Forskningsprojekt

SLS finansierar och bedriver forskning som har en koppling till det svenska i Finland och som relaterar till sällskapets vetenskapliga intresseområden.

Nedan presenterar vi pågående forskningsprojekt.

Johannes Brusila och Kim Ramstedt forskar inom projektet Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik: Finlandssvensk musikkultur som fallstudie. Foto: SLS/Janne Rentola 2018
Johannes Brusila och Kim Ramstedt forskar inom projektet Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik. Foto: SLS/Janne Rentola

Läs projektrapporter och andra publikationer i Doria

  • Fokus på uttalsinlärningen med svenska som mål- och källspråk (2015–2019)

    Kunskapen om hur man effektivt kan lära sig ett bra uttal och undervisa i uttal är bristfällig både i Finland och internationellt. Forskningsprojektet Fokus på uttalsinlärningen med svenska som mål- och källspråk, förkortat Fokus, har som mål att öka denna kunskap.

    Ett bra uttal är en viktig del av muntlig kommunikation, men har trots detta ofta en undanskymd roll i språkundervisningen. Projektet har som övergripande mål att lyfta fram uttalets allt större betydelse i en globaliserad värld.

    Projektet fokuserar på det svenska språket som mål- och källspråk. De övriga språken i projektet är finska, engelska och ryska.

    Till projektets webbplats

    Projektet bedrivs vid Jyväskylä universitet.

    Projektgrupp:

    FD, universitetslektor Mikko Kuronen (projektledare)
    professor Hannele Dufva
    FD Elina Tergujeff
    forskardoktor Riikka Ullakonoja
    FM Maria Kautonen

  • Statsnatten i ny belysning: Politisk kultur i Finland ur ett transnationellt perspektiv 1809–1863 (2015–2019)

    Perioden från Borgå lantdag 1809 till lantdagen 1863 har kallats ”statsnatt”. Begreppet myntades av fennomanen Yrjö Koskinen för att beskriva en period av politisk stagnation.

    Metaforen har befästs i den finländska historieskrivningen, bland annat genom ett starkt fokus på det finska språkets utveckling, vilket har gjort att den politiska debatten på svenska under denna tid fått väldigt lite uppmärksamhet.

    Projektforskarna studerar dels politiska diskussioner på svenska, dels alternativa former av politisk aktivitet som uppstod i avsaknaden av en fungerande ståndsrepresentation. Forskarna granskar hur finländska tidningar rapporterade om utländska politiska händelser och idéer, och undersöker de idéer och begrepp som florerade i Finlands Riddarhus och under de allmänna finska lantbruksmötena.

    Projektet är förlagt till Helsingfors universitet.

    Till projektets webbplats

    Projektgrupp:

    docent Jussi Kurunmäki, (projektledare)
    FM Maren Jonasson
    FD Jani Marjanen

     

  • Marginaliserade eller privilegierade? Språkgruppsskillnader i hälsa och ohälsa i Finland (2016–2019)

    Det mångvetenskapliga projektet undersöker vilka ekonomiska och sociala faktorer som främjar hälsan och hur de här faktorerna hänger samman med vilken språkgrupp man tillhör. Med hjälp av resultaten vill forskarna ge beslutsfattare och andra som ansvarar för hälsofrågor förutsättningar att förebygga hälsorisker och skapa sociala resurser för både marginaliserade och mer privilegierade grupper i samhället.

    Forskarna utgår från tidigare forskningsresultat som visar att svenskspråkiga i Finland i genomsnitt lever längre och mår bättre än sina finskspråkiga landsmän. Forskningen tyder på att det är något i den svenskspråkiga befolkningens livsstil som främjar välmågan och hälsan. Tillsvidare har ändå ingen entydigt kunnat förklara vad skillnaderna beror på. Syftet med projektet är att hitta de ekonomiska och sociala faktorer som ligger bakom det här särdraget i den finländska folkhälsan.

    Projektgruppen analyserar registerdata från Statistikcentralen, regionala hälso- och välfärdsundersökningar, enkätundersökningar om äldres livsvillkor och hälsa och en uppföljande enkätstudie om hälsa bland personer i arbetsför ålder.

    Forskarna kommer från Finland, Sverige och Norge. Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Projektgrupp:

    professor Jan Saarela (projektledare)
    FD Miia Bask
    professor Fjalar Finnäs
    PM Camilla Härtull
    PM Julia Klein
    professor Seppo Koskinen
    docent Fredrica Nyqvist
    PM Marina Näsman
    FD Kaarina Reini
    professor Mikael Rostila
    professor Sakari Suominen
    FD Laszlo Vincze
    FD Salla-Maarit Volanen
    FM Ana Vrbnik

  • Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi (2016–2019)

    Hur utformas den språkliga identiteten i språkbadsklassrum och hur förhåller sig samhället till språkbad? Det är två av frågorna som forskarna i projektet söker svar på genom att undersöka svenskt språkbad i Finland.

    Projektet beskriver de faktorer och värderingar inom samhället, inom familjer, bland elever och bland lärare som ligger bakom efterfrågan och utbud av språkbad. Medan tidigare forskning om språkbad främst har undersökt elevernas färdigheter i svenska som andraspråk, tar projektet avstamp i språkbadselevernas olika sociala miljöer – hemmet, skolan, samhället – och studerar språkets betydelse och funktion i olika situationer.

    Forskarna analyserar intervjuer och enkäter med elever, föräldrar och lärare, gruppdiskussioner, dagböcker, teckningar och fotografier. Forskarna gör också deltagande observation i klassrum. Dessutom används tidningsmaterial för analys av den samhälleliga debatten om språk och språkbad. Materialet samlas i huvudsak in från och om svenskt språkbad i Finland.

    Projektet genomförs vid Jyväskylä universitet.

    Projektgrupp:

    professor Siv Björklund (projektledare)
    docent Karita Mård-Miettinen
    FM Pia Hirvonen
    FM Sanna Pakarinen
    PeM Annika Peltoniemi

  • Kommunicerande konsumtion: kringvandrande försäljare och kulturmöten i Finland 1800–1940 (2016–2019)

    Påsaryssar, arkangeliter, lösdriverskor, månglerskor, krämare – de har många namn dessa gårdfarihandlare och marknadsförsäljare, alla mer eller mindre nedsättande. De levde i samhällets utkant men var närvarande överallt i byar och städer där de sålde sina varor. Vilka var de? Vad sålde de och vem köpte deras varor? Vad hände i mötet mellan dem och deras kunder?

    Forskarna i det mångvetenskapliga projektet studerar den ökande konsumtionens kulturella, sociala och samhälleliga betydelse och sätter speciellt fokus på relationerna mellan språkliga och etniska grupper i 1800-talets och det tidiga 1900-talets Finland, särskilt i svenskspråkiga regioner.

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Till projektets webbplats och blogg          Följ projektet på Facebook

    Projektgrupp:

    akademilektor, docent Ann-Catrin Östman (projektledare)
    PD Jutta Ahlbeck
    FD Hanna Lindberg
    FD Eija Stark
    FM Anna Sundelin
    FD Johanna Wassholm

  • Digitaliseringens inverkan på minoritetsmusik: Finlandssvensk musikkultur som fallstudie (2018–2020)

    I den digitala världen kan i princip vem som helst producera musik billigt och distribuera den enkelt. Musikvetare vid Åbo Akademi undersöker hur digitaliseringen inverkar på minoritetsmusik, närmare bestämt på den finlandssvenska musikkulturen. Hur har digitaliseringen förändrat musiklivet bland de svenskspråkiga i Finland?

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Till projektets webbplats          Följ projektet på Facebook

    Projektgrupp:
    professor Johannes Brusila (projektledare)
    docent, PD Kaarina Kilpiö
    FM Inka-Maaria Pulkkinen
    FD Kim Ramstedt

  • Den finlandssvenska antifascismen (2019–2022)

    Projektet undersöker de krafter som aktivt motarbetade fascismen under 1920–1940-talen. Projektgruppen konstaterar att fascismen har intresserat forskningen i hög grad, men att närmare studier behövs om vilken betydelse fascismen som hotbild fick för andra politiska positioner och identiteter.

    Forskarna undersöker hur antifascism konstruerades av svenskspråkiga aktörer och grupper samt antifascismens förhållande till olika konstruktioner av finlandssvenskhet i 1920–1940-talens Finland. Syftet är dels att bredda bilden av motståndet mot fascismen som politiskt och kulturellt fenomen, dels att genom en analys av den finlandssvenska antifascismen granska de sammanförande och splittrande krafterna bland Finlands svenskspråkiga befolkning.

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Projektgrupp:

    docent Anders Ahlbäck (projektledare)
    FD Kasper Braskén
    FD Matias Kaihovirta
    FM Ylva Perera
    FD Mats Wickström

  • Konkurrerande tidsordningar (KOTI) – Krononormativitet i 2000-talets finlandssvenska litteratur och kultur för barn och ungdomar (2019–2022)

    Projektet undersöker tidslighet i barn- och ungdomslitteratur och ungdomskulturella genrer. Syftet är att utforska nya och annorlunda uppfattningar om tid, med utgångspunkt i ett varierat och tvärvetenskapligt urval av svenskspråkig barn- och ungdomslitteratur och kulturella praktiker i Finland. Projektet kommer att utmana rådande tidsordningar, eller kronologier, och syftet är ekokritiskt och tvärvetenskapligt motiverat.

    Forskningen resulterar i en dokumentation av varierade, alternativa, kompletterande och ersättande förståelser av och uppfattningar om tid, som kan bli betydelsefulla på såväl samhällsnivån som ett vetenskapligt metaplan. Projektet förser både litteraturvetenskap och kulturstudier med nya metodologiska redskap för analyser av tid.

    Projektet genomförs vid Åbo Akademi.

    Projektgrupp:

    docent Mia Österlund, projektledare
    FD Pia Maria Ahlbäck
    FD Ann-Charlotte Palmgren

  • Politiskt beteende i den finlandssvenska diasporan (2019–2022)

    Projektet undersöker samhälleliga värderingar, politisk identitet och politiskt deltagande hos svenskspråkiga finländare bosatta utomlands. Projektet har sin bakgrund i det faktum att en stor andel av finlandssvenskarna inte bor i Finland och att vi vet väldigt lite om deras politiska liv.

    Forskningens syfte är att bidra till djupare insikter om den finlandssvenska diasporans politiska beteende. Projektet omfattar tre nyckelbegrepp inom den politiska beteendeforskningen: identitet, värderingar och aktivitet, och avser att bidra till den växande internationella forskningen om politiskt beteende hos emigranter. Projektet strävar även till att kartlägga hur identitet, värderingar och politisk aktivitet påverkas av olika emigrationsmönster, det vill säga i vilken utsträckning finlandssvenska emigranter skiljer sig från finlandssvenskar som bor kvar i Finland och hur de relaterar till befolkningen i det land de emigrerat till.

    Projektet genomförs vid Helsingfors universitet.

    Projektgrupp:

    docent Staffan Himmelroos (projektledare)
    PM Mikael Harjula
    Professor Åsa von Schoultz
    PM Isak Vento