Jag har mött olika förväntningar hur jag skall vara. Men jag har gått emot dem. Har till och med gått emot mig själv i ett antal olika saker. Jag bytte namn för jag trivdes i det förra. Började med olika sk kvinnliga hantverk. Gjorde saker som var ovana för mig, som exempel använda vänsterhanden när jag skulle skriva eller spela pingis. Skära med kniv också, typ limpa. Det var besvärligt till en början. Men det var också att byta namn. Tycker det är fel att kategorisera människor egter kön utan hur de är som människor. Jag har två döttrar som är totalt olika. Men samma gäller mina söner. Jag har inte fastnat i något könsrollstänkande i deras uppfostran. Utan har gått emot sådana tendenser att det ska vara rosa tillflickor och blå till pojkar.