10.6.2011 - 10:15, Martin Ginström

Vart tog orden vägen?

I en intervju beklagade den svenske konstnären Ernst Billgren att ingen längre använder ord som herrbekant eller nippertippa. För att orden inte helt ska försvinna försöker Billgren själv använda dem så ofta som möjligt, men medgav att det inte är helt lätt att få in dem i vardagliga samtal på ett naturligt sätt. Världen förändras och därmed orden som beskriver den. För oss som sysslar mycket med äldre litteratur är det ett välkänt fenomen. Man upptäcker och återupptäcker bortglömda ord som någon gång varit viktiga men nu av någon anledning blivit kvar på vägen. Ibland kan det gå snabbt. Ett av 1980-talets stora modeord, synergi, användes en tid i alla möjliga och omöjliga sammanhang och fick ibland en nästan magisk betydelse. Nu fick jag nyligen inse att ordet redan kändes lite främmande här i vårt unga och dynamiska team på SLS bibliotek.

Användningstiden för ord blir allt kortare. Förr i världen, ännu för tjugo år sedan, var en mobil ett slags konstverk som hängde i taket. Numera tänker alla på en ”flyttbar telefon”, även om själva ordet telefon redan nästan höll på att falla i glömska. Sen fick vi veta vad en smarttelefon är för något, vilket i sin tur gör att ordet mobil kanske snart hamnar i samma språkarkeologiska utgrävning som yuppienalle.

I något skede, av någon anledning, förvandlades datamaskinerna till datorer. Nu har vi en hel uppsjö av olika plattor med förleder som surf-, pek-, skriv- och läs-. Läsplatta låter nästan lite 1800-talsmässigt, som en elektronisk uppdatering av den gamla griffeltavlan.

Atombomb har fått en smått löjlig klang. Kärnvapen låter däremot seriöst och manligt.

Den urgamla yrkesbeteckningen bonde blev på 1900-talet till jordbrukare. På 2000-talet blev jordbrukaren en lantbruksentrepenör.

Det lätt hotfulla ordet kapitalism byttes på 1980-talet ut till det mera blomsterdoftande marknadsekonomi.

Tove Jansson berättar om hippor i 1940-talets konstnärskretsar. Jag har en känsla att ordet hippa för fest på sin höjd överlevde en bit in på 1970-talet. Efter hippan behövde man sova någonstans. Ordet kinesa för att tillfälligt övernatta hos en bekant (kanske en dam- eller herrbekant) stöter man bara på i romaner från 1930- och 1940-talen, eller är det någon som hört det i levande användning?

Martin Ginström

bibliotekarie

Taggar
ord, språk

Kommentarer

eliasson.roland@gmail.com
tis, 12/25/2018 - 10:55
Hej, Läste en kort julberättelse av Tove Jansson. Vid tre tillfällen stärker sig pappan med en pim. Kan inte hitta vad en pim är. Vet du? Roland Eliasson
M Ginström
tis, 05/28/2019 - 10:27
Hej! Ja, vad drack muminpappan egentligen? Min preliminära och högst osäkra teori är att det kanske var den brittiska alkoholhaltiga drycken Pimm's. Andra teorier mottages med tacksamhet.

Lägg till ny kommentar