18.9.2019 - 09:40, Nina Edgren-Henrichson

Överraskande språk i språkbadselevernas vardag: norska

Porträttfoto

– När vi undersökte vilka språk språkbadseleverna använder utanför skolan förekom plötsligt norskan bland de språk som eleverna angav, säger språkvetaren Karita Mård-Miettinen. Hon och hennes kollega Siv Björklund har undersökt språkbadselevers språkrepertoar, det vill säga vilka språk eleverna använder i olika situationer. Det har de gjort inom det SLS-finansierade projektet Samverkan och språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi, med forskare vid både Jyväskylä universitet och Åbo Akademi.

Karita Mård-Miettinen har nyligen utnämnts till professor i tillämpad lingvistik vid Jyväskylä universitet, och inom projektet har hon medverkat som seniorforskare. Hon har ägnat en stor del av sin forskarkarriär hittills åt språkbad.

Svenskt språkbad – skandinaviskt umgänge

Mård-Miettinen konstaterar att elever som går i svenskt språkbad tillhör språkmajoriteten och att de i princip skulle kunna leva sina liv utan att använda svenskan.

– Vi ville få reda på om deras fritidsumgänge påverkas av att de får goda kunskaper i svenska redan från fem års ålder, ibland från fyra års ålder. Söker de sig till situationer där de använder svenskan och blir svenskan en del av deras vardag?

Språkbadsforskare i Kanada, som har undersök elever i franskt språkbad, har kommit till att franskan ofta blir ett språk som eleverna använder bara i skolan, trots att de har goda kunskaper i språket.

– Vi undrade om det är på samma sätt i Finland eller om eleverna använder svenska utanför skolan? Och det gör de faktiskt. Vi har inga jämförande data, så vi kan inte säga att de skulle vara exceptionella jämfört med elever som inte går i språkbad, men det tror vi.

Det mest överraskande resultatet var att eleverna inte bara använder svenska utan att också norskan bland flera andra språk finns i deras vardag.

– De utnyttjar sina kunskaper i svenska till att läsa bloggar på norska eller att umgås live på norska via internet. Man umgås skandinaviskt, så att de använder sin svenska och de som är från Norge använder norska.

– Svenskan fanns också i hobbyer. Till exempel pratade tränare svenska så att svenskan var en del av elevernas fotbollsträningar. Några barn hade dans som hobby och gick i tvåspråkiga dansskolor så att de kunde då använda lite svenska där. Det var riktigt glädjande. Lika glädjande var det att språkbadseleverna även använde flera andra språk regelbundet, som till exempel engelska och estniska.

Nya visuella metoder

Projektet har använt sig av flera olika visuella metoder för att samla in forskningsmaterial. De här metoderna har tidigare använts inom samhällsvetenskaper, men de har inte tidigare prövats i språkbadsforskning.

En av doktoranderna i projektet, Sanna Pakarinen, har t.ex. undersökt det språkliga landskapet i språkbadsskolor, alltså vilka språk som syns på affischer, teckningar och anslag i klassrum och korridorer. Det delprojekt som Mård-Miettinen medverkar i har använt fotografier för att undersöka vilka språk elever i språkbad använder utanför klassrummet.

 – Vi bad dem ta fotografier under en veckas tid och skicka dem till oss. Nuförtiden går det väldigt enkelt med Whatsapp, så de skickade bilder varje dag och skrev en mening om dem.

Karita Mård-Miettinen och Siv Björklund valde sedan ut en del av fotografierna och intervjuade eleverna om dem.

– De berättade väldigt gärna om bilderna och kunde berätta mycket intressanta historier. Och vi kunde ställa preciserande frågor, till exempel om hur typiska situationerna var. Det blev en helt annorlunda intervjusituation än en vanlig ställa frågor och få svar-situation och vi fick en väldigt trevlig form av data.

En annan metod som delprojektet använt för att utröna språkbadselevernas språkrepertoar är tecknade språkträd.

– Vi hade dem att teckna språkträd där de skulle rita och färglägga grenar enligt språkanvändning, till exempel vilka språk de använder med släkt och vänner. De skrev också kort om sitt språkbruk och efter det gick vi tillbaka till dem och de fick förklara lite mer vad de hade tecknat.

Samarbete med utländska forskare

Arbetet inom projektet har för Karita Mård-Miettinen har också inneburit samarbetet med forskare i andra länder. Tillsamman med Marie Rydenvald från Göteborgs universitet undersöker Mård-Miettinen och Björklund gemensamma drag och olikheter i språkrepertoaren hos elever i språkbadsklass i Finland och elever med svenska som ett av hemspråken i Europaskolan i Bryssel.

– Här har vi samlat in data genom att låta några språkbadselever gå omkring med en mikrofon under sin fritid under tre–fyra dagar. Vi har kunnat följa med vilka språk de använder i vardagen och efter det har vi intervjuat dem. Marie Rydenvald har gjort motsvarande studie med elever i Europaskolan.

Ett annat samarbete har Mård-Miettinen inlett med forskare i Bolzanoregionen i norra Italien, där det talas tyska, italienska och ladin. Här samarbetar Mård-Miettinen med forskaren Lorenzo Zanasi vid Eurac Research, som undersöker två- och flerspråkiga elevers språkrepertoar i sin egen trespråkiga region. Forskarna där har samlat in material där språkbadselever fått teckna språkporträtt.

– Jag har varit på utbyte i Bolzano inom ramen för vårt projekt och nu håller vi på att skriva en artikel om det här sättet att samla data om flerspråkiga repertoarer. Sedan ska vi skriva om vad det utmynnat i för resultat.

Ytterligare ett samarbete som Mård-Miettinen har haft möjlighet att inleda tack vare projektet är med två kanadensiska forskare, Marie-Josée Vignola och Stéphanie Arnott vid universitetet i Ottawa. Med dem har hon skrivit ett kapitel för en handbok om tidig språkutbildning.

Mård-Miettinen har tillsammans med sina kanadensiska kolleger skrivit om gemensamma och särskiljande drag i språkbad i Finland och Kanada, med fokus på språkbad före skolåldern och hur språkbadet utvecklats genom åren. De diskuterar också synen på jämlikhet i förhållande till språkbad i de båda länderna.

– I Finland anser vi att alla ska ha tillgång till språkbad oberoende av inlärningsprofil, men vi har kanske inte varit så duktiga på att inkludera alla språkliga och etniska bakgrunder. I Kanada däremot betonar man att barn med olika bakgrunder ska kunna gå i språkbad, men om de har inlärningssvårigheter är det väldigt vanligt att man byter bort språkbadet.

Projektet har gett kontinuitet

När forskningsprojektet inleddes 2016 var både Mård-Miettinen och projektledaren Siv Björklund, liksom projektets doktorander, knutna till Vasa universitet, där språkbadsforskningen och utbildningen av språkbadslärare hade pågått sedan slutet av 1980-talet. Kort efter projektstarten flyttades emellertid alla språkämnen vid Vasa universitet till Jyväskylä universitet, utom språkbadsutbildningen som fick en ny start vid Åbo Akademi i Vasa. Samtidigt delades också projektets forskare mellan de två universiteten.

– SLS-finansieringen har blivit viktigare än vi trodde, när vi nu jobbar vid olika universitet inom vårt projekt. Finansieringen har gjort det möjligt för oss att fortsätta att samarbeta  trots att vi är vid olika universitet. Projektet har givit oss ett forum och kontinuitet, vilket vi alla säkerligen behövde då vi skulle integrera oss i nya miljöer.

Karita Mård-Miettinen hoppas att samarbetet mellan forskarna och universiteten kan fortsätta också efter att projektet avslutas senare i år, även om hennes professur i tillämpad lingvistik innebär att hon själv kommer att ägna sig mindre åt språkbadsforskning.

– Det kommer i framtiden att handla om andra miljöer med tvåspråkig undervisning och tidigarelagd språkundervisning.

Lägg till ny kommentar