Ortnamnen berättar

Vad kallar du mötesplatsen du alltid stämmer träff vid, favoritcaféet, tillhållsparken, hemgatan, stadens pissoar eller övriga ställen där du rör dig och efter vilka du orienterar dig? Modern ortnamnsforskning sätter namnbrukaren i centrum och försöker svara på vilka namn som används, när och varför. SLS arkivarie Sara Rönnqvist är på plats i Vasa för att samla in yngre Vasabors ortnamn och 2–4.5.2016.

De s.k. inofficiella namnen har börjat intressera namnforskaren allt mer, speciellt när det gäller de urbana namnen. De inofficiella namnen är kort och gott namn som inte är officiella, men som likväl ofta bygger på de officiella, t.ex. Espen, Övis och Hoviska. De inofficiella kan ofta vara härledda från kända personer eller de verksamheter som har funnits i olika byggnader, t.ex. Finlands banks hus. De kan vara humoristiska, språkligt underfundiga och kontroversiella, som t.ex. kallades i Vasa ett svart affärshus tidigare för Black Jack-huset efter ett känt kondommärke med svarta förpackningar. Dialektala inslag kan förekomma, t.ex. har namnet Bäckin för stadsdelen Dragnäsbäck i Vasa avletts med den maskulina ändelsen -in. Namn med -backan istället för -backe är också exempel på dialektalt inflytande. Kännetecknande för de inofficiella namnen är även att det ofta förekommer många varieteter för samma plats. Förledet gamla är också rätt vanligt.

För att få ett tvärsnitt av namnskicket runtom i de finlandssvenska städerna började man på språksamlingarna vid SLS arkiv även att systematiskt samla in och kartlägga finlandssvenskarnas namnbruk i början av 2000-talet. Namnen i våra städer är följaktligen ett insamlingsprojekt som startade år 2005 vid SLS arkiv. Avsikten är att utreda vad namnen berättar om levande svensk namnbildning i tätorter och om relationen standardsvenska-stadsmål-dialekt.

Arkivets namninsamlingar bygger följaktligen främst på intervjuer med ortsborna själva. Minst lika intressant som själva namnen är orsakerna bakom namnvalen, attityder till namnen osv. Hittills har arkivet namnsamlingar från bl.a. Helsingfors, Mariehamn, Åbo, Borgå, Lovisa, Ekenäs, Nykarleby, Jakobstad och Karleby. De flesta är färdigställda med register, kartfästningar osv. och en webbplats med namnlistor, fotografier och kartor är på kommande inom kort.

En Vasasamling från 2010 har däremot låtit vänta på sig att bli helt färdigställd och nu har tiden kommit för att ta upp på band vad yngre Vasabor talar om för platser. Hittills kan man hitta många Vasanamn hos äldre invånare födda på 30–40-talet samt medelålderstalare från 60–70-talet. Men vilka är dagens tillhåll och hur ser de namnen ut, vilka namn är desamma och hur ser namnbildningen ut? Talar man om t.ex. Mäcken eller Mäckis? Har engelskan och finskan stort inflytande i de unga svenskspråkigas namn? För att svara på de här frågorna gör arkivet ett besök hos Vasa övningsskolas gymnasium så här i början av maj för att presentera SLS namninsamlingsprojekt, ta en titt på Vasanamnen och för att spela in nya färska namn och kanske några gamla godingar.

Alla bilder är hämtade från SLS arkiv