Selfies väcker känslor

De flesta av oss bär nuförtiden alltid en kamera med sig, i mobiltelefonen. Vi kan ta en bild genast då vi får lust till det, och eventuellt publicera den på sociala medier stunden efteråt. Så har det ju inte alltid varit och förändringen har varit mycket snabb.

För att dokumentera hur fotograferingen förändrats och vad fotografering innebär i dag samlar SLS arkiv in erfarenheter av fotografering och bruket av foton. Tillsammans med Lunds universitets folklivsarkiv och Amatörfotografklubben i Helsingfors har arkivet sammanställt frågelistan Fotografering i förändring, som består av sex block med frågor om allt från minnen av fotografer och fotografering, fototeknik och kameror, till fotomotiv och användning av bilder i sociala medier.

Hittills har arkivet fått in drygt 70 svar, dels på webben, dels i pappersformat. Med förhoppningen om att få in ännu fler intressanta svar förlänger vi nu tiden för insamlingen till 31.8.2018.

Flera av personerna som besvarat frågelistan hittills är flitiga amatörfotografer. De har ofta velat berätta detaljerat om sin stora hobby i livet, och skrivit långa listor över olika kameror och annan teknisk utrustning som de använt under utvecklingens gång. Andra har kanske inte varit lika tekniskt intresserade, utan har hellre berättat om minnen av fotografering i olika skeden av livet, fotomotiv de gärna återkommer till eller hur de har ordnat och systematiserat sina egna bilder i album,  fotoböcker eller på externa hårdskivor.

Det sista frågeblocket på listan, som behandlar fotografi i sociala medier, har besvarats av rätt så få personer men temat har väckt desto mera känslor. Vissa säger skarpt ifrån att de inte vill ha något med Facebook, Instagram eller liknande att göra – medan andra har positiva erfarenheter av att kunna följa andra personer och deras bilder, och att dela med sig av sina egna alster och få gillanden och kommentarer. Speciellt fenomenet att lägga ut selfies på nätet har fått många negativa omdömen i svaren. För att lära oss mera om hur bilder används på nätet och nyansera synen på fotobruk i sociala medier, som ju trots allt är mycket utbrett i dag, är vi därför särskilt intresserade av att få in fler svar och synpunkter på just de här frågorna.

Mycket spännande är också att läsa de något äldre meddelarnas erfarenheter och tankar om fotografering, de som har upplevt hela den otroliga tekniska utvecklingen från glas- och nitratnegativ till digitalfoto. I svaren får man ta del av flera synpunkter som manar till eftertanke. Här några funderingar och goda råd av ett par personer som båda har ett längre perspektiv på fotografering:

”Digitaltekniken kom att helt förändra fotografering och bildhantering och jag vill påstå att ifall man inte är yrkesfotograf eller fotokonstnär eller verkligt entusiastisk, spelar inte utrustningen så stor roll. Det är bilden, motivet och användningen som är viktigast, tycker jag.”

”Slutklämmen blir att om du inte har antecknat på dina negativ och kopior vem bilderna föreställer, när och var de är tagna, så kan du lika gärna kasta dem … för det måste också dina besvikna efterlevande göra. Ett gammelmansråd till dem är att fråga innan det är för sent! Gå igenom gamla fotoalbum med ännu levande anförvanter. I bästa fall hinner man få åtminstone några personer och miljöer identifierade.”

Skicka in din egen berättelse

Det finns två alternativa sätt att besvara frågelistan: Man kan antingen svara direkt på nätet eller sända svaret tillsammans med en ifylld samtyckesblankett per post till Svenska litteratursällskapet i Finland, PB 158, 00171 Helsingfors. Här finns mera information om hur man går tillväga.

Svaren på frågelistan arkiveras i SLS arkiv. Bland alla som svarar delar vi ut tre penningpris à 100 € och ett antal bokpris. Resultatet presenteras på hösten på www.sls.fi och i medlemstidningen Källan