Skönlitteraturens roll i svenskämnet – Fortbildning för modersmålslärare

Vad, varför och hur? – existerar det en diskussion om skönlitteraturens roll i svenskämnet i den finlandssvenska skolan?

I takt med att en allt mer instrumentell syn på kunskap har gjort sig gällande inom utbildningspolitiken och följaktligen också i människors attityder har det blivit allt vanligare att man som lärare ställs inför elevernas frågor om nyttan av det stoff som ingår i ämnet. Då är det lätt hänt att man som ihärdig försvarare av skönlitteraturens roll i svenskämnet oreflekterat griper efter första bästa nyttoargument.

Nyttoargumenten har också fått dominera en del av debatten i svensk press de senaste åren. I en debattartikel i DN (17.7.2016) anklagade Lars Melin, docent i svenska, skolan för att lägga alltför stort fokus på läsning av skönlitteratur, när det i stället är facklitteraturen som är nyckeln till framgång i skolan. Han gick så långt att han ser en spjälkning av ämnet i språk och litteratur som önskvärd. Han fick inte stå oemotsagd. Bl.a. litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström gav svar på tal då hon i direktsänd tv rök ihop med Melin och hävdade att forskning visar att skönlitteraturen är rena undermedlet för att fördjupa läskunnigheten, få ett varierat ordförråd och vidga känsloregistret. Symptomatiskt nog ser sig båda nödgade att hänvisa till litteraturens nyttovärde om än utifrån olika ståndpunkter.

Också i Finland har röster höjts för att dela upp ämnet. I början av året föreslog klassläraren Kaj-Ari Lundell från Vanda i en insändare i Helsingin Sanomat att litteraturen borde bli ett eget ämne fr.o.m. åk 5 utifrån argumenten att man dels åtgärdar den stora stoffträngseln, dels höjer litteraturens status genom att få ett separat betyg i ämnet. Artikeln delades och gillades på SMLF:s Facebooksida men någon diskussion uppstod inte. Förslaget är problematiskt och har kritiserats inom forskningen.

Hur nyttig och god är skönlitteraturen och vilken roll ska den spela inom svenskämnet nu när Cultural Studies och det vidgade textbegreppet fråntagit den tryckta skönlitteraturen dess särställning? Löser vi problemet genom att, så som det föreslagits, spjälka upp ämnet? Bl.a. dessa frågor kommer vi att lyfta fram under seminariet.

Margareta Öhman-Rintamäki, lärare i svenska och litteratur vid Grundskolan Norsen

 

Fortbildningen riktar sig till modersmålslärare i högstadiet och i gymnasiet och hela dagen är kostnadsfri. 

Fortbildningen strömmas och finns även tillgänglig i efterhand på SLS YouTubekanal.

Anmälan på förhand senast den 3 november.

 

PROGRAM

10.00  Öppningsord Mia Österlund (SLS litteraturvetenskapliga nämnd) och Margareta Öhman-Rintamäki (Grundskolan Norsen)

10:10  Magnus Persson (Malmö universitet): Myten om den goda litteraturen 

11.00  Maria Jönsson (Umeå universitet): Vikten av att inte lära sig. Om litteraturundervisning bortom läsförståelse

11.50  Diskussion Mia Österlund och Maria Lassén-Seger (Åbo Akademi): Att teckna sitt jag. Serieromanen i klassrummet

12.25 Lunch Amica Pihapaviljonki

13.35  Erik Titusson (Lilla Piratförlaget, Stockholm): Barn- och ungdomslitteraturen i dag ur ett förläggarperspektiv

14.25  Kaffe

14.40  Heidi Höglund (Åbo Akademi): På spaning efter en poesididaktik

15.30  Vad är SLS? Forskningschef Christer Kuvaja presenterar verksamheten. Vad erbjuder SLS modersmålslärare? Arkivarierna Nelly Laitinen och Lisa Södergård samt förlagsredaktör Hedvig Rask presenterar SLS resurser för skolan

16.10  Sammanfattande paneldiskussion med Magnus Persson, Margareta Öhman-Rintamäki, Maria Jönsson och Heidi Höglund

16.50  Mingel

 

Välkommen!