad väljer andra partier än SFP. Resultaten visade också att SFP:s väljarstöd så gott som uteslutande kommer från Svenskfinland och att partisympatierna är mer enhetliga (dvs. för SFP) ju mer svensk orten är. I en jämförelse mellan minoritetspartiers valmanifest i Finland (SFP), Belgien och Spanien framgick det att SFP ägnar mycket mer uppmärksamhet åt frågor som gäller kulturell mångfald än motsvarande partier i de två andra länderna.

    Projektforskarna publicerade resultaten i ett flertal internationella tidskrifter och i en gemensam antologi (se slutrapporten och länken till bokpresentationen nedan). Tack vare projektet har det finlandssvenska inflytandet i det nationella finländska valforskningskonsortiet också blivit starkt så att t.ex. extra material har samlats in om och från Svenskfinland. Projektet och dess forskare medverkar aktivt i det nationella valforskningssamarbetet och har kunnat se till att det specifikt finlandssvenska uppmärksammas i undersökningarna. Forskningsprojektet samarbetade med toppenheten i demokratiforskning vid Åbo Akademi och med de av Finlands Akademi finansierade projekten Socialt kapital och demokrati, Medborgarmakt i representativ demokrati och Political Participation and Modes of Democracy.

    Projektgrupp:
    docent Kimmo Grönlund, projektledare
    docent Åsa Bengtsson
    PL (PD) Maria Bäck
    PM Anders Eriksson
    PD Peter Söderlund
    PM Marina Lindell

    Associerade forskare:
    professor Göran Djupsund
    PL Kjell Herbert
    professor Lauri Karvonen
    professor Jan Sundberg
    PD Kim Strandberg

    Läs projektets slutrapport

  • På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur hos finska inlärare (2007–2010)

    Projektet På väg mot kommunikativ kompetens undersökte hur finskspråkiga elever tillägnar sig svenska. Finskspråkiga elever har undervisats i svenska i över hundra år i Finland och svenskundervisningen i dag berör alla finska barn och ungdomar, men forskningen om hur finskspråkiga elever lär sig svenska har varit rätt blygsam. De finska eleverna förväntas lära sig svenska genom formell undervisning i en miljö där de i allmänhet inte använder svenska i kommunikation utanför svensklektionerna. Kontakten med svenskan är alltså mycket begränsad, i allmänhet bara två timmar i veckan. I projektet undersöktes hur eleverna lär sig svenskans grammatiska strukturer, vilka strukturer de har lättare att ta till sig och vilka som bereder eleverna större svårigheter.

    Det visade sig bl.a. att finskspråkiga elever har lättare att lära sig att använda substantiv i bestämd form än i obestämd form, eftersom logiken i finskan bygger på att man böjer orden. Ändå börjar man med att undervisa de obestämda formerna i svenskan. En annan undersökning visade att eleverna i lättast lär sig att i muntlig kommunikation använda verbens grundformer (att skriva) och inte presens (skriver), vilket man tidigare antagit. Av adjektivens böjningsformer har de lättast att lära sig att använda utrum korrekt (en brun hund), medan neutrumformen vållar problem (ett brunt bord).

    Projektet hade både vetenskapliga och praktiska syften. Det praktiska målet var att skapa ett kunskapsunderlag som kan användas för att utveckla undervisningen i svenska för finskspråkiga. Resultaten kan t.ex. utnyttjas i lärarutbildningen, i den praktiska undervisningen och när läroplaner och läromedel för grundskolan utarbetas. Projektet fokuserade på den tidigaste fasen i inlärningsprocessen, d.v.s. årskurserna 7–9. Dessutom undersöktes den andra ändan i inlärningsprocessen, d.v.s. inlärningen och de grammatiska kunskaperna hos studerande på högskolenivå. Projektets två vetenskapliga syften var att undersöka hur de grammatiska strukturerna utvecklas under den tidigaste fasen av inlärningen av svenska som främmande språk och att ge ett vägande bidrag till teoriutvecklingen kring andraspråksinlärningen, i synnerhet vad gäller tillägnandet av grammatiska strukturer.

    Projektet hade 131 grundskolelever som informanter för grundskolematerialet. Materialet samlades in i fyra skolor i södra och mellersta Finland. Det är unikt i sitt slag dels genom att det är det mest omfattande som någonsin samlats in i Finland, dels genom att samma informanter följdes upp under en längre tid: materialet samlades in regelbundet i årskurserna 7–9. Materialet består av både skriftlig och muntlig produktion och av både skriftliga och muntliga test. På universitetsnivå hade projektet ca 50 informanter, som alla deltog i en kurs i svensk grammatik vid ett finskt universitet. Även universitetsmaterialet är longitudinellt och följer upp informanterna under ett halvt år. Det muntliga materialet kompletterades dessutom med ett material som projektet fick låna från Utbildningsstyrelsen. Projektet var ett samarbete mellan ämnena nordiska språk resp. svenska språket vid Åbo universitet och Jyväskylä universitet.

    Projektgrupp: p
    rofessor Marketta Sundman, projektledare
    FM (FD) Eeva-Liisa Nyqvist (f. Järvinen)
    FD Sinikka Lahtinen
    FM (FD) Marika Paavilainen
    FM (FD) Anne-Maj Åberg
    Handledare för doktoranderna: professor Matti Rahkonen

    Läs projektets slutrapport

  • Finlandssvenskhet framställd genom musik (2007–2010)

    Projektets syfte var att tolka de många sätt på vilka ”finlandssvenskhet” framförs och konstrueras i musik och musikpraktiker, och tvärtom: hur musik formas genom olika bilder av ”finlandssvenskhet”. Projektet baserades på det musiketnologiska paradigmet som slår fast att musik inte enbart består av soniska texter utan också av sociala betydelseskapande processer som relateras till dem. I enlighet med denna förståelse blir musik en kategori av soniska texter, sångtexter, musikpraktiker och musikhändelser, vilka samtliga med ett engelskt begrepp benämns musicking. Så förstådd har musiken en avgörande roll vid konstruktionen av kulturella identiteter och betydelser.

    Projektet resulterade i nya perspektiv på idén om finlandssvenskhet. Samtidigt genererade projektet ny information om hittills outforskade musikaktiviteter och musikgenrer samt om finlandssvensk kultur generellt.

    Projektgrupp:
    professor Pirkko Moisala (projektledare)
    FD Pia Maria Ahlbäck
    FD Johannes Brusila
    FM (FD) Ros-Mari Djupsund
    FM Niklas Nyqvist
    FD Hanna Väätäinen

    Läs projektets slutrapport 

  • Svenskan i Finland. Syntaktiska drag i ett jämförande perspektiv (2004–2006)

    Det finns många särdrag i den svenska som talas i Finland jämfört med svenskan i Sverige. Språket utvecklas hela tiden och projektet ville ta reda på i vilken utsträckning egenheter i svenskan i Finland har uppkommit dels på grund av den nära kontakten till finskan, dels på grund av det geografiskt perifera läget i förhållande till svenskan i Sverige. Genom att svenskan i Finland har bevarat många språkdrag som försvunnit i Sverige ville man också studera det svenska språkets utveckling ur ett mer allmänt perspektiv. Projektet hade också som syfte att utifrån de syntaktiska särdragen i Finland bidra till en generell förståelse av hur språkliga strukturer uppkommer, används och förändras. De teoretiska utgångspunkterna för projektet låg i konstruktionsgrammatik (om inlärda mönster eller konstruktioner i språket), kontaktlingvistik och samtalsanalys (om att allt språkbruk sker och utformas i kontakt mellan människor) och interaktionell lingvistik (om interaktionens betydelse för hur språkliga strukturer uppkommer och används).

    En av de större undersökningarna i projektet analyserade hur strängen de e används i svenskt talspråk i Finland och Sverige. I en annan undersökning studerades hur prepositionen åt används tillsammans med verb i finlandssvenskt och sverigesvenskt standardspråk, t.ex. ge någon något respektive ge något åt någon. Också användningen av pronomenet den i östnyländska dialekter, te/de/tåm/dåm, var föremål för en större undersökning, där man ville utforska vilka funktioner pronomenet har då det används tillsammans med substantiv i bestämd form (t.ex. te bååtn). Den fjärde större undersökningen handlade om syntaktiska mönster i finlandssvenska elevers tal och skrift i jämförelse med sverigesvenska elever.

    Förutom två doktorsavhandlingar och en mängd vetenskapliga artiklar och andra publikationer utarbetades en projektantologi, Konstruktioner i finlandssvensk syntax, där de forskare som deltagit i projektet presenterar sina forskningsresultat för en bredare publik. En förteckning över publikationer som utkommit eller var under utgivning när projektet avslutades finns i projektets slutrapport.

    Projektgrupp:
    FD Camilla Wide, projektkoordinator
    FD Siv Björklund
    FM (FD) Mona Forsskåhl
    FM (FD) Nina Martola
    FD Beatrice Silén
    FD Benjamin Lyngfelt

    Associerade forskare:
    FM Ulla Kvist Darnell
    docent Jan Lindström
    FD Pirjo Söderholm

    Läs projektets slutrapport

  • Profilering av och rekrytering till tredje stadiets utbildning på svenska (2003–2004)

    Undersökningen granskade i vilken utsträckning tvåspråkiga individer väljer svensk- eller tvåspråkig utbildning på tredje stadiet. Här utreddes också vilken betydelse det svenska språket har för dem. Institutionerna i undersökningen var de svenska och tvåspråkiga universiteten och yrkeshögskolorna. Projektet utfördes i nära anslutning till projektet Finlandssvenskarna och deras institutioner.

    Projektforskare:
    PD Catharina Lojander-Visapää

    Resultaten av projektet rapporterades i Karmela Liebkind & Tom Sandlund (red.), Räcker det med svenskan? Om finlandssvenskarnas anknytning till sina institutioner, Helsingfors: SLS 2006

  • Varför försvann malarian från Svenskfinland? (2002–2007)

    Malaria förekom allmänt längs Finlands kust och på Åland på 1700- och 1800-talen men försvann under första hälften av 1900-talet, utan att några särskilda åtgärder vidtogs. Syftet med projektet var att undersöka varför.

    Med stöd av statistiska uppgifter ur historiskt källmaterial om bl.a. dödsorsaker kunde undersökningen kullkasta den tidigare uppfattningen att malarian skulle ha förekommit bara längs kusten, framför allt längs Finska viken och i Åbolands skärgård, och på Åland. Sjukdomen förekom i själva verket i hela Finland, även om kusttrakterna och Åland var värst drabbade. Fältstudier om malariamyggan (arten Anopheles messeae) ledde projektet fram till ny kunskap också om hur årstidsväxlingarna återverkar på malariamyggans aktivitet, närmare bestämt att malariamyggan suger blod av människor också vintertid när den övervintrar i uppvärmda hus. Projektet undersökte dessutom malariaparasitens (Plasmodium vivax) ekologi och kunde för första gången utreda mekanismerna bakom malariaåterfall. Eftersom mekanismerna inte tidigare varit kända har det varit svårt både att bekämpa denna form av malaria och att förutse malariaepidemier.

    Genom att kombinera historiska data om bl.a. sjukdomsförekomst, samhälleliga reformer, befolkningens levnadsstandard och boendeförhållanden med resultaten från studierna om malariamyggan och malariaparasiten kom projektet fram till banbrytande resultat om hur och under vilka förhållanden malarian sprids. Nedgången för malaria i Finland sammanföll med att storleken på hushållen minskade och med jordreformer som ledde till att bebyggelsen ändrades från tätt bebyggda byar till glest belägna gårdar. Malaria förekommer inte om Anopheleshonorna inte kan sticka fler än en person, och eftersom mygghonorna är aktiva nattetid har människornas sovvanor en avgörande betydelse. I stora hushåll där flera sov tillsammans i samma rum, kunde övervintrande mygghonor sticka flera olika personer. Det ändrade bebyggelsemönstret gjorde också att människornas sociala vanor ändrades.

    Resultaten har väckt intresse internationellt eftersom de ger en möjlig nyckel till hur malarian kunde utrotas. I projektets slutrapport finns en närmare beskrivning av de olika delstudierna och av projektets resultat.

    Projektforskare:
    FD Lena Huldén

    Läs projektets slutrapport

  • Stadens ansikte – urbanitet och svenskhet 1880–2000 (2002–2005)

    Projektet undersökte den finlandssvenska aspekten på urban, borgerlig kultur i Finland. Greppet var tvärvetenskapligt och den undersökta perioden spände över mer än ett sekel, från slutet av 1800-talet till nutid. Kännetecknande för den borgerliga urbana kulturen i Finland har varit att den svenskspråkiga befolkningen varit överrepresenterad i de flesta kuststäderna och tidigare även i många städer i inlandet.

    Syftet med projektet Stadens ansikte – urbanitet och svenskhet 1880–2000 var att undersöka det svenskspråkiga stråket i urbana företeelser som avantgardistiska förtrupper, kulturella förgrundgestalter, urbant vardagsliv, urbana levnadslopp, teknologi och urban rytm. Dynamiken i den föränderliga stadskulturen stod i förgrunden, men samtidigt undersöktes också fenomen och strömningar som poängterar bevarandet, traditionen och den historiska kontinuiteten. I projektet ingick forskare i historia, litteraturvetenskap och etnologi.

    Projektgrupp:
    docent Lars-Folke Landgrén, projektledare
    FM (FL) Katja Hellman
    FM Maren Jonasson
    FM (FD) Sanna Lillbroända-Annala
    FM (FD) Stefan Nygård
    FM (FD) Trygve Söderling
    FD Arne Toftegaard Pedersen
    FL, PM (FD) Thomas Westerbom

    Läs projektets slutrapport

  • Finlandssvenskarna och deras institutioner (2002–2005)

    Hur ser de finlandssvenska institutionerna på sin situation, sina mål och sina medel nu och i framtiden och hur ser olika grupper inom finlandssvenskarna på de här institutionerna? Det var kärnfrågan i projektet Finlandssvenskarna och deras institutioner.

    Bakgrunden till projektet var att de finlandssvenska organisationerna mött ökad konkurrens om medlemmar och aktiva genom att finlandssvenskarnas fått allt fler beröringsytor till det finska Finland och att många därför inte längre ser de finlandssvenska institutionerna och organisationerna som det enda alternativet. Därför ställde projektet också frågan om det är viktigare för de finlandssvenska institutionerna att värna om en rent svenskspråkig verksamhetsprofil eller om de i stället borde gå in för en större tvåspråkighet.

    Projektet var indelat i tre delprojekt: en historisk översikt, en organisationsstudie och en medborgarenkät. Den historiska översikten kartlade hur det finlandssvenska och tvåspråkiga föreningsnätverket utvecklades under perioden 1966–2000. Organisationsstudien undersökte medlemmarnas attityder till sina organisationer, hur väl institutionernas styrande skikt representerar finlandssvenskheten såväl demografiskt som åsiktsmässigt samt relationerna mellan de lokala och de centrala organisationerna. Medborgarstudien granskade finlandssvenskarnas föreställningar om den egna språkgruppens livskraft och identifikationen med finlandssvenskarna och attityderna till finskspråkiga.

    Resultaten tyder på att organisationerna fortfarande tycks fylla ett behov av gemenskap och social identitet, men att de regionala olikheterna och därmed även de regionala motsättningarna är ett problem för dem. Det framgår också att det inte ”räcker med svenskan” för att locka dagens och framtidens finlandssvenska ungdomar till de finlandssvenska organisationerna: språket ger ett mervärde, medan andra motiv ofta är viktigare när unga väljer vilka föreningar de engagerar sig i. I projektet deltog forskare från två universitet, Helsingfors universitet och Åbo Akademi, på tre orter, Helsingfors, Åbo och Vasa.

    Projektgrupp:
    professor Karmela Liebkind,
    projektledare PM Marcus Björck
    professor Göran Djupsund
    PM (PD) Anna Henning
    PL Kjell Herberts
    PM Maria Kreander
    PD Ralf Lillbacka
    PL Siv Sandberg
    professor Tom Sandlund
    PM (PD) Kim Strandberg
    professor Susan Sundback
    PM Mia Teräsaho

    Läs projektets slutrapport