Stensböle gårds naturskyddsområde är en hotspot för naturens mångfald

Vid Stensböle gårds marker i Borgå finns en naturidyll där stora skogsområden får stå orörda och där kor och lamm betar på ängarna om somrarna. En stor äng med nunneört har blivit särskilt viktig för den sällsynta mnemosynefjärilen som är utrotningshotad i Finland.

Närmare 450 hektar fredad mark breder ut sig runt Stensböle gård som SLS förvaltar. Gården och markerna, belägna knappt tio kilometer utanför Borgå centrum, har blivit en oas för biodiversitet där orörd skog står sida vid sida med en äng där den sällsynta mnemosynefjärilen trivs.

Om somrarna betar kor och lamm på området, bland annat betar lammen på en äng på fyra hektar som i maj fylls av nunneört. Den stora blomningen är avgörande för den utrotningshotade mnemosynefjärilen som år 2000 flyttades till ängen – efter att ha varit borta från området i över femtio år.

–Mnemosynefjärilen är ett slags fjärilarnas flaggskepp. Det vore väldigt tråkigt om vi skulle förlora arten, berättar Mikko Kuussaari från Finlands miljöcentral.

Populationens storlek varierar från år till år, som bäst har det funnits över tusen fjärilar en sommar, men allt beror på hur bra nunneörten växer. Det är nämligen den enda växten som mnemosynefjärilen äter.

– Fjärilslarverna har en kapplöpning med nunneörten. Larverna måste hinna äta tillräckligt innan växterna vissnar. När de vuxna fjärilarna kläcks finns inte ett spår av nunneörten kvar, bara lökarna i marken, förklarar Kuussaari.

Han har själv varit med i projektet ända sedan start och enligt honom har arbetet för att skydda mnemosynefjärilen gynnat även andra arter.

– Stensböle är en otrolig hotspot för naturens mångfald, säger Kuussaari.

Olika livsmiljöer

William Velmala, överinspektör på NTM-centralen, lyfter också fram mångfalden i Stensböle.

– Här finns flera olika typer av livsmiljöer. Väldigt gamla skogar som bevarats och där döda träd får stå kvar. Ängar, strandängar, barrskog och lundskogar. Tillsammans bildar de varierande miljöer, säger Velmala.

Det som gör Stensböle säreget i Nyland är att det finns stora skogsområden som fortfarande är bevarade. I dagens läge är det allt vanligare att skogar fragmenteras, vilket leder till bland annat minskande livsmiljöer för fågelstammar.

I Stensböle ska naturen få ha sin gång och ett naturligt sätt att upprätthålla området är att låta lamm och kor beta på markerna. Målet är att störa naturen så lite som möjligt, men i vissa fall krävs också mänsklig inblandning.

– Forststyrelsen har till exempel avverkat främmande arter, såsom pichtagranar som härstammar från Nordamerika, vilket stödjer lundarnas naturliga utveckling, förklarar Velmala.

Även strandängen har slagits för att hindra igenväxt och minskat livsrum. I framtiden kommer korna att hjälpa till med det som maskinerna hittills tagit hand om.­

– Att varje år sköta området maskinellt är dyrt och en engångsföreteelse, medan korna betar av området långsamt, säger Velmala.

Stort fredat område

För Stensböle gård har naturen alltid varit viktig. Det säger Kristina Linnovaara från SLS som är ordförande för Bestyrelsen för Stensböle Minnen.

–Skog, odlad mark och hav har varit viktiga element på en herrgård. Genom att naturen är fredad bevaras landskapet som en del av det gemensamma kulturarvet. Överlag har naturens mångfald fått en annan betydelse i och med klimatförändringen, säger hon.

Även SLS fastighetschef Hans Wiljanen är enig om gårdens betydelse. Själv är han särskilt nöjd över samarbetet med NTM-centralen och Finlands miljöcentral. Han är också tacksam över den donation som fonden Stensböle Minnen fick från staten för att kunna freda miljön. Stensböle är dessutom tillsammans med Haiko gård en del av Borgå nationalstadspark.

– Fredandet möjliggör att gården bevaras som en helhet och att ingen börjar spjälka upp den. Det är inte många som vare sig kan eller har intresse för att freda ett så här stort område, det är bra att vi som allmännyttig organisation kan göra det, säger Wiljanen.

Stensböle gård är också en del av Miljöministeriets livsmiljöprogram Helmi och har fått finansiering för restaurering och upprätthållning. I år byggdes bland annat 3,9 kilometer kostängsel med hjälp av stödet.

– Utan markägarnas tillstånd kan vi inte göra något på området och vi är tacksamma över att få göra detta viktiga arbete här, säger William Velmala från NTM-centralen.

Målet med miljöarbetet på Stensböle är att bevara de gamla skogarnas karaktär.

– I övrigt försöker vi återställa naturen i det skick som den var för femtio eller hundra år sedan, säger Velmala.

Enligt honom finns det också ett värde i sig att ta hand om naturen.

– Vi är ett rikt samhälle och har därför råd att spara en del naturområden. Precis som vi stödjer idrott och konst ska vi se till att stödja naturen, säger Velmala.

Kristina Linnovaara påminner om att bevarandet av naturen inte bara handlar om att låta allt stå. Aktiv skötsel innebär bland annat att man inte låter allt växa igen.

– För hundra år sedan såg man havet från huset och nu syns det igen, säger hon.