Fonden för ett Gustav II Adolf-monument i Helsingfors

  • År:
  • Grundkapital:
    100 mark
Gustav II Adolf. Foto: Janne Rentola (Svenska litteratursällskapet i Finland)
Aktionen för att åstadkomma ett monument över krigarkungen Gustav II Adolf resulterade i en byst som uppställdes i Riddarhusets hall. Foto: Janne Rentola (Svenska litteratursällskapet i Finland)

Ett förslag till ett monument över krigarkungen Gustav II Adolf blev en återkommande fråga för SLS:s styrelse under 15 år. Initiativtagare var formellt Oitbacka ungdomsförening genom att 1917 ha överräckt 100 mark (112 euro) »som grundplåt till en fond för uppresande av en minnesstod öfver Gustav II Adolf i Helsingfors«. Senare inbetalningar till fonden av magister Guy Topelius (1887–1941), krigsarkivarie och diktare, tyder på att han var idéns tillskyndare. Han ägde Oitbacka gård vid denna tid och agerade förmodligen själv i ungdomsföreningens namn.

Litteratursällskapets styrelse tackade och tog emot de pengar som inbetalades till fonden, men gav inte uttryck för någon egen intention i frågan. Den svenske kungens minne hölls vid denna tid levande på ett sätt som på sina håll torde ha upplevts som något av historiens vingslag. Redan från och med den 6 november 1908 hade Gustav II Adolfs dödsdag börjat firas som Svenska dagen, inte minst med tanke på insamling av medel för Svenska kulturfonden. Under pågående världskrig inföll två jubileer som påminde om den svenska stormaktstiden. I januari 1916 hade 300 år förflutit sedan Gustav II Adolf sammankallade lantdagen i Helsingfors och den 27 februari följande år hade tre sekler förflutit sedan freden i Stolbova, då Kexholms län och Ingermanland införlivades med det svenska väldet. Rysk överhet tillät inget firande av jubileerna, men efter vunnen självständighet gjorde de sig påminda, åtminstone inom vissa finlandssvenska kretsar.

Gustav II Adolf gjorde sig gällande också i fortsättningen. Åren 1924–25 inflöt nämligen ytterligare några mindre bidrag till fonden. En anonym person uttalade i samband med ett bidrag på 200 mark önskemålet att SLS skulle ta initiativ till en allmän insamling för att finansiera ett monument över kungen. Styrelsen avfärdade en ny insamling med hänvisning till att »samlandet av bidrag till Topeliusmonumentet ännu ej var avslutat«.

Fonden fortsatte att växa med en del mindre donationer, som inte blev noterade i litteratursällskapets »Minnesbok« eller styrelseprotokoll. År 1931 uppgick fonden till närmare 5 000 mark och sällskapets skattmästare Axel Wallensköld föreslog att summan skulle ges till Riddarhuset som bidrag till en byst av Gustav II Adolf. Riddarhuset hade redan 1922 fått motta 100 mark som grundplåt »för ett blivande monument«. För bidraget svarade en på sin tid känd fredskämpe, överste Georg Fraser (1849–1937), som möjligen ovetande om litteratursällskapets fond ivrade för samma ändamål. Riddarhusets fond hann 1927 överlåtas till SLS, innan hela fondkapitalet med Topelius och Frasers samtycke återbördades. Den 6 november 1932 avtäcktes Gustav II Adolfs byst i Riddarhusets hall med Wallensköld som talare i egenskap av ordförande för Riddarhusdirektionen.

Enligt Torsten Steinby var det fråga om en lycklig lösning: »Tack vare Riddarhuset slapp Sällskapet ett problem som det hade åsamkat sig då det utan någon egen plan tog emot donationer för monumentet. [– – –] De fåtaliga och små donationerna visar att den orealistiska idén inte väckte något större intresse hos den svenska allmänheten.«