Här digitaliseras 1,6 miljoner finlandssvenska tidningssidor

Arbetet med att digitalisera alla svenska dagstidningar som utkommit i Finland efter 1939 pågår som bäst. När projektet är klart kommer den finlandssvenska tidningsskatten att vara till nytta för framförallt forskare. Det leder till mer forskning baserad på svenskspråkiga källor.

År 2024 kan man läsa alla utgivna svenska dagstidningar i Finland digitalt. Som bäst pågår digitaliseringsarbetet i Nationalbibliotekets regi i S:t Michel. Ulla Kämppi jobbar i ett team som ser till att omkring 1,6 miljoner tidningssidor digitaliseras.

Arbetet är både mekaniskt och fysiskt tungt. Det finns hundratals tunga lådor med tidningar som måste gås igenom. Finns alla nummer med? Är sidnumreringen rätt? Efter att allt är förberett kan materialet skannas in, sida för sida.

Allt sker i alfabetisk ordning. Annonsbladet för Kimitobygden skannades först, Östra Nyland står sist i tur. När alla tidningar är inskannade returneras de till arkivmapparna.

– Arbetet kräver stor noggrannhet, det är viktigt att kunna hitta rätt tidning i den här massan, säger Kämppi.

Ville Hokkanen jobbar med de tidningar som tidigare överförts till mikrofilm. En del mikrofilmer går snabbt att digitalisera – maskinen känner automatiskt igen språk och datum, och Hokkanen och hans kollegor behöver endast göra en slutlig kontroll.

Det finns ändå en del material som har så tajta marginaler att varje sida måste gås igenom för hand. Eventuella dubbletter raderas och datum kontrolleras.

– Man får en överblick av historien när bilder hela tiden flimrar framför ögonen på en, säger Hokkanen.

Ändrar på hur historiker jobbar

Pressdigitaliseringsprojektet möjliggörs av en donation på 1,85 miljoner euro från Svenska kulturfonden, SLS, Konstsamfundet, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Stiftelsen för Åbo Akademi, Svenska folkskolans vänner och Harry Schauman Stiftelse.

Historiker har varit snåla med att använda tidningsmaterial. Inte för att materialet skulle vara dåligt, utan för att det varit så svårt att hitta i.

Tidningar fram till slutet av 1949 tillgängliggörs på Nationalbibliotekets webbplats för digitala dagstidningar. Utöver det blir alla tidningar till och med 2018 tillgängliga på SLS arkiv i Helsingfors och Vasa, Brages pressarkiv i Helsingfors och Ålands landskapsarkiv i Mariehamn. Dessutom är de tillgängliga på Nationalbiblioteket och på friexemplarsbibliotek, bland annat Åbo Akademis bibliotek.

Forskaren Jani Marjanen hyllar projektet. Enligt honom kan tidningskällorna användas för att skapa en bild av hur folks erfarenheter förändrats över lång tid.

– Det finns en enhetlig samling digitaliserade tidningstexter för 1800-talet, men en sådan har saknats för 1900-talet. Nu får vi en samling som sträcker sig från 1771 till i dag.

Värdet är speciellt stort inom humaniora som nu kan utnyttja digitala verktyg i större utsträckning än tidigare.

– Utan digitalisering och textetablering skulle man inom digital humaniora endast kunna handskas med texter som är digitala från början, påpekar Marjanen som deltar i forskningsprojektet NewsEye där man jobbar med nya metoder för att forska i gamla dagstidningar.

Enligt honom kommer de digitaliserade, sökbara tidningarna att ändra på hur historiker jobbar.

– Historiker har varit snåla med att använda tidningsmaterial. Inte för att materialet skulle vara dåligt, utan för att det varit så svårt att hitta i.

En stor satsning på ett svenskt material i Finland betyder att det kommer att användas av många forskare som annars inte hade varit intresserade av materialet.

Den första omgången digitaliserade finländska tidningar kom 2001 när Nationalbiblioteket digitaliserade tidningar från åren 1771–1871.

– Om man tittar på avhandlingar i historia som berör 1800-talet hänvisar många fler till de digitaliserade tidningarna. Förr hade man kanske inte ens tittat på tidningarna, men nu är det det första man gör.

Marjanen tror att framförallt historiker, språkvetare och politologer kommer att dra nytta av materialet. Han påpekar att det material som digitaliseras också styr forskningen ­– det som är lättillgängligt används mer.

– En stor satsning på ett svenskt material i Finland betyder att det kommer att användas av många forskare som annars inte hade varit intresserade av det.

Text: Michaela von Kügelgen

Denna text publicerades ursprungligen i vår årsredovisning för 2020. Du kan läsa hela årsredovisiningen här.