Evert Weckströms fond

  • År:
  • Fondkapital:
    3 495,07 €
  • Grundkapital:
    5 000 mark
  • Avkastning:
    135,14€

Lektorn, fil.mag. Evert Weckström (1913–90) efterlämnade vid sin död i Stockholm en donation på 5 000 mark (1 100 euro) till SLS utan specificerat syfte. Ett likadant belopp kom Svenska blindskolan i Helsingfors till del, medan hans förmögenhet i övrigt tillföll två systerbarn i Finland.

Det svenska modersmålet var Evert Weckströms stora intresse och blev också hans levebröd. Efter studentexamen vid Svenska lyceum 1933 avlade han fyra år senare filosofie magisterexamen vid Helsingfors universitet. Åren 1938–46 innehade han modersmålsvikariat vid olika skolor i Helsingfors och Grankulla. Under krigsåren prövade han också på journalistyrket som vikare vid Hufvudstadsbladet och Lantmannabladet. Efter att ha verkat som lektor vid Svenska flickskolan i Åbo återvände han i slutet av 1950-talet till huvudstaden för tjänster vid olika skolor. Bland dem fanns hans gamla lärdomsskola, Helsingfors universitet och Svenska handelshögskolan samt Svenska normallyceum, där han 1962 utnämndes till yngre lektor i modersmål. Under några år undervisade han också vid Kuopio sommaruniversitet.

Som pensionär bosatte sig Weckström i Stockholm, men höll fortsättningsvis regelbunden kontakt med släkt och kolleger i fosterlandet. Bland annat hjälpte han unga författare och poeter med korrekturläsning och intresserade sig för studier i svenska ortsnamn. Han efterlämnade en större samling dagböcker, förda som en daglig rutin sedan tolv års ålder.

Weckströms särintresse var sång och musik samt teater och resor. Han var sångare inom Akademiska Sångföreningen 1933–46 och hans utlandsresor gav ibland avtryck i tidningsartiklar. År 1943 utgav han boken Eldprovet. Han hade med viss möda fått 28 skribenter i åldern 13–20 att skriva uppsatser om sina personliga upplevelser under en för Finlands självständighet avgörande tid. Bokens tre avsnitt »Krigsutbrottet«, »Vinterkriget«, »Och det blev åter krig« gav en ungdomlig, verklighetsbaserad dokumentation, som kom till användning i hans efterkrigstida lärararbete.