21.11.2016 - 09:47, Sara Rönnqvist

På Talko-uppdrag i Tammerfors!

En glad grupp studenter på kursen Introduktion till nordistik vid studieprogrammet i nordiska språk vid Tammerfors universitet. De har just fått bekanta sig med talspråkskorpusen Talko och blev så här glada!
En glad grupp studenter på kursen Introduktion till nordistik vid studieprogrammet i nordiska språk vid Tammerfors universitet. De har just fått bekanta sig med talspråkskorpusen Talko och blev så här glada!

Det är torsdag den 17 november och min kollega Janina och jag har begett oss till Tammerfors för att presentera SLS verksamhet, arkivet och talspråkskorpusen Talko för magisterstudenter vid studieprogrammet för nordiska språk vid Tammerfors universitet

Dagen är grå och regnig men lektorn Johanna Koivisto och universitetsläraren Zea Kingelin-Orrenmaa, som tar emot oss för lunch på det centralt belägna campuset, berättar glatt och entusiastiskt om svenskans situation i Tammerfors, dialekten här och vikten av samarbete med andra då man är en så liten enhet som de är.

Förutom att presentera SLS verksamhet, SLS arkiv och dess språkliga arkivmaterial, gjorde vi sökningar i Talko tillsammans med studenterna. Vi tittade bl.a. närmare på vad för finska och dialektala inslag det finns i Tammerforssvenskan. I Talko finns det för närvarande endast två klipp från språkön Tammerfors och ytterligare två kommer att komma med i korpusen i samband med nästa uppdatering. I ett av de klipp som redan ingår i korpusen berör informanten att det t.ex. är svårt att komma på specifika ämnesord på svenska i sitt dagliga tal.

Eftersom vår målgrupp i Tammerfors består av främst finskspråkiga studenter som studerar svenska som det andra inhemska språket, hade vi förberett en sökning på de s.k. x-taggade orden i Talko, dvs. ord som inte förekommer i standardsvenska som t.ex. finlandismer och ord på främmande språk, främst finska. Av lånorden är förstås de finska lånen i majoritet i det finlandsvenska materialet som ingår i korpusen. Det kan däremot vara svårt ibland att avgöra huruvida ett finskt lånord är ett integrerat lånord, som t.ex. kiva i finlandsvenskan, eller inte.

Vid en jämförande sökning i Talko av språköarna Tammerfors och Kotka samt Karleby och Lovisa (orter med starkt finskt inflytande) och huvudstadsregionen bestående av Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda kan man märka att de integrerade lånen verkar vara snäppet fler i huvudstadsregionen.  I huvudstadsregionen förekommer t.ex. kiva och kaveri ofta med sina egna böjningar, vilket är ett tecken på att de används som mycket integrerade delar av svenskan. I materialet från språköarna m.fl. förekommer däremot lite fler disparata finska ord, som t.ex. vuorikilpi, pariskunta och elinkeinon. Det kan vara ett tecken på att informanterna i de här områdena är tvungna att ta till de finska orden för att de inte kommer på dem på svenska.

Om man vill bekanta sig mer med språkkontakt och flerspråkighet i samtal är t.ex. Mona Forsskåhls (2005) undersökning av språkkontakt i finlandssvensk slang och Sofie Henricsons (2013) avhandling om flerspråkighet i samtal på just språköarna bra exempel på litteratur.

Ivriga magisterstudenter på kursen Introduktionskurs i nordistik som just har fått bekanta sig med talspråkskorpusen Talko!
Ivriga magisterstudenter på kursen Introduktionskurs i nordistik som just har fått bekanta sig med talspråkskorpusen Talko!

För vår Talko-presentation hade vi även bett studenterna fundera ut specifika drag i finlandssvenskan som de gärna skulle söka upp med hjälp av Talko. De ca 20 studenterna verkade inte ha några större problem med att sätta sig in i sökverktyget Talko. En del registrerade sig även som användare under presentationen. I gruppen fanns det därtill en ung student som planerar att skriva sin kandidatuppsats om svordomar så hen tittar gärna närmare på det material som finns vid arkivet och delar förhoppningsvis med sig av sitt insamlade material med oss när det så är dags.

På väg hem från Mansester (som Tammerfors även kallas), kunde jag och Janina gott konstatera att det positiva intrycket vi båda sedan tidigare hade av Tammerfors ytterligare blev bekräftat efter att ha tillbringat en dag med svenskstudenterna, regnet till trots.

 

Källförteckning:

Forsskåhl, Mona (2005). Mitt emellan eller strax utanför. Språkkontakt i finlandssvensk slang. Nr 2 i serien Nordica Helsingiensia. Helsingfors: Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur (nuv. Finska, finskugriska och nordiska institutionen) vid Helsingfors universitet.

Henricson, Sofie (2013). Svenska i finsk miljö. Interaktion, grammatik och flerspråkighet i samtal på svenska språköar i Finland. Helsingfors: Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet.

 

Lägg till ny kommentar