5.6.2019 - 15:40, Nina Edgren-Henrichson

Ska barnet gå i språkbad? Om föräldrarnas val och familjens roll

Porträtt av forskare Sannina Sjöberg

Sannina Sjöberg. Foto: Model Lab

Språkbadsfamiljer är temat för den forskning som för närvarande sysselsätter språkvetaren Sannina Sjöberg. Det handlar om familjer där finskspråkiga föräldrar valt svensk språkbadsundervisning för sina barn. Hon undersöker varför föräldrarna har valt språkbadet, hur de ser på språkbadsundervisningen och vilken roll språkbadet spelar i hemmet.

Sjöberg är anställd som projektforskare inom det SLS-finansierade språkbadsprojektet Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi vid Jyväskylä universitet. Under sin nio månader långa anställning i projektet skriver hon tre artiklar, delvis med material som en tidigare anställd forskare har samlat in. Sjöberg är huvudförfattaren till artiklarna, men också andra forskare inom projektet medverkar.
 

Varför väljer föräldrarna språkbad?

Den första artikeln handlar om anledningen till att föräldrar väljer språkbad för sina barn. Här utgår Sjöberg från enkätsvar som samlats in från språkbadsfamiljer. Föräldrarna har olika bevekelsegrunder för sina val, men ett är gemensamt.

– Föräldrar som inte själva har två språk att erbjuda i hemmet vill erbjuda det genom språkbad för att barnen ska få bättre möjligheter i framtiden. De vill att barnen ska ha lättare och fler möjligheter att välja utbildning och i framtiden få bättre jobb.

Ett av de motiv  som också framträder i svaren är föräldrarnas förhoppning att barnen tack vare språkbadet ska ha lättare att lära sig också andra språk än svenska.

Manuset till den här artikeln är så gott som klart och kommer inom den närmaste framtiden att skickas in till en internationell tidskrift.
 

Ansvarsfördelning mellan hemmet och skolan

Enkätmaterialet ligger också till grund för den andra artikeln, som analyserar språkbadsföräldrarnas syn på ansvarsfördelningen  mellan hemmet och skolan i barnens språkinlärning.

– Vi fokuserar på hur föräldrarna ser på de olika rollerna, på vad som är skolans roll och vad som är hemmets roll.

– I det stora hela anser föräldrarna att skolan och hemmet delar på ansvaret för barnens språkutveckling, men att de har olika ansvarsområden. Föräldrarna anser att skolans huvudsakliga ansvarsområde är att lära ut svenska och att deras egen uppgift är att stödja modersmålet, det vill säga finskan, men också att uppmuntra eleverna till svenskan. Fastän de inte kan hjälpa till med svenskan kan de ändå uppmuntra och vara positivt inställda till den.

Enkäten som de två första artiklarna bygger på skickades ut via 29 skolor med språkbad i 10 kommuner. Föräldrar från 18 skolor i 8 kommuner svarade och sammanlagt kom det in 357 svar. Enkäten gjordes 2016, alltså innan Sjöberg anställdes, och hennes uppgift har varit att analysera materialet och skriva artiklarna tillsammans med andra forskare i projektet.
 

Språkbadets roll hemma

Sannina Sjöberg har också samlat in en del nytt material om språkbadsfamiljer. För den tredje artikeln hon ska medverka i har hon gjort intervjuer som kompletterar enkätsvaren. Det är fråga om några fallstudier, där hon intervjuat föräldrar och barn i tre familjer där två eller flera barn går i språkbad.

– Här vill vi veta hur språkbadet syns hemma och vilken plats det tar där. De är ju ändå inte helt åtskilda, det är inte så att språkbadet är bara i skolan. Oundvikligen kommer det hem också på något sätt och vi undersöker hur.

– Intervjuerna handlar mycket om vilka erfarenheter föräldrarna och barnen har av språkbad. Vi har försökt vinkla frågorna så att vi kommer åt hur det ser ut i hemmet, alltså språkbadets roll i hemmet. Vi vet ju en hel del om språkbadet i skolan och hur det fungerar där, men nu vill vi veta hur språkbadet ser ut hemma.
 

Flerspråkiga familjer

Sannina Sjöberg hoppade som sagt in i projektet när det redan hade pågått ett par år. Hon tycker ändå att det har fungerat bra att ta vid där hennes företrädare slutade. Och frågorna kring språkbad var bekanta från förut.

– Jag har under många år varit anställd inom olika språkbadsprojekt. Språkbad är flerspråkighet och min egen forskning handlar också om flerspråkiga familjer, så det finns en koppling.

Sannina Sjöberg är också själv doktorand vid Jyväskylä universitet och har hittills gjort en pilotstudie för sin avhandling.

– Jag undersöker familjer där barnen är tvåspråkiga och talar olika språk med föräldrarna. Främst är det finska och svenska det gäller. Det handlar också om språkideologier, om varför föräldrarna har valt tvåspråkigheten och hur de lyckas med att ge barnen en balanserad tvåspråkighet. Också mor- och farföräldrar är med, så det handlar om tre generationer av tvåspråkighet.

Sjöbergs avhandling har varit på sparlåga den senaste tiden eftersom hon inte har haft finansiering för den. Men i höst, efter att hennes projektanställning tar slut, kan hon sätta igång med den egna avhandlingen på allvar, med ett arbetsstipendium från Svenska kulturfonden.

 

Kommentarer

Gun-Britt Karlsson
mån, 06/10/2019 - 12:21
En utmaning för alla! Ledsamt var språkbadets didaktik i barnskor då jag undervisande språkbadselever i åk 7-9. Hemmen i kommunen hade förbundit sig till modellen för hela grundläggande utbildningen. Inför högstadiet hade eleven själv behövt få välja att fortsätta i språkbad eller inte. Många elever var av tvång och kanske bristande stöd hemma inte motiverade på den nivån. Intressant forskning.

Lägg till ny kommentar